EUROPA: Regering har fallit

2022 08 20

NATO-landet Montenegros socialliberala och socialdemokratiska regering har fallit.

Landet leds av premiärminister Dritan Abazovic, vars främsta prioritering är att närma sig EU, men han förlorade nattens viktiga omröstning med 50 röster mot 31.

Åtta regeringspartier

36 ledamöter i det 81 platser stora parlamentet i Montenegros huvudstad Podgorica hade lagt fram ett förslag om misstroendevotum mot Regeringen Abazovic.

Regeringen består av följande partier:

Socialliberalerna 

Socialdemokraterna SDP

Socialistpartiet

Bosnienationalisterna

Albanska Listan

Albanska Koalitionen

Liberala Civis

Kroatiska Socialkonservativa

Styrde 100 dagar

Bakgrunden till misstroendevotumet är regeringens ifrågasatta uppgörelse med den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag är väldigt stolt över allt vi har gjort under våra 100 dagar, säger premiärminister Abazovic enligt Reuters.

Regeringen Abazovic tog över efter Regeringen Krivokapic som kollapsade i våras.

– Vi kommer att bli ihågkomna som den regering som varade kortast tid men som tog de svåraste besluten, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Partiet som låg bakom

Partiet som låg bakom misstroendevotumet är det socialistisk-nationalistiska Socialistpartiet DPS med presidenten Milo Djukanovic i spetsen.

Han fick även med sig några av regeringskoalitionens partier och totalt röstade 50 av de 81 ledamöterna för misstroendevotumet.

Nu ska president Djukanovic nominera en ny möjlig premiärminister. Det är även möjligt att det blir nyval.

Läka klyftan

Premiärminister Abazovic försvarade uppgörelsen med den serbisk-ortodoxa kyrkan med att det var viktigt att nå en enande uppgörelse som kan läka klyftan mellan de EU-vänliga partierna och de serbvänliga krafterna, uppger Reuters.

Men oppositionen hävdade att man gick för långt.

Premiärminister Abazovic anser emellertid att kriminella element låg bakom misstroendevotumet för att hindra hans regerings anti-korruptionskampanj.

– Detta land kommer antingen att ledas av kriminella eller av folket, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Skyller på kriminella

Montenegros politik karaktäriseras sedan länge av två olika läger:

-De som identifierar sig som montegriner

-Ryssvänliga serber som var emot att Montenegro blev självständigt

55 procent röstade ja till självständighet mot 45 procent som röstade nej i en folkomröstning 2006 varpå Montenegro slet sig loss från Serbien och blev ett självständigt land som närmat sig Väst.

2017 gick landet med i Nato trots protester från Serbien och Ryssland.

Montenegro är I dag ett av sju kandidatländer för EU-medlemskap.

Foto: Montenegros regeringskansli, B. Cupic

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen