26 april

EUROPA: Flygplan har kraschlandat – 170 personer ombord

2023 09 14

Ett flygplan med nästan 170 personer ombord har tvingats kraschlanda.

159 passagerare och sex besättningsmedlemmar hade gått ombord på flyget Ural Airbus A320 som strax före ankomst till sin destination inte längre kunde hålla sig i luften.

Det rapporterar The Moscow Times.

Flyget lyfte från den ryska semesterorten Sotji vid Svarta havet och var på väg till den sibiriska staden Omsk när tekniska fel orsakade en dramatisk händelseutveckling.

BBC: "En kraschlandning"

Även BBC har rapporterat om incidenten. 

Den brittiska kanalen benämner händelsen som en kraschlandning. 

Enligt BBC hade piloten inget annat val än att ta ned planet på ett fält utanför en skog i Sibirien när planets hydraulsystem fallerade.

– Ett katastrofalt fel i ett plans hydraulsystem kan leda till att flygkontrollen förloras, förklarar tv-kanalen.

Flygbolaget: Kan inte serva planen

Kraschlandningen har redan hunnit få ett hetsigt efterspel.

Flygbolaget är arga över att sanktionerna mot Ryssland innebär att man inte kan serva sina plan, samtidigt som flygexperter ifrågasätter kraschlandningen med argumentet att det ska finnas backup-system när ett hydraulsystem inte fungerar.

– Det finns tre hydrauliska system, ett elektriskt. Det finns ingen anledning att landa planet på ett fält, säger piloten Andrei Litvinov till Gazeta.ru.

Han tillägger även att piloterna därmed riskerade livet på alla personer ombord.

Stänger av besättningen

Bilder som spridits på planet efter kraschlandningen visar svarta märken ovanför vingarna, vilket spätt på misstankar om att det har brunnit på flyget.

Uppgifterna förnekas dock av flygbolaget Ural Airlines chef Sergej Surat som menar att det bara är “smuts”, skriver BBC.

Bildupptagningar visar även hur människor springer runt det kraschlandade planet och de nedfällda nöddörrarna. Man har även styckat planet genom att hugga av cockpit, svans och vingar för att kunna transportera bort det.

Ingen ombord ska ha behövt uppsöka sjukhus för medicinsk vård, men passagerarna evakuerades till den närmaste byn enligt den ryska luftfartsbyrån Rosaviatsia.

Enligt byrån har man även stängt av besättningen till dess att en utredning fastställt anledningen till att planet inte kunde hålla sig i luften.

Förföljda av olyckor

Flera ryska flygbolag uppges ha svårt att få tag i reservdelar på grund av västerländska sanktioner mot landet på grund av invasionen av Ukraina.

Ryssland är ett av de mest drabbade länderna i världen när det gäller flygolyckor – bara USA har haft ett högre antal olyckor och dödsolyckor kopplat till flygtrafik.

Arkivfoto: K. Woblick

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen