EU blixtagerar: oron ökar efter utspel från Elon Musk

2025 04 14

Europa kommer att accelerera vidtagandet av åtgärder för att minska beroendet av Elon Musk.

Techmiljardären äger rymdbolaget SpaceX som förutom att testa nya rymdraketer även driver satellitkonstellationen Starlink.

Ett system som bland annat Ukraina är helt beroende av för att kunna kommunicera i kriget och styra drönare.

Tidigare under våren skrev Elon Musk på X att den ukrainska militären skulle “kollapsa” om han stängde av Starlink.

– Mitt Starlinksystem är ryggraden i den ukrainska armén. Hela deras frontlinje skulle kollapsa om jag stängde av det. Vad jag är trött på är år av slakt i ett dödläge som Ukraina oundvikligen kommer att förlora, framhöll Musk och uppmanade till omedelbar fred i landet.

EU inleder åtgärder

Efter miljardärens ord agerar nu EU.

– Europeiska myndigheter blir allt mer oroliga för deras beroende av Elon Musk och hans satellit-internetleverantör Starlink, uppger Wall Street Journal.

Enligt tidningen kommer Europa skyndsamt att försöka bryta nämnda beroende.

– Myndigheter räknar med ett egenskapat alternativ till Starlink och dess oförutsägbara ägare.

"Kan tvingas söka andra alternativ"

Polens utrikesminister Radek Sikorski är en som varnat efter Musks uttalande.

– Om SpaceX visar sig vara en opålitlig leverantör kommer vi att tvingas söka andra alternativ, framhäver han på X.

Även svenska EU-representanter har flaggat för liknande alternativ. Bland annat har Socialdemokraterna föreslagit att utesluta Musks teknik för att utradera Starlink som maktmedel i EU.

– Vi måste se till att Elon Musk personligen inte får sitta på avstängningsknappen, säger EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) till SVT.

LÄS MER: EU:s nya plan – ska “omvandla Europas industri”

Rymdministern: "Musk bidrar knappast"

Partiledaren tillika rymdministern Johan Pehrson (L) är inne på samma sak.

Han framhåller att Musk "knappast bidrar till Ukrainas rättmätiga plats vid förhandlingsbordet”.

– Man kan väl konstatera att den tongivande personen Elon Musk håller på att lägga under sig rymden med hans olika projekt, inte minst hans satelliter. Vi vet att Ukraina i dag har ett stort beroende av Starlink och Musk för sin verksamhet, säger Pehrson till Aftonbladet.

Foto: Dati Bendo, European Union resp White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen