EUROPA: Regering har fallit

2022 08 20

NATO-landet Montenegros socialliberala och socialdemokratiska regering har fallit.

Landet leds av premiärminister Dritan Abazovic, vars främsta prioritering är att närma sig EU, men han förlorade nattens viktiga omröstning med 50 röster mot 31.

Åtta regeringspartier

36 ledamöter i det 81 platser stora parlamentet i Montenegros huvudstad Podgorica hade lagt fram ett förslag om misstroendevotum mot Regeringen Abazovic.

Regeringen består av följande partier:

Socialliberalerna 

Socialdemokraterna SDP

Socialistpartiet

Bosnienationalisterna

Albanska Listan

Albanska Koalitionen

Liberala Civis

Kroatiska Socialkonservativa

Styrde 100 dagar

Bakgrunden till misstroendevotumet är regeringens ifrågasatta uppgörelse med den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag är väldigt stolt över allt vi har gjort under våra 100 dagar, säger premiärminister Abazovic enligt Reuters.

Regeringen Abazovic tog över efter Regeringen Krivokapic som kollapsade i våras.

– Vi kommer att bli ihågkomna som den regering som varade kortast tid men som tog de svåraste besluten, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Partiet som låg bakom

Partiet som låg bakom misstroendevotumet är det socialistisk-nationalistiska Socialistpartiet DPS med presidenten Milo Djukanovic i spetsen.

Han fick även med sig några av regeringskoalitionens partier och totalt röstade 50 av de 81 ledamöterna för misstroendevotumet.

Nu ska president Djukanovic nominera en ny möjlig premiärminister. Det är även möjligt att det blir nyval.

Läka klyftan

Premiärminister Abazovic försvarade uppgörelsen med den serbisk-ortodoxa kyrkan med att det var viktigt att nå en enande uppgörelse som kan läka klyftan mellan de EU-vänliga partierna och de serbvänliga krafterna, uppger Reuters.

Men oppositionen hävdade att man gick för långt.

Premiärminister Abazovic anser emellertid att kriminella element låg bakom misstroendevotumet för att hindra hans regerings anti-korruptionskampanj.

– Detta land kommer antingen att ledas av kriminella eller av folket, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Skyller på kriminella

Montenegros politik karaktäriseras sedan länge av två olika läger:

-De som identifierar sig som montegriner

-Ryssvänliga serber som var emot att Montenegro blev självständigt

55 procent röstade ja till självständighet mot 45 procent som röstade nej i en folkomröstning 2006 varpå Montenegro slet sig loss från Serbien och blev ett självständigt land som närmat sig Väst.

2017 gick landet med i Nato trots protester från Serbien och Ryssland.

Montenegro är I dag ett av sju kandidatländer för EU-medlemskap.

Foto: Montenegros regeringskansli, B. Cupic

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen