26 december 2025

Expert varnar världen: “Vi har helt fel om Ryssland”

2025 05 01

Den ryska ekonomin har återkommande bedömts vara i fritt fall.

I slutet av november förra året noterade den ryska valutan den lägsta nivån på två år.

Sjunkande oljepriser, sanktioner från väst och den ryska centralbankens penningpolitik pekades ut som tre orsaker bakom kraschen.

Under förra året gjorde även experter vid nyhetsbyrån Bloomberg analysen att Ryssland står på randen till ekonomisk kollaps. Det har även varnats för en “flodvåg av konkurser” bland företagen i landet.

Köpenhamnsforskaren: Vi har fel

Men västvärlden har missbedömt Ryssland och dess ekonomi.

Det anser ekonomen Cornel Ban, docent vid Copenhagen Business School och forskare i internationell ekonomi, inklusive östeuropeisk ekonomi.

– Västs analyser av Ryssland har varit felaktiga i mer än tre år, säger han i ett pressmeddelande från den statliga handelsskolan i Köpenhamn.

Han varnar för att sanktionerna mot Ryssland inte påverkar diktaturen i någon större utsträckning på slagfältet.

– Putin har inte haft bråttom att komma till förhandlingsbordet. Vi har missförstått ryssarna, säger Cornel Ban.

Underskattat: "Det går inte ihop"

Forskaren menar att västerländska analyser har underskattat ryska ekonomer. Det gäller bland annat Elvira Nabiullina som är chef för den ryska centralbanken.

Enligt Cornel Ban har väst även underskattat Rysslands förmåga att klara sig igenom hårt lidande.

– Alla som känner till rysk historia borde veta att den smärta som kan tolereras och hanteras av Kreml är mycket större än i västvärlden. Och det är ett faktum som vi kommer att behöva hantera strategiskt.

Förtvivlan: "Det är sorgligt"

Han menar också att det finns motsägelser i västs analyser. Å ena sidan varnas det för rysk ekonomisk kollaps, å andra sidan sker en historisk upprustning av Europas försvar för att kunna matcha Rysslands framtida militära styrka.

– Det går inte ihop, hävdar Ban.

– Även om Ryssland utan tvekan lider har västvärlden överskattat sin egen ekonomiska betydelse. Och missbedömt Rysslands strategi och förmåga att anpassa sig. Det är sorgligt, för även om jag absolut kan förstå behovet av att skapa moraliskt stöd, är det ännu viktigare för dem vi vill hjälpa att vi kan göra bra, objektiva analyser.

Putin har medgett problem

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare i år medgett att det finns problem i rysk ekonomi. 

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, sade han i februari.

Ungefär samtidigt lade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson fram ett underlag av satellitbilder som visar ett större mörker över Moskva, vilket bedöms som tydliga tecken på minskad ekonomisk aktivitet och kapacitet.

I slutet av förra året drog även Handelshögskolan i Stockholm slutsatsen att Rysslands ekonomi ser ut att befinna sig i fritt fall.

Istället för att finanserna ska ha ökat med 3,5 procent 2023 och 2024, som ryska myndigheter påstår, bedöms ekonomin ha sjunkit med upp till tio procent.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, har Elisabeth Svantesson sagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen