EUROPA: Våldsamt hagel – utlyser katastrofläge

2023 08 28

Under helgen har ett massivt oväder slagit till mot Bayernregionen i Tyskland.

Särskilt drabbad har samhället Bad Bayersoien blivit.

Länk till en video som visar förödelsen finns längst ned i artikeln.

Drygt 80 procent av stadens byggnader ska ha skadats, vilket igår kväll tvingade myndigheterna att utlysa katastrofläge.

Undantagstillstånd gäller nu, rapporterar The New York Times korrespondent från Berlin.

Hagel större än tennisbollar

Stormen har slagit mot större delen av södra Tyskland.

I just Bad Bayersoien, med 1 300 invånare, öppnade himlen upp sig och släppte ned ett våldsamt hagel.

Bilder från lokala nyhetsstationer visar hagelkulor större än tennisbollar – och på sociala medier sprids bilder där storleken snarare är i klass med handbollar.

– Videofilmer visar hela tak förstörda av hagel. Takmonterade solpaneler har genomborrats av hagel och bilrutor krossats, rapporterar Berlin-korrespondenten Christopher F. Schuetze.

Utlyser undantagstillstånd

Myndigheterna i Bad Bayersoien har inte haft något annat val än att utlysa undantagstillstånd.

Statliga resurser mobiliseras nu för att städa upp staden och nödtak har beställts som ska fungera som akuta lösningar till dess att skadorna kan repareras permanent.

– Slutet på operationen är ännu inte i sikte och styrkorna på marken har fortfarande ett tungt arbete framför sig, säger distriktets kommissarie Anton Speer i ett uttalande.

Flera personskador

Stormen i Tyskland har orsakat flera personskador på andra håll i Bayern.

I Kissing utanför Augsburg skadades tolv personer när vinden rev upp ett festivaltält och drygt 100 personer på ett äldreboende behövde evakuera efter att byggnadens tak skadats.

Det har även rapporterats om stora översvämningar, uppdragna träd, och en kran som har vält.

Södra Tyskland är fortsatt i beredskap för kraftiga regn fram till och med tisdag.

Hagelstorm även i Italien

Vädret i Europa har svängt dramatiskt under sommaren 2023.

En liknande hagelstorm ägde rum för en dryg månad sedan i den italienska regionen Veneto där minst 110 personer skadades i samband med ett kraftigt hagel.

Även då beskrevs hagelkulorna stora som tennisbollar.

Se ett klipp som visar förödelsen av hagelstormen i Bayern genom att klicka här.

Foto: Munich Raven/X resp USGS

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen