EUROPA: Befarar statskupp och gisslandrama iscensatt av Ryssland

2023 02 13

Den ryska regimen avser att störta en folkvald president i Europa och kasta landet in i kaos.

Landet är Moldavien och informationen lämnas nu av presidenten själv, Maia Sandu, som med sin EU-vänliga linje vann presidentvalet 2020 då hon besegrade den ryssvänliga kandidaten med stor marginal.

Varnad av Zelensky

– De senaste dagarna har diskussioner om vårt lands säkerhet ägt rum på publika platser, säger Maia Sandu som är Moldaviens första kvinnliga president.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky gick nyligen ut och varnade för att den ryska diktaturen planerar att destabilisera Moldavien.

– Det kan bekräftas av våra myndigheter, säger Maia Sandu till rumänska Main News.

Moldaviens regering har en klar bild över hur Rysslands diktator planerar att knäcka Moldaviens statsledning och demokrati.

Tänker ta gisslan

– Planerna går ut på att genomföra aktioner med militärt tränade personer som är kamouflerade i civila kläder, säger president Sandu.

– De kommer att gå till våldsamma aktioner och attackera statliga byggnader och ta gisslan.

Moldaviens president befarar att den ryska planen är att skapa kaos och död i landet för att ge en bild av att statsledningen faller samman.

– Med hjälp av våldsagerande och maskerade protester av den så kallade oppositionen tänker de tvinga fram ett maktskifte i [huvudstaden] Chisinau, säger Maia Sandu.

Vem, när och hur

Ukrainas president informerade för några dagar sedan Moldaviens president om ny information som inhämtats av Ukrainas underrättelsetjänst. Dokumenten skall enligt Main News klargöra tre saker:

- Vem som planerar att destabilisera Moldavien

- När detta skall ske

- Hur detta skall ske

President Maia Sandu väljer nu att gå ut och berätta vad Ukrainas statsledning har avslöjat.

– Dokumenten som vi fått från våra ukrainska partners klargör en god kännedom om lokalisering och logistiska aspekter hos organisationen med dessa omstörtande planer, framhåller Moldaviens president.

Serber väntas delta

Enligt dokumenten väntas medborgare från fyra länder ta sig in i Moldavien för att genomföra statskuppen:

- Ryssland

- Belarus

- Serbien

- Montenegro

I fredags avgick Moldaviens EU-vänliga regeringschef varpå president Sandu utsåg en ny premiärminister.

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen