EUROPA: Flygplan har kraschlandat – 170 personer ombord

2023 09 14

Ett flygplan med nästan 170 personer ombord har tvingats kraschlanda.

159 passagerare och sex besättningsmedlemmar hade gått ombord på flyget Ural Airbus A320 som strax före ankomst till sin destination inte längre kunde hålla sig i luften.

Det rapporterar The Moscow Times.

Flyget lyfte från den ryska semesterorten Sotji vid Svarta havet och var på väg till den sibiriska staden Omsk när tekniska fel orsakade en dramatisk händelseutveckling.

BBC: "En kraschlandning"

Även BBC har rapporterat om incidenten. 

Den brittiska kanalen benämner händelsen som en kraschlandning. 

Enligt BBC hade piloten inget annat val än att ta ned planet på ett fält utanför en skog i Sibirien när planets hydraulsystem fallerade.

– Ett katastrofalt fel i ett plans hydraulsystem kan leda till att flygkontrollen förloras, förklarar tv-kanalen.

Flygbolaget: Kan inte serva planen

Kraschlandningen har redan hunnit få ett hetsigt efterspel.

Flygbolaget är arga över att sanktionerna mot Ryssland innebär att man inte kan serva sina plan, samtidigt som flygexperter ifrågasätter kraschlandningen med argumentet att det ska finnas backup-system när ett hydraulsystem inte fungerar.

– Det finns tre hydrauliska system, ett elektriskt. Det finns ingen anledning att landa planet på ett fält, säger piloten Andrei Litvinov till Gazeta.ru.

Han tillägger även att piloterna därmed riskerade livet på alla personer ombord.

Stänger av besättningen

Bilder som spridits på planet efter kraschlandningen visar svarta märken ovanför vingarna, vilket spätt på misstankar om att det har brunnit på flyget.

Uppgifterna förnekas dock av flygbolaget Ural Airlines chef Sergej Surat som menar att det bara är “smuts”, skriver BBC.

Bildupptagningar visar även hur människor springer runt det kraschlandade planet och de nedfällda nöddörrarna. Man har även styckat planet genom att hugga av cockpit, svans och vingar för att kunna transportera bort det.

Ingen ombord ska ha behövt uppsöka sjukhus för medicinsk vård, men passagerarna evakuerades till den närmaste byn enligt den ryska luftfartsbyrån Rosaviatsia.

Enligt byrån har man även stängt av besättningen till dess att en utredning fastställt anledningen till att planet inte kunde hålla sig i luften.

Förföljda av olyckor

Flera ryska flygbolag uppges ha svårt att få tag i reservdelar på grund av västerländska sanktioner mot landet på grund av invasionen av Ukraina.

Ryssland är ett av de mest drabbade länderna i världen när det gäller flygolyckor – bara USA har haft ett högre antal olyckor och dödsolyckor kopplat till flygtrafik.

Arkivfoto: K. Woblick

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

Ryssland går till rasande attack mot Danmark.

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström 

Text: Redaktionen