EUROPA: Regering har fallit

2022 08 20

NATO-landet Montenegros socialliberala och socialdemokratiska regering har fallit.

Landet leds av premiärminister Dritan Abazovic, vars främsta prioritering är att närma sig EU, men han förlorade nattens viktiga omröstning med 50 röster mot 31.

Åtta regeringspartier

36 ledamöter i det 81 platser stora parlamentet i Montenegros huvudstad Podgorica hade lagt fram ett förslag om misstroendevotum mot Regeringen Abazovic.

Regeringen består av följande partier:

Socialliberalerna

Socialdemokraterna SDP

Socialistpartiet

Bosnienationalisterna

Albanska Listan

Albanska Koalitionen

Liberala Civis

Kroatiska Socialkonservativa

Styrde 100 dagar

Bakgrunden till misstroendevotumet är regeringens ifrågasatta uppgörelse med den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag är väldigt stolt över allt vi har gjort under våra 100 dagar, säger premiärminister Abazovic enligt Reuters.

Regeringen Abazovic tog över efter Regeringen Krivokapic som kollapsade i våras.

– Vi kommer att bli ihågkomna som den regering som varade kortast tid men som tog de svåraste besluten, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Partiet som låg bakom

Partiet som låg bakom misstroendevotumet är det socialistisk-nationalistiska Socialistpartiet DPS med presidenten Milo Djukanovic i spetsen.

Han fick även med sig några av regeringskoalitionens partier och totalt röstade 50 av de 81 ledamöterna för misstroendevotumet.

Nu ska president Djukanovic nominera en ny möjlig premiärminister. Det är även möjligt att det blir nyval.

Läka klyftan

Premiärminister Abazovic försvarade uppgörelsen med den serbisk-ortodoxa kyrkan med att det var viktigt att nå en enande uppgörelse som kan läka klyftan mellan de EU-vänliga partierna och de serbvänliga krafterna, uppger Reuters.

Men oppositionen hävdade att man gick för långt.

Premiärminister Abazovic anser emellertid att kriminella element låg bakom misstroendevotumet för att hindra hans regerings anti-korruptionskampanj.

– Detta land kommer antingen att ledas av kriminella eller av folket, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Skyller på kriminella

Montenegros politik karaktäriseras sedan länge av två olika läger:

-De som identifierar sig som montegriner

-Ryssvänliga serber som var emot att Montenegro blev självständigt

55 procent röstade ja till självständighet mot 45 procent som röstade nej i en folkomröstning 2006 varpå Montenegro slet sig loss från Serbien och blev ett självständigt land som närmat sig Väst.

2017 gick landet med i Nato trots protester från Serbien och Ryssland.

Montenegro är I dag ett av sju kandidatländer för EU-medlemskap.

Foto: Montenegros regeringskansli, B. Cupic

Text: Redaktionen

JUST NU: USA hotar Norge – ”mycket ovanligt”

2025 10 16

Den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organisation) vill att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050.

För att uppnå detta föreslår organisationen en internationell koldioxidskatt på sjöfart. Ett förslag som flera europeiska länder ställer sig bakom.

Det gör däremot inte USA som numera styrs av en administration som förnekar den globala uppvärmningen. Trumpadministrationen är starkt kritisk till förslaget och varnar för att koldioxidskatten kommer att skada den globala ekonomin.

I veckan har flera medier rapporterat om att Vita huset har hotat att straffa länder som röstar för förslaget. Länderna hotas bland annat med sanktioner, höjda hamnavgifter och nya tullar, rapporterar Svenska Yle.

Hotar Norge

Nu kommer uppgifter om att USA utfärdat ett direkt hot mot ett nordiskt land som ställer sig bakom förslaget om en koldioxidskatt. Det handlar om Norge som ska ha utsatts för direkta hot under ett videomöte, rapporterar Dagens Næringsliv.

Landets klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen bekräftar hotbilden.

– Det är väldigt ovanligt. Det visar att USA har en väldigt annorlunda inställning till internationella klimatförhandlingar och klimatregleringar nu än tidigare. Det oroar mig, säger han till tidningen.

”5,5 miljoner ton”

Under torsdagen ska IMO:s 176 medlemsländer rösta om förslaget som syftar till att minska koldioxidutsläppen från en sektor som står för cirka 3 procent av de globala utsläppen.

– Huvuddelen, ungefär 70 procent, av utsläppen från utrikes transporter kommer från sjöfart, vilka uppgick till ungefär 5,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Det är ungefär dubbelt så mycket som 1990, uppger Naturvårdsverket.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Omröstning i dag

Andreas Bjelland Eriksen understryker att Norge inte kommer låta sig påverkas av USA:s påtryckningar.

– Det finns ingenting i de allmänna varningar som får oss att ändra vår ståndpunkt. Hot och påtryckningar för att påverka röstningen har varken accepterats av Norge eller av andra länder.

LÄS OCKSÅ: Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Röstkorten ändras – sex miljoner väljare berörs

2025 10 16

Riksdagen har fattat beslut.

Från och med valet 2026 kommer röstkorten att skickas ut digitalt. Sex miljoner väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt.

– Vi uppskattar att drygt sex miljoner väljare kommer att få sitt röstkort digitalt vid valen 2026. Väljare kommer inte behöva ta med sig röstkortet vid röstning, utan det räcker att ta med sig legitimation. Detta gäller oavsett om väljaren har fått röstkortet digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

– Digitala röstkort innebär en ökad tillgänglighet av den personliga rösträttsinformationen för väljare som kommer kunna logga in i sin digitala brevlåda och ta del av röstkortet oavsett var man befinner sig. Med digitala röstkort kan vi också vara mer säkra på att röstkorten kommer fram till väljarna och att de kommer fram i tid, fortsätter Nyqvist.

Klassiska traditionen förändras inte

Väljare som saknar digital brevlåda eller som inte har godkänt myndighetsinformation till sin digitala brevlåda kommer att få röstkorten med posten.

Själva röstningen kommer inte att ske digitalt. Den kommer fortsatt ske i fysisk form med pappersvalsedlar, framhåller Valmyndigheten som understryker att den ”pappersbaserade röstningen är en viktig del i det robusta valsystemet”.

– Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning syftar till att göra röstningen enklare för väljarna, minska sårbarheter i systemet och effektivisera processen för valadministrationen, säger Anna Nyqvist.

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Förtidsröstningen ändras

Valmyndigheten meddelar också att en ny teknik kommer att införas vid förtidsröstningen för att underlätta införandet av digitala röstkort.

Väljare kommer inte längre behöva ta med sitt röstkort för att förtidsrösta. I varje lokal för förtidsröstning kommer en dator och skanner finnas, som kan läsa av id-handlingar och koder. Vid förtidsröstning kommer en förtryckt kod på kuvertet som rösten läggs ner i att skannas. Koden kopplas därefter till väljaren i en digital väljarförteckning.

– Detta möjliggör både för en ny framtidssäkrad distributionslösning av förtidsröster hos Postnord och att väljare inte längre behöver ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, framhåller Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen