EUROPA: Sverigedemokraterna uppmärksammas internationellt

2023 01 13

SD får uppmärksamhet i internationell press i samband med EU-toppmötet i Kiruna.

– Det finns en oro inom EU för att en hårdhänt svensk extremhöger kommer att hålla tillbaka den nordiska nationen i att uppfylla sina ambitioner för 27-nationsblocket.

Så skriver internationella nyhetsjätten AP i samband med att Sverige i egenskap av ordförandeland bjudit in medlemsländerna till ett möte i landets nordligaste stad.

"Kan försvåra jobbet"

Nyhetsbyrån syftar på Sverigedemokraterna som AP:s skribent menar kan göra jobbet svårare för den svenska regeringen i frågor om exempelvis klimat och migration.

Partiet beskrivs som grundat av högerextrema grupper och nynazister som “mjukat upp sin ton men bibehåller en hård linje mot migration”.

– Den svenska koalitionsregeringen förlitar sig på stöd från Sverigedemokraterna, vilket gör att partiet kan påverka politiken trots att det inte har några regeringsplatser, framhåller AP.

"Väldigt nyfikna"

Även SVT:s EU-korrespondent David Boati rapporterar att utländska journalister är mycket intresserade av SD:s roll och hur de kommer att påverka Sveriges ordförandeskap.

– De frågor som mina europeiska kollegor ställer till våra politiker handlar mycket om Nato-ansökan och det finns en stor nyfikenhet på Sverigedemokraterna och hur stort inflytande de kommer få över till exempel klimatfrågorna och migrationen, säger han till tv-kanalen.

Kristersson: "Fullständigt obefogat"

Idag gick statsminister Ulf Kristersson (M) ut och satte ned foten mot det fokus och den kritik som riktats mot SD i europeisk press.

Han säger att han “inte alls förstår den kritiken” och att alla partier i Sverige står enade.

– Nu är vi åtta partier av åtta som är för det svenska EU-medlemskapet, som arbetar för att vi ska lösa saker gemensamt, säger han till SVT.

Statsministern säger också att europeisk oro över att SD skulle kunna få inflytande som bromsar klimatmålen, till exempel genom att driva på frågan om sänkt reduktionsplikt, är “obefogad”.

– Ja, den är fullständigt obefogad. Sverige kommer ha en mycket ambitiös klimatpolitik men vi kommer inte lägga all kraft bara på reduktionsplikten, säger Kristersson.

Foto: K. Glenn

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen