EUROPA: Befarar statskupp och gisslandrama iscensatt av Ryssland

2023 02 13

Landet är Moldavien och informationen lämnas nu av presidenten själv, Maia Sandu, som med sin EU-vänliga linje vann presidentvalet 2020 då hon besegrade den ryssvänliga kandidaten med stor marginal.

Varnad av Zelensky

– De senaste dagarna har diskussioner om vårt lands säkerhet ägt rum på publika platser, säger Maia Sandu som är Moldaviens första kvinnliga president.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky gick nyligen ut och varnade för att den ryska diktaturen planerar att destabilisera Moldavien.

– Det kan bekräftas av våra myndigheter, säger Maia Sandu till rumänska Main News.

Moldaviens regering har en klar bild över hur Rysslands diktator planerar att knäcka Moldaviens statsledning och demokrati.

Tänker ta gisslan

– Planerna går ut på att genomföra aktioner med militärt tränade personer som är kamouflerade i civila kläder, säger president Sandu.

– De kommer att gå till våldsamma aktioner och attackera statliga byggnader och ta gisslan.

Moldaviens president befarar att den ryska planen är att skapa kaos och död i landet för att ge en bild av att statsledningen faller samman.

– Med hjälp av  våldsagerande och maskerade protester av den så kallade oppositionen tänker de tvinga fram ett maktskifte i [huvudstaden] Chisinau, säger Maia Sandu.

Vem, när och hur

Ukrainas president informerade för några dagar sedan Moldaviens president om ny information som inhämtats av Ukrainas underrättelsetjänst. Dokumenten skall enligt Main News klargöra tre saker:

- Vem som planerar att destabilisera Moldavien

- När detta skall ske

- Hur detta skall ske

President Maia Sandu väljer nu att gå ut och berätta vad Ukrainas statsledning har avslöjat.

– Dokumenten som vi fått från våra ukrainska partners klargör en god kännedom om lokalisering och logistiska aspekter hos organisationen med dessa omstörtande planer, framhåller Moldaviens president.

Serber väntas delta

Enligt dokumenten väntas medborgare från fyra länder ta sig in i Moldavien för att genomföra statskuppen:

- Ryssland

- Belarus

- Serbien

- Montenegro

I fredags avgick Moldaviens EU-vänliga regeringschef varpå president Sandu utsåg en ny premiärminister.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen