14 april 2026

Expert befarar ramaskri bland anställda – folk kan bli så arga att de slutar

2025 04 09

Priset på kaffe chockhöjdes i måndags.

I flera matbutiker har prisökningar på uppemot 25 kronor per paket noterats. 

Höjningen riskerar även att slå mot arbetsplatser i Sverige.

Anställda som idag får gratis kaffe på jobbet skulle kunna tvingas börja betala till arbetsgivaren för den "heliga" drycken.

Men det scenariot varnar organisationspsykologen Oskar Henriksson för.

Han menar att det då sannolikt skulle ta hus i helsike.

– Lite som att ta betalt för att gå på toa på jobbet, säger experten till SR.

Folk kan till och med sluta

Oskar Henriksson har särskilt studerat kaffets betydelse på jobbet.

Han är säker på sin sak.

Börjar arbetsgivare ta betalt för kaffet kan det bli ett stort bakslag – i synnerhet om vissa andra arbetsplatser inte gör det.

– Då kickar en väldigt basal upplevelse in, och det är upplevelsen av orättvisa. Det är den som jag tror att kan vara väldigt problematiskt om man drar in kaffet på arbetsplatsen, säger Oskar Henriksson.

Enligt psykologen riskerar inte arbetsplatserna bara sura miner.

Folk kan bli riktigt förbannade och till och med sluta, vilket innebär att förhoppningen om kostnadsbesparingar kan slå bakut.

LÄS MER: Forskare: Därför ska du inte dricka kaffe på jobbet

Löneavdrag för kaffe

Redan före veckans prishöjningar hade flera kommuner tagit i med hårdhandskarna.

Förra vintern rapporterades att anställda kan få löneavdrag om man i anställningsavtalet uppger att man dricker kaffe, enligt en granskning från DN och Hudiksvalls Tidning.

Beroende på om man jobbar inom förvaltning eller någon annan arbetsgrupp kan det handla om 20 och 150 kronors avdrag på lönen för kaffe.

“Kaffeärendet” utlöste vid tillfället ramaskri på sociala medier.

– Nu har det blivit lite som en storm i ett vattenglas. Många har nog inte ens reflekterat över det tidigare och ledningsgruppen ska därför diskutera just variationerna inom kommunen, sade Lena Högback, kommundirektör i Hudiksvall, till DN då.

Läs mer: Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen