EUROPA: Flygplan har kraschlandat – 170 personer ombord

2023 09 14

Ett flygplan med nästan 170 personer ombord har tvingats kraschlanda.

159 passagerare och sex besättningsmedlemmar hade gått ombord på flyget Ural Airbus A320 som strax före ankomst till sin destination inte längre kunde hålla sig i luften.

Det rapporterar The Moscow Times.

Flyget lyfte från den ryska semesterorten Sotji vid Svarta havet och var på väg till den sibiriska staden Omsk när tekniska fel orsakade en dramatisk händelseutveckling.

BBC: "En kraschlandning"

Även BBC har rapporterat om incidenten.

Den brittiska kanalen benämner händelsen som en kraschlandning.

Enligt BBC hade piloten inget annat val än att ta ned planet på ett fält utanför en skog i Sibirien när planets hydraulsystem fallerade.

– Ett katastrofalt fel i ett plans hydraulsystem kan leda till att flygkontrollen förloras, förklarar tv-kanalen.

Flygbolaget: Kan inte serva planen

Kraschlandningen har redan hunnit få ett hetsigt efterspel.

Flygbolaget är arga över att sanktionerna mot Ryssland innebär att man inte kan serva sina plan, samtidigt som flygexperter ifrågasätter kraschlandningen med argumentet att det ska finnas backup-system när ett hydraulsystem inte fungerar.

– Det finns tre hydrauliska system, ett elektriskt. Det finns ingen anledning att landa planet på ett fält, säger piloten Andrei Litvinov till Gazeta.ru.

Han tillägger även att piloterna därmed riskerade livet på alla personer ombord.

Stänger av besättningen

Bilder som spridits på planet efter kraschlandningen visar svarta märken ovanför vingarna, vilket spätt på misstankar om att det har brunnit på flyget.

Uppgifterna förnekas dock av flygbolaget Ural Airlines chef Sergej Surat som menar att det bara är “smuts”, skriver BBC.

Bildupptagningar visar även hur människor springer runt det kraschlandade planet och de nedfällda nöddörrarna. Man har även styckat planet genom att hugga av cockpit, svans och vingar för att kunna transportera bort det.

Ingen ombord ska ha behövt uppsöka sjukhus för medicinsk vård, men passagerarna evakuerades till den närmaste byn enligt den ryska luftfartsbyrån Rosaviatsia.

Enligt byrån har man även stängt av besättningen till dess att en utredning fastställt anledningen till att planet inte kunde hålla sig i luften.

Förföljda av olyckor

Flera ryska flygbolag uppges ha svårt att få tag i reservdelar på grund av västerländska sanktioner mot landet på grund av invasionen av Ukraina.

Ryssland är ett av de mest drabbade länderna i världen när det gäller flygolyckor – bara USA har haft ett högre antal olyckor och dödsolyckor kopplat till flygtrafik.

Arkivfoto: K. Woblick

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen