EU-land avbryter insats i Turkiet – “förekommit sammandrabbningar”

2023 02 11

Österrike stoppar den pågående räddningsinsatsen i Turkiet.

Den katastrofala jordbävning som skedde i Turkiet och Syrien på måndagen har lett till att åtminstone 24 000 människor förlorat livet.

Flera länder, däribland Sverige, har skickat såväl ekonomiskt stöd som räddningsarbetare till platsen.

Österrikes armé har bidragit i området, men avbryter nu insatsen på grund av ett “försämrat säkerhetsläge”, rapporterar AFP.

– Det har förekommit sammandrabbningar mellan grupper, säger en talesperson för armén.

Har tagit skydd

82 österrikiska soldater uppges ha tagit skydd i ett basläger tillsammans med andra hjälporganisationer.

Planen var från början att de skulle stanna i Turkiet fram till på torsdag, men på grund av den försämrade säkerhetssituationen utvärderas nu beslutet.

Teamet anlände till Hatay i tisdags och har räddat flera personer från rasmassorna.

Dödstalen stiger

24 178 personer har omkommit till följd av jordbävningen, många människor har skadats allvarligt och räddningsinsatser fortsätter.

I Turkiet har dödstalet stigit till 20 665 medan 3 513 personer avlidit i Syrien, uppger CNN.

Jordbävningen är den dödligaste i Turkiet på över 80 år.

Ytterligare kris

Jordbävningen har orsakat stor förödelse i både Turkiet och Syrien, och FN menar att ytterligare svårigheter kan tillkomma.

Över 5 miljoner människor kan ha blivit hemlösa i Syrien, vilket tynger den redan besvärliga situationen i landet.

– UNHCR fokuserar på skydd och hjälpartiklar såväl som att se till att räddningscenter har tillräckliga faciliteter, menar Sivanka Dhanapala, UNHCR-representant i Syrien.

Hittades efter 119 timmar

Tidigt på lördagen hittades en 16-årig pojke under rasmassorna i den turkiska staden Kahramanmaras 119 timmar efter att jordbävningen skedde.

Bilder visar hur pojken omhändertas med ett leende på läpparna.

Räddningsarbetare förklarar att de beslutade sig för att undersöka området då de hörde hans röst, och pojken uppges nu vara i stabilt tillstånd.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen