10 januari 2026

Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

2025 04 25

USA är nära att tröttna på att förhandla om en fred med Ryssland och Ukraina.

I dagarna lades vad som kallas för Trumps “sista bud” fram, enligt källor till flera amerikanska medier.

Erbjudandet uppges inkludera ett amerikanskt erkännande av Krym som ryskt, att Ryssland behåller ockuperade områden i Ukraina, att Ukraina inte går med i Nato samt ett ökat ekonomiskt samarbete mellan Ryssland och USA.

Men det ska också innehålla ett successivt hävande av sanktioner som ålagts Ryssland sedan 2014.

Och det är den mest alarmerande punkten av allihop, anser den norska statsvetaren Karsten Friis, verksam vid Norwegian Institute of International Affairs, Nupi.

– Att häva sanktionerna är det värsta scenariot – eftersom Europa kan hålla igång Ukrainas förmåga att försvara sig, men det förutsätter att Ryssland inte klarar av att rusta upp, säger han till Dagbladet.

"Extremt allvarligt"

Karsten Friis pekar på att krigsekonomi råder i Ryssland. Det är inte hållbart i längden, men hävs sanktioner skulle det innebära det en lättnad för Kreml.

Experten lyfter fram två potentiella följdeffekter om sanktionerna lättas: ryssarna kommer kunna köpa amerikanska komponenter för vapentillverkning och kinesiska varor kan börja strömma in i Ryssland.

Det kommer att vara extremt allvarligt, och bidra till att stabilisera den ryska ekonomin, och stärka den ryska militären. Då kommer Ryssland att kunna fortsätta kriget och utnyttja situationen för att sätta press på både Ukraina och Europa.

LÄS MER: Trump uppges vara nära  gigantisk vapendeal – med diktatur

"Det här är slutet"

Enligt Friis är det här sannolikt Trumps sista bud. 

– Jag tror det här är slutet på amerikanernas engagemang, som har skapat mycket turbulens, men inte uppnått någonting – utöver att vi ser tendensen att Europa går samman och förbereder sig för att ta ett större ansvar.

Han menar att det vore ett stort nederlag för Trump, som lovade fred på 24 timmar, om USA ger upp.

– Om han befarar att det kan förstöra hans rykte är chanserna större att engagemanget fortsätter. Men jag anser att det är mer troligt att han kommer undan med att skylla på andra, säger Friis.

LÄS MER: Ukraina ger motbud 

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen