EUROPA: Regering har fallit

2022 08 20

NATO-landet Montenegros socialliberala och socialdemokratiska regering har fallit.

Landet leds av premiärminister Dritan Abazovic, vars främsta prioritering är att närma sig EU, men han förlorade nattens viktiga omröstning med 50 röster mot 31.

Åtta regeringspartier

36 ledamöter i det 81 platser stora parlamentet i Montenegros huvudstad Podgorica hade lagt fram ett förslag om misstroendevotum mot Regeringen Abazovic.

Regeringen består av följande partier:

Socialliberalerna 

Socialdemokraterna SDP

Socialistpartiet

Bosnienationalisterna

Albanska Listan

Albanska Koalitionen

Liberala Civis

Kroatiska Socialkonservativa

Styrde 100 dagar

Bakgrunden till misstroendevotumet är regeringens ifrågasatta uppgörelse med den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag är väldigt stolt över allt vi har gjort under våra 100 dagar, säger premiärminister Abazovic enligt Reuters.

Regeringen Abazovic tog över efter Regeringen Krivokapic som kollapsade i våras.

– Vi kommer att bli ihågkomna som den regering som varade kortast tid men som tog de svåraste besluten, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Partiet som låg bakom

Partiet som låg bakom misstroendevotumet är det socialistisk-nationalistiska Socialistpartiet DPS med presidenten Milo Djukanovic i spetsen.

Han fick även med sig några av regeringskoalitionens partier och totalt röstade 50 av de 81 ledamöterna för misstroendevotumet.

Nu ska president Djukanovic nominera en ny möjlig premiärminister. Det är även möjligt att det blir nyval.

Läka klyftan

Premiärminister Abazovic försvarade uppgörelsen med den serbisk-ortodoxa kyrkan med att det var viktigt att nå en enande uppgörelse som kan läka klyftan mellan de EU-vänliga partierna och de serbvänliga krafterna, uppger Reuters.

Men oppositionen hävdade att man gick för långt.

Premiärminister Abazovic anser emellertid att kriminella element låg bakom misstroendevotumet för att hindra hans regerings anti-korruptionskampanj.

– Detta land kommer antingen att ledas av kriminella eller av folket, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Skyller på kriminella

Montenegros politik karaktäriseras sedan länge av två olika läger:

-De som identifierar sig som montegriner

-Ryssvänliga serber som var emot att Montenegro blev självständigt

55 procent röstade ja till självständighet mot 45 procent som röstade nej i en folkomröstning 2006 varpå Montenegro slet sig loss från Serbien och blev ett självständigt land som närmat sig Väst.

2017 gick landet med i Nato trots protester från Serbien och Ryssland.

Montenegro är I dag ett av sju kandidatländer för EU-medlemskap.

Foto: Montenegros regeringskansli, B. Cupic

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen