EUROPA: Befarar statskupp och gisslandrama iscensatt av Ryssland

2023 02 13

Den ryska regimen avser att störta en folkvald president i Europa och kasta landet in i kaos.

Landet är Moldavien och informationen lämnas nu av presidenten själv, Maia Sandu, som med sin EU-vänliga linje vann presidentvalet 2020 då hon besegrade den ryssvänliga kandidaten med stor marginal.

Varnad av Zelensky

– De senaste dagarna har diskussioner om vårt lands säkerhet ägt rum på publika platser, säger Maia Sandu som är Moldaviens första kvinnliga president.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky gick nyligen ut och varnade för att den ryska diktaturen planerar att destabilisera Moldavien.

– Det kan bekräftas av våra myndigheter, säger Maia Sandu till rumänska Main News.

Moldaviens regering har en klar bild över hur Rysslands diktator planerar att knäcka Moldaviens statsledning och demokrati.

Tänker ta gisslan

– Planerna går ut på att genomföra aktioner med militärt tränade personer som är kamouflerade i civila kläder, säger president Sandu.

– De kommer att gå till våldsamma aktioner och attackera statliga byggnader och ta gisslan.

Moldaviens president befarar att den ryska planen är att skapa kaos och död i landet för att ge en bild av att statsledningen faller samman.

– Med hjälp av  våldsagerande och maskerade protester av den så kallade oppositionen tänker de tvinga fram ett maktskifte i [huvudstaden] Chisinau, säger Maia Sandu.

Vem, när och hur

Ukrainas president informerade för några dagar sedan Moldaviens president om ny information som inhämtats av Ukrainas underrättelsetjänst. Dokumenten skall enligt Main News klargöra tre saker:

- Vem som planerar att destabilisera Moldavien

- När detta skall ske

- Hur detta skall ske

President Maia Sandu väljer nu att gå ut och berätta vad Ukrainas statsledning har avslöjat.

– Dokumenten som vi fått från våra ukrainska partners klargör en god kännedom om lokalisering och logistiska aspekter hos organisationen med dessa omstörtande planer, framhåller Moldaviens president.

Serber väntas delta

Enligt dokumenten väntas medborgare från fyra länder ta sig in i Moldavien för att genomföra statskuppen:

- Ryssland

- Belarus

- Serbien

- Montenegro

I fredags avgick Moldaviens EU-vänliga regeringschef varpå president Sandu utsåg en ny premiärminister.

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen