26 december 2025

Expert varnar världen: “Vi har helt fel om Ryssland”

2025 05 01

Den ryska ekonomin har återkommande bedömts vara i fritt fall.

I slutet av november förra året noterade den ryska valutan den lägsta nivån på två år.

Sjunkande oljepriser, sanktioner från väst och den ryska centralbankens penningpolitik pekades ut som tre orsaker bakom kraschen.

Under förra året gjorde även experter vid nyhetsbyrån Bloomberg analysen att Ryssland står på randen till ekonomisk kollaps. Det har även varnats för en “flodvåg av konkurser” bland företagen i landet.

Köpenhamnsforskaren: Vi har fel

Men västvärlden har missbedömt Ryssland och dess ekonomi.

Det anser ekonomen Cornel Ban, docent vid Copenhagen Business School och forskare i internationell ekonomi, inklusive östeuropeisk ekonomi.

– Västs analyser av Ryssland har varit felaktiga i mer än tre år, säger han i ett pressmeddelande från den statliga handelsskolan i Köpenhamn.

Han varnar för att sanktionerna mot Ryssland inte påverkar diktaturen i någon större utsträckning på slagfältet.

– Putin har inte haft bråttom att komma till förhandlingsbordet. Vi har missförstått ryssarna, säger Cornel Ban.

Underskattat: "Det går inte ihop"

Forskaren menar att västerländska analyser har underskattat ryska ekonomer. Det gäller bland annat Elvira Nabiullina som är chef för den ryska centralbanken.

Enligt Cornel Ban har väst även underskattat Rysslands förmåga att klara sig igenom hårt lidande.

Alla som känner till rysk historia borde veta att den smärta som kan tolereras och hanteras av Kreml är mycket större än i västvärlden. Och det är ett faktum som vi kommer att behöva hantera strategiskt.

Förtvivlan: "Det är sorgligt"

Han menar också att det finns motsägelser i västs analyser. Å ena sidan varnas det för rysk ekonomisk kollaps, å andra sidan sker en historisk upprustning av Europas försvar för att kunna matcha Rysslands framtida militära styrka.

– Det går inte ihop, hävdar Ban.

– Även om Ryssland utan tvekan lider har västvärlden överskattat sin egen ekonomiska betydelse. Och missbedömt Rysslands strategi och förmåga att anpassa sig. Det är sorgligt, för även om jag absolut kan förstå behovet av att skapa moraliskt stöd, är det ännu viktigare för dem vi vill hjälpa att vi kan göra bra, objektiva analyser.

Putin har medgett problem

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare i år medgett att det finns problem i rysk ekonomi. 

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, sade han i februari.

Ungefär samtidigt lade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson fram ett underlag av satellitbilder som visar ett större mörker över Moskva, vilket bedöms som tydliga tecken på minskad ekonomisk aktivitet och kapacitet.

I slutet av förra året drog även Handelshögskolan i Stockholm slutsatsen att Rysslands ekonomi ser ut att befinna sig i fritt fall.

Istället för att finanserna ska ha ökat med 3,5 procent 2023 och 2024, som ryska myndigheter påstår, bedöms ekonomin ha sjunkit med upp till tio procent.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, har Elisabeth Svantesson sagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen