Hur man egentligen ska bete sig i en rondell är en fråga som ibland rör upp livliga diskussioner.

En undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att mer än var tredje personbilsförare, 36 procent, inte blinkar ut från rondellen, rapporterar SVT.

Busschaufförer och taxiförare slarvar ännu mer – bland dessa är det bara varannan som blinkar.

Men hur ska man egentligen bete sig i rondellen?

Gör så här

Att agera rätt i rondellen är egentligen inte så svårt.

Trafikläraren Fredrik Andersson i Östersund förklarar för SR hur man ska göra när man kommer fram till en rondell och ska köra rakt fram.

– Då ska du hålla en placering till höger, och sedan ska du ge tecken när du ska lämna cirkulationen och egentligen så fort du har passerat den första utfarten, så att du kan informera trafiken mitt emot så tidigt som möjligt att du ska lämna, så att de kan åka, säger han till radiokanalen.

Det är dock väldigt viktigt att inte blinka för tidigt, understryker han.

– Blinka för tidigt kan ju bli farligt i trafiken, att man missleder de andra trafikanterna, säger Fredrik Andersson.

Minskar risken för olyckor

Från Riksförbundet M Sverige understryker man att det är viktigt av säkerhetsskäl att blinka i rondellen.

– Det är slarvigt att inte använda körriktningsvisare. Genom att vara tydlig i trafiken minskar vi risken för olyckor och bidrar till en tryggare miljö för alla på våra vägar, säger Heléne Lilja på Riksförbundet M Sverige, till SVT.

Det är vanligt att bilister begår fel och misstag i rondeller, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Att blinka för tidigt, för sent eller inte blinka alls hör till de vanligaste missarna.

Frågan om hur man ska bete sig i rondeller har ibland väckt debatt och irritation.

I Göteborg har det till exempel uttrycks ilska mot busschaufförer som ”kör med fullt gaspådrag rakt in i rondeller”, enligt tidningen Mitt i.

Foto: FriskoKry Wikipedia

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen