26 december 2025

Expert varnar världen: “Vi har helt fel om Ryssland”

2025 05 01

Den ryska ekonomin har återkommande bedömts vara i fritt fall.

I slutet av november förra året noterade den ryska valutan den lägsta nivån på två år.

Sjunkande oljepriser, sanktioner från väst och den ryska centralbankens penningpolitik pekades ut som tre orsaker bakom kraschen.

Under förra året gjorde även experter vid nyhetsbyrån Bloomberg analysen att Ryssland står på randen till ekonomisk kollaps. Det har även varnats för en “flodvåg av konkurser” bland företagen i landet.

Köpenhamnsforskaren: Vi har fel

Men västvärlden har missbedömt Ryssland och dess ekonomi.

Det anser ekonomen Cornel Ban, docent vid Copenhagen Business School och forskare i internationell ekonomi, inklusive östeuropeisk ekonomi.

– Västs analyser av Ryssland har varit felaktiga i mer än tre år, säger han i ett pressmeddelande från den statliga handelsskolan i Köpenhamn.

Han varnar för att sanktionerna mot Ryssland inte påverkar diktaturen i någon större utsträckning på slagfältet.

– Putin har inte haft bråttom att komma till förhandlingsbordet. Vi har missförstått ryssarna, säger Cornel Ban.

Underskattat: "Det går inte ihop"

Forskaren menar att västerländska analyser har underskattat ryska ekonomer. Det gäller bland annat Elvira Nabiullina som är chef för den ryska centralbanken.

Enligt Cornel Ban har väst även underskattat Rysslands förmåga att klara sig igenom hårt lidande.

Alla som känner till rysk historia borde veta att den smärta som kan tolereras och hanteras av Kreml är mycket större än i västvärlden. Och det är ett faktum som vi kommer att behöva hantera strategiskt.

Förtvivlan: "Det är sorgligt"

Han menar också att det finns motsägelser i västs analyser. Å ena sidan varnas det för rysk ekonomisk kollaps, å andra sidan sker en historisk upprustning av Europas försvar för att kunna matcha Rysslands framtida militära styrka.

– Det går inte ihop, hävdar Ban.

– Även om Ryssland utan tvekan lider har västvärlden överskattat sin egen ekonomiska betydelse. Och missbedömt Rysslands strategi och förmåga att anpassa sig. Det är sorgligt, för även om jag absolut kan förstå behovet av att skapa moraliskt stöd, är det ännu viktigare för dem vi vill hjälpa att vi kan göra bra, objektiva analyser.

Putin har medgett problem

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare i år medgett att det finns problem i rysk ekonomi. 

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, sade han i februari.

Ungefär samtidigt lade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson fram ett underlag av satellitbilder som visar ett större mörker över Moskva, vilket bedöms som tydliga tecken på minskad ekonomisk aktivitet och kapacitet.

I slutet av förra året drog även Handelshögskolan i Stockholm slutsatsen att Rysslands ekonomi ser ut att befinna sig i fritt fall.

Istället för att finanserna ska ha ökat med 3,5 procent 2023 och 2024, som ryska myndigheter påstår, bedöms ekonomin ha sjunkit med upp till tio procent.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, har Elisabeth Svantesson sagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen