EXPERT VARNAR: ”Världen står på randen till ett kärnvapenkrig”

2025 05 07

– Världen står på randen till ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan.

Det skriver professorn i statsvetenskap, Samuel Ramani, i The Telegraph.

Ramani – som är verksam vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) och vd för underättelseföretaget Pangea Geopolitical Risk – bedömer att konflikten mellan länderna har eskalerat till en ny nivå. 

Experten pekar bland annat på att Indien har sagt upp ett gemensamt vattendistributionsavtal som fungerat som ett avskräckningsmedel mot ett fullskaligt krig mellan kärnvapenmakterna.

Dessutom tycks ländernas regeringar vilja eskalera konflikten ytterligare, menar Ramani.        

– Man måste vara en rasande optimist för att tro att konflikten kommer att följa tidigare exempel på icke-eskalerande militära konflikter, skriver han och fortsätter:

– Den här konflikten tar risken för ett apokalyptiskt krig mellan kärnvapenmakter till nya nivåer.

Över 30 döda

Under natten mellan tisdag och onsdag har Indien attackerat flera mål i den pakistanska delen av regionen Kashmir. Från pakistanskt håll rapporteras det att 31 personer har dödats och att över 50 personer har skadats.

Indiens militär beskriver bombningarna som en vedergällningsattack efter ett terrordåd som dödade 26 turister i den indiska delen av Kashmir förra månaden. Enligt Indien ska Pakistan ha finansierat terroristerna som utförde massakern, något som Pakistan förnekar.

Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif kallar nattens attacker för “en krigshandling", och lovar att hans land kommer att svara.

Fakta: Konflikten om Kasmhir och digra kärnvapenarsenaler

- I 75 år har Indien och Pakistan stridit om Kashmir i bergskedjorna Himalaya och Karakorum. 1949 ledde konflikten till att gränsområdet klövs i en indisk och en pakistansk del. Men något fredsavtal slöts inte. Sedan dess har fredsförsök avlösts av upptrappat våld.

- Världen ser med oro på Kashmirkonflikten eftersom både Indien och Pakistan har kärnvapen. Varje sida beräknas inneha omkring 170 kärnvapen. Det rör sig om både så kallade taktiska och strategiska kärnvapen.

Källa: Utrikespolitiska institutet resp Lär om kärnvapen

Foto: TheDigitalArtist (montage)

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen