EXPERT VARNAR: ”Världen står på randen till ett kärnvapenkrig”

2025 05 07

– Världen står på randen till ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan.

Det skriver professorn i statsvetenskap, Samuel Ramani, i The Telegraph.

Ramani – som är verksam vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) och vd för underättelseföretaget Pangea Geopolitical Risk – bedömer att konflikten mellan länderna har eskalerat till en ny nivå.

Experten pekar bland annat på att Indien har sagt upp ett gemensamt vattendistributionsavtal som fungerat som ett avskräckningsmedel mot ett fullskaligt krig mellan kärnvapenmakterna.

Dessutom tycks ländernas regeringar vilja eskalera konflikten ytterligare, menar Ramani.

– Man måste vara en rasande optimist för att tro att konflikten kommer att följa tidigare exempel på icke-eskalerande militära konflikter, skriver han och fortsätter:

– Den här konflikten tar risken för ett apokalyptiskt krig mellan kärnvapenmakter till nya nivåer.

Över 30 döda

Under natten mellan tisdag och onsdag har Indien attackerat flera mål i den pakistanska delen av regionen Kashmir. Från pakistanskt håll rapporteras det att 31 personer har dödats och att över 50 personer har skadats.

Indiens militär beskriver bombningarna som en vedergällningsattack efter ett terrordåd som dödade 26 turister i den indiska delen av Kashmir förra månaden. Enligt Indien ska Pakistan ha finansierat terroristerna som utförde massakern, något som Pakistan förnekar.

Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif kallar nattens attacker för “en krigshandling", och lovar att hans land kommer att svara.

Fakta: Konflikten om Kasmhir och digra kärnvapenarsenaler

- I 75 år har Indien och Pakistan stridit om Kashmir i bergskedjorna Himalaya och Karakorum. 1949 ledde konflikten till att gränsområdet klövs i en indisk och en pakistansk del. Men något fredsavtal slöts inte. Sedan dess har fredsförsök avlösts av upptrappat våld.

- Världen ser med oro på Kashmirkonflikten eftersom både Indien och Pakistan har kärnvapen. Varje sida beräknas inneha omkring 170 kärnvapen. Det rör sig om både så kallade taktiska och strategiska kärnvapen.

Källa: Utrikespolitiska institutet resp Lär om kärnvapen

Foto: TheDigitalArtist (montage)

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen