26 december 2025

Expert varnar världen: “Vi har helt fel om Ryssland”

2025 05 01

Den ryska ekonomin har återkommande bedömts vara i fritt fall.

I slutet av november förra året noterade den ryska valutan den lägsta nivån på två år.

Sjunkande oljepriser, sanktioner från väst och den ryska centralbankens penningpolitik pekades ut som tre orsaker bakom kraschen.

Under förra året gjorde även experter vid nyhetsbyrån Bloomberg analysen att Ryssland står på randen till ekonomisk kollaps. Det har även varnats för en “flodvåg av konkurser” bland företagen i landet.

Köpenhamnsforskaren: Vi har fel

Men västvärlden har missbedömt Ryssland och dess ekonomi.

Det anser ekonomen Cornel Ban, docent vid Copenhagen Business School och forskare i internationell ekonomi, inklusive östeuropeisk ekonomi.

– Västs analyser av Ryssland har varit felaktiga i mer än tre år, säger han i ett pressmeddelande från den statliga handelsskolan i Köpenhamn.

Han varnar för att sanktionerna mot Ryssland inte påverkar diktaturen i någon större utsträckning på slagfältet.

– Putin har inte haft bråttom att komma till förhandlingsbordet. Vi har missförstått ryssarna, säger Cornel Ban.

Underskattat: "Det går inte ihop"

Forskaren menar att västerländska analyser har underskattat ryska ekonomer. Det gäller bland annat Elvira Nabiullina som är chef för den ryska centralbanken.

Enligt Cornel Ban har väst även underskattat Rysslands förmåga att klara sig igenom hårt lidande.

Alla som känner till rysk historia borde veta att den smärta som kan tolereras och hanteras av Kreml är mycket större än i västvärlden. Och det är ett faktum som vi kommer att behöva hantera strategiskt.

Förtvivlan: "Det är sorgligt"

Han menar också att det finns motsägelser i västs analyser. Å ena sidan varnas det för rysk ekonomisk kollaps, å andra sidan sker en historisk upprustning av Europas försvar för att kunna matcha Rysslands framtida militära styrka.

– Det går inte ihop, hävdar Ban.

– Även om Ryssland utan tvekan lider har västvärlden överskattat sin egen ekonomiska betydelse. Och missbedömt Rysslands strategi och förmåga att anpassa sig. Det är sorgligt, för även om jag absolut kan förstå behovet av att skapa moraliskt stöd, är det ännu viktigare för dem vi vill hjälpa att vi kan göra bra, objektiva analyser.

Putin har medgett problem

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare i år medgett att det finns problem i rysk ekonomi. 

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, sade han i februari.

Ungefär samtidigt lade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson fram ett underlag av satellitbilder som visar ett större mörker över Moskva, vilket bedöms som tydliga tecken på minskad ekonomisk aktivitet och kapacitet.

I slutet av förra året drog även Handelshögskolan i Stockholm slutsatsen att Rysslands ekonomi ser ut att befinna sig i fritt fall.

Istället för att finanserna ska ha ökat med 3,5 procent 2023 och 2024, som ryska myndigheter påstår, bedöms ekonomin ha sjunkit med upp till tio procent.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, har Elisabeth Svantesson sagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen