EUROPA: Sverigedemokraterna uppmärksammas internationellt

2023 01 13

SD får uppmärksamhet i internationell press i samband med EU-toppmötet i Kiruna.

– Det finns en oro inom EU för att en hårdhänt svensk extremhöger kommer att hålla tillbaka den nordiska nationen i att uppfylla sina ambitioner för 27-nationsblocket.

Så skriver internationella nyhetsjätten AP i samband med att Sverige i egenskap av ordförandeland bjudit in medlemsländerna till ett möte i landets nordligaste stad.

"Kan försvåra jobbet"

Nyhetsbyrån syftar på Sverigedemokraterna som AP:s skribent menar kan göra jobbet svårare för den svenska regeringen i frågor om exempelvis klimat och migration.

Partiet beskrivs som grundat av högerextrema grupper och nynazister som “mjukat upp sin ton men bibehåller en hård linje mot migration”.

– Den svenska koalitionsregeringen förlitar sig på stöd från Sverigedemokraterna, vilket gör att partiet kan påverka politiken trots att det inte har några regeringsplatser, framhåller AP.

"Väldigt nyfikna"

Även SVT:s EU-korrespondent David Boati rapporterar att utländska journalister är mycket intresserade av SD:s roll och hur de kommer att påverka Sveriges ordförandeskap.

– De frågor som mina europeiska kollegor ställer till våra politiker handlar mycket om Nato-ansökan och det finns en stor nyfikenhet på Sverigedemokraterna och hur stort inflytande de kommer få över till exempel klimatfrågorna och migrationen, säger han till tv-kanalen.

Kristersson: "Fullständigt obefogat"

Idag gick statsminister Ulf Kristersson (M) ut och satte ned foten mot det fokus och den kritik som riktats mot SD i europeisk press.

Han säger att han “inte alls förstår den kritiken” och att alla partier i Sverige står enade.

– Nu är vi åtta partier av åtta som är för det svenska EU-medlemskapet, som arbetar för att vi ska lösa saker gemensamt, säger han till SVT.

Statsministern säger också att europeisk oro över att SD skulle kunna få inflytande som bromsar klimatmålen, till exempel genom att driva på frågan om sänkt reduktionsplikt, är “obefogad”.

– Ja, den är fullständigt obefogad. Sverige kommer ha en mycket ambitiös klimatpolitik men vi kommer inte lägga all kraft bara på reduktionsplikten, säger Kristersson.

Foto: K. Glenn

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen