Regeringen har valt att gå vidare med flera förändringar som föreslås träda i kraft den 1 april.

Men det är många som inte har förstått innebörden av den kommande förändringen.

– Jag ser oroande tendenser – både från kunder och från bekanta, även folk som generellt är ganska insatta i ekonomiska frågor – som har missat att det inte är samma tak som gäller, säger Pia Tverin, bolånechef på Nordea, till DN.

Många missförstår

Enligt de nya reglerna ökar möjligheterna för den som köper ny bostad.

Framöver kommer det finnas möjlighet att låna upp till 90 procent av bostadens värde.

Däremot sänks möjligheten till tilläggslån på redan befintliga lån, från 85 procent till 80 procent av bostadens värde, vilket är en detalj som många har missar.

För den som vill nyttja de fem extra procenten, för exempelvis en renovering, är det hög tid att agera.

– Om du behöver utöka lånet till 85 procent så är det dags att agera nu, säger Pia Tverin.

Tänk igenom innan

För framtida fastighetsköpare innebär de nya reglerna att det är viktigt att tänka igenom ett köp mer noggrant på förhand.

– Här är det viktigt att tänka igenom hela bostadsköpet och planera för framtida behov redan från början. För vissa kan det innebära att det blir mer attraktivt att köpa en bostad som redan är renoverad, medan andra kan behöva spara mer innan större projekt kan genomföras, säger fastighetsmäklaren Andreas Forsell, i ett uttalande.

Kontakta banken

Hushåll som är osäkra på de nya reglerna, som beslutas av riksdagen i mars, uppmanas att ta kontakt med sin bank.

– Mitt råd är att alla hushåll tar kontakt med sin bank i god tid för att få rådgivning och hjälp att planera sitt bostadsköp eller sin renovering utifrån sin egen ekonomi och framtida behov, säger Svante Berggren, bankchef på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

LÄS MER: Jättesmäll för biljätten – faller med 57 procent 

Några av de nya reglerna

- Bolånetaket höjs vid köp av bostad. Kontantinsatsen sänks till 10 procent.

- Det skärpta amorteringskravet slopas. Den som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten slipper amortera 1 procent extra per år.

- Maximal belåningsgrad för tilläggslån sänks till 80 procent av bostadens värde.

- Bostaden kan bara omvärderas vart femte år för att utöka låneutrymmet eller ändra amorteringen.

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige

Foto: Michal Lis

Text: Redaktionen

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen