EXPERT: Var tredje gör fel i rondellen – så här ska du göra

2025 01 12

Var tredje trafikant gör fel i rondellen, och nu tipsar en expert om hur man egentligen ska bete sig i en rondell.

Hur man egentligen ska bete sig i en rondell är en fråga som ibland rör upp livliga diskussioner.

En undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att mer än var tredje personbilsförare, 36 procent, inte blinkar ut från rondellen, rapporterar SVT.

Busschaufförer och taxiförare slarvar ännu mer – bland dessa är det bara varannan som blinkar.

Men hur ska man egentligen bete sig i rondellen?

Gör så här

Att agera rätt i rondellen är egentligen inte så svårt.

Trafikläraren Fredrik Andersson i Östersund förklarar för SR hur man ska göra när man kommer fram till en rondell och ska köra rakt fram.

– Då ska du hålla en placering till höger, och sedan ska du ge tecken när du ska lämna cirkulationen och egentligen så fort du har passerat den första utfarten, så att du kan informera trafiken mitt emot så tidigt som möjligt att du ska lämna, så att de kan åka, säger han till radiokanalen.

Det är dock väldigt viktigt att inte blinka för tidigt, understryker han.

– Blinka för tidigt kan ju bli farligt i trafiken, att man missleder de andra trafikanterna, säger Fredrik Andersson.

Minskar risken för olyckor

Från Riksförbundet M Sverige understryker man att det är viktigt av säkerhetsskäl att blinka i rondellen.

– Det är slarvigt att inte använda körriktningsvisare. Genom att vara tydlig i trafiken minskar vi risken för olyckor och bidrar till en tryggare miljö för alla på våra vägar, säger Heléne Lilja på Riksförbundet M Sverige, till SVT.

Det är vanligt att bilister begår fel och misstag i rondeller, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Att blinka för tidigt, för sent eller inte blinka alls hör till de vanligaste missarna.

Frågan om hur man ska bete sig i rondeller har ibland väckt debatt och irritation.

I Göteborg har det till exempel uttrycks ilska mot busschaufförer som ”kör med fullt gaspådrag rakt in i rondeller”, enligt tidningen Mitt i.

Foto: FriskoKry Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen