EU-land avbryter insats i Turkiet – “förekommit sammandrabbningar”

2023 02 11

Österrike stoppar den pågående räddningsinsatsen i Turkiet.

Den katastrofala jordbävning som skedde i Turkiet och Syrien på måndagen har lett till att åtminstone 24 000 människor förlorat livet.

Flera länder, däribland Sverige, har skickat såväl ekonomiskt stöd som räddningsarbetare till platsen.

Österrikes armé har bidragit i området, men avbryter nu insatsen på grund av ett “försämrat säkerhetsläge”, rapporterar AFP.

– Det har förekommit sammandrabbningar mellan grupper, säger en talesperson för armén.

Har tagit skydd

82 österrikiska soldater uppges ha tagit skydd i ett basläger tillsammans med andra hjälporganisationer.

Planen var från början att de skulle stanna i Turkiet fram till på torsdag, men på grund av den försämrade säkerhetssituationen utvärderas nu beslutet.

Teamet anlände till Hatay i tisdags och har räddat flera personer från rasmassorna.

Dödstalen stiger

24 178 personer har omkommit till följd av jordbävningen, många människor har skadats allvarligt och räddningsinsatser fortsätter.

I Turkiet har dödstalet stigit till 20 665 medan 3 513 personer avlidit i Syrien, uppger CNN.

Jordbävningen är den dödligaste i Turkiet på över 80 år.

Ytterligare kris

Jordbävningen har orsakat stor förödelse i både Turkiet och Syrien, och FN menar att ytterligare svårigheter kan tillkomma.

Över 5 miljoner människor kan ha blivit hemlösa i Syrien, vilket tynger den redan besvärliga situationen i landet.

– UNHCR fokuserar på skydd och hjälpartiklar såväl som att se till att räddningscenter har tillräckliga faciliteter, menar Sivanka Dhanapala, UNHCR-representant i Syrien.

Hittades efter 119 timmar

Tidigt på lördagen hittades en 16-årig pojke under rasmassorna i den turkiska staden Kahramanmaras 119 timmar efter att jordbävningen skedde.

Bilder visar hur pojken omhändertas med ett leende på läpparna.

Räddningsarbetare förklarar att de beslutade sig för att undersöka området då de hörde hans röst, och pojken uppges nu vara i stabilt tillstånd.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ.

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget.

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen