EUROPA: Finsk vädjan efter oroande “provokationer” i Sverige

2023 01 23

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto uppmanar Sverige, Finland och Turkiet att hålla fokus på Natoprocessen.

– Provokationerna påverkar lätt stämningen och väcker motreaktioner. Nu är det viktigt att hålla ögonen på bollen i Natoprocessen, säger han till nyhetsbyrån STT enligt Svenska Yle.

Det ministern kallar för provokationer handlar förstås bland annat om Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm under helgen samt en annan bränning – den av en svensk flagga i Turkiet.

"Belastning på färden"

Den finska utrikesministern menar att aktionerna är en “belastning på färden” och att det är lätt att glömma bort vad som verkligen är viktigt.

– Vi är på väg att nå en historisk lösning i Finlands och Sveriges säkerhetspolitik och det skulle vara bra om vi kan fokusera på det, säger Pekka Haavisto.

Inget beslut före valet

Det är i synnerhet Sverige som Turkiet har problem med att godkänna som medlem i Nato, skriver Svenska Yle.

Haavisto och ett flertal andra finska politiker har dock slagit fast att Sverige inte lämnas i sticket – båda länderna ska med i Nato samtidigt.

Men att de två nordiska länderna skulle bli godkända före det turkiska valet anses osannolikt.

– Vi kan nu antagligen glömma en turkisk ratificering före valet, vilket verkar vara schemalagt till 14 maj. Vad som händer efter det beror på vem som vinner, säger turkietkännaren Paul Levin vid Stockholms universitet till AFP.

"Sympati till alla muslimer"

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uttalade sig under helgen om just den koranbränning som skedde utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Att bränna böcker som är heliga för många är ett mycket respektlöst beteende. Jag vill framföra min sympati till alla muslimer som förolämpades av det som skedde i Stockholm, framhöll Kristersson på Twitter.

“Är skrämmande”

Även utrikesminister Tobias Billström (M) har kommenterat händelserna.

– Islamofobiska provokationer är skrämmande. Sverige har en långtgående yttrandefrihet, men det innebär inte att den svenska regeringen, eller jag själv, stöder de åsikter som framförs, framhåller han via Twitter.

Inte accepterat

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan och har ställt flera krav som ska uppfyllas.

Bland annat handlar kraven om att lämna över människor som landet klassificerar som terrorister.

Foto: Finska Statsrådet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen