10 januari 2026

Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

2025 04 25

USA är nära att tröttna på att förhandla om en fred med Ryssland och Ukraina.

I dagarna lades vad som kallas för Trumps “sista bud” fram, enligt källor till flera amerikanska medier.

Erbjudandet uppges inkludera ett amerikanskt erkännande av Krym som ryskt, att Ryssland behåller ockuperade områden i Ukraina, att Ukraina inte går med i Nato samt ett ökat ekonomiskt samarbete mellan Ryssland och USA.

Men det ska också innehålla ett successivt hävande av sanktioner som ålagts Ryssland sedan 2014.

Och det är den mest alarmerande punkten av allihop, anser den norska statsvetaren Karsten Friis, verksam vid Norwegian Institute of International Affairs, Nupi.

– Att häva sanktionerna är det värsta scenariot – eftersom Europa kan hålla igång Ukrainas förmåga att försvara sig, men det förutsätter att Ryssland inte klarar av att rusta upp, säger han till Dagbladet.

"Extremt allvarligt"

Karsten Friis pekar på att krigsekonomi råder i Ryssland. Det är inte hållbart i längden, men hävs sanktioner skulle det innebära det en lättnad för Kreml.

Experten lyfter fram två potentiella följdeffekter om sanktionerna lättas: ryssarna kommer kunna köpa amerikanska komponenter för vapentillverkning och kinesiska varor kan börja strömma in i Ryssland.

Det kommer att vara extremt allvarligt, och bidra till att stabilisera den ryska ekonomin, och stärka den ryska militären. Då kommer Ryssland att kunna fortsätta kriget och utnyttja situationen för att sätta press på både Ukraina och Europa.

LÄS MER: Trump uppges vara nära  gigantisk vapendeal – med diktatur

"Det här är slutet"

Enligt Friis är det här sannolikt Trumps sista bud. 

– Jag tror det här är slutet på amerikanernas engagemang, som har skapat mycket turbulens, men inte uppnått någonting – utöver att vi ser tendensen att Europa går samman och förbereder sig för att ta ett större ansvar.

Han menar att det vore ett stort nederlag för Trump, som lovade fred på 24 timmar, om USA ger upp.

– Om han befarar att det kan förstöra hans rykte är chanserna större att engagemanget fortsätter. Men jag anser att det är mer troligt att han kommer undan med att skylla på andra, säger Friis.

LÄS MER: Ukraina ger motbud 

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen