EUROPA: Finsk vädjan efter oroande “provokationer” i Sverige

2023 01 23

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto uppmanar Sverige, Finland och Turkiet att hålla fokus på Natoprocessen.

– Provokationerna påverkar lätt stämningen och väcker motreaktioner. Nu är det viktigt att hålla ögonen på bollen i Natoprocessen, säger han till nyhetsbyrån STT enligt Svenska Yle.

Det ministern kallar för provokationer handlar förstås bland annat om Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm under helgen samt en annan bränning – den av en svensk flagga i Turkiet.

"Belastning på färden"

Den finska utrikesministern menar att aktionerna är en “belastning på färden” och att det är lätt att glömma bort vad som verkligen är viktigt.

– Vi är på väg att nå en historisk lösning i Finlands och Sveriges säkerhetspolitik och det skulle vara bra om vi kan fokusera på det, säger Pekka Haavisto.

Inget beslut före valet

Det är i synnerhet Sverige som Turkiet har problem med att godkänna som medlem i Nato, skriver Svenska Yle. 

Haavisto och ett flertal andra finska politiker har dock slagit fast att Sverige inte lämnas i sticket – båda länderna ska med i Nato samtidigt.

Men att de två nordiska länderna skulle bli godkända före det turkiska valet anses osannolikt.

– Vi kan nu antagligen glömma en turkisk ratificering före valet, vilket verkar vara schemalagt till 14 maj. Vad som händer efter det beror på vem som vinner, säger turkietkännaren Paul Levin vid Stockholms universitet till AFP.

"Sympati till alla muslimer"

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uttalade sig under helgen om just den koranbränning som skedde utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Att bränna böcker som är heliga för många är ett mycket respektlöst beteende. Jag vill framföra min sympati till alla muslimer som förolämpades av det som skedde i Stockholm, framhöll Kristersson på Twitter.

“Är skrämmande”

Även utrikesminister Tobias Billström (M) har kommenterat händelserna.

– Islamofobiska provokationer är skrämmande. Sverige har en långtgående yttrandefrihet, men det innebär inte att den svenska regeringen, eller jag själv, stöder de åsikter som framförs, framhåller han via Twitter.

Inte accepterat

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan och har ställt flera krav som ska uppfyllas.

Bland annat handlar kraven om att lämna över människor som landet klassificerar som terrorister.

Foto: Finska Statsrådet

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen