26 december 2025

Expert varnar världen: “Vi har helt fel om Ryssland”

2025 05 01

Den ryska ekonomin har återkommande bedömts vara i fritt fall.

I slutet av november förra året noterade den ryska valutan den lägsta nivån på två år.

Sjunkande oljepriser, sanktioner från väst och den ryska centralbankens penningpolitik pekades ut som tre orsaker bakom kraschen.

Under förra året gjorde även experter vid nyhetsbyrån Bloomberg analysen att Ryssland står på randen till ekonomisk kollaps. Det har även varnats för en “flodvåg av konkurser” bland företagen i landet.

Köpenhamnsforskaren: Vi har fel

Men västvärlden har missbedömt Ryssland och dess ekonomi.

Det anser ekonomen Cornel Ban, docent vid Copenhagen Business School och forskare i internationell ekonomi, inklusive östeuropeisk ekonomi.

– Västs analyser av Ryssland har varit felaktiga i mer än tre år, säger han i ett pressmeddelande från den statliga handelsskolan i Köpenhamn.

Han varnar för att sanktionerna mot Ryssland inte påverkar diktaturen i någon större utsträckning på slagfältet.

– Putin har inte haft bråttom att komma till förhandlingsbordet. Vi har missförstått ryssarna, säger Cornel Ban.

Underskattat: "Det går inte ihop"

Forskaren menar att västerländska analyser har underskattat ryska ekonomer. Det gäller bland annat Elvira Nabiullina som är chef för den ryska centralbanken.

Enligt Cornel Ban har väst även underskattat Rysslands förmåga att klara sig igenom hårt lidande.

Alla som känner till rysk historia borde veta att den smärta som kan tolereras och hanteras av Kreml är mycket större än i västvärlden. Och det är ett faktum som vi kommer att behöva hantera strategiskt.

Förtvivlan: "Det är sorgligt"

Han menar också att det finns motsägelser i västs analyser. Å ena sidan varnas det för rysk ekonomisk kollaps, å andra sidan sker en historisk upprustning av Europas försvar för att kunna matcha Rysslands framtida militära styrka.

– Det går inte ihop, hävdar Ban.

– Även om Ryssland utan tvekan lider har västvärlden överskattat sin egen ekonomiska betydelse. Och missbedömt Rysslands strategi och förmåga att anpassa sig. Det är sorgligt, för även om jag absolut kan förstå behovet av att skapa moraliskt stöd, är det ännu viktigare för dem vi vill hjälpa att vi kan göra bra, objektiva analyser.

Putin har medgett problem

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare i år medgett att det finns problem i rysk ekonomi. 

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, sade han i februari.

Ungefär samtidigt lade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson fram ett underlag av satellitbilder som visar ett större mörker över Moskva, vilket bedöms som tydliga tecken på minskad ekonomisk aktivitet och kapacitet.

I slutet av förra året drog även Handelshögskolan i Stockholm slutsatsen att Rysslands ekonomi ser ut att befinna sig i fritt fall.

Istället för att finanserna ska ha ökat med 3,5 procent 2023 och 2024, som ryska myndigheter påstår, bedöms ekonomin ha sjunkit med upp till tio procent.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, har Elisabeth Svantesson sagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen