EXPERT VARNAR: ”Världen står på randen till ett kärnvapenkrig”

2025 05 07

– Världen står på randen till ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan.

Det skriver professorn i statsvetenskap, Samuel Ramani, i The Telegraph.

Ramani – som är verksam vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) och vd för underättelseföretaget Pangea Geopolitical Risk – bedömer att konflikten mellan länderna har eskalerat till en ny nivå. 

Experten pekar bland annat på att Indien har sagt upp ett gemensamt vattendistributionsavtal som fungerat som ett avskräckningsmedel mot ett fullskaligt krig mellan kärnvapenmakterna.

Dessutom tycks ländernas regeringar vilja eskalera konflikten ytterligare, menar Ramani.        

– Man måste vara en rasande optimist för att tro att konflikten kommer att följa tidigare exempel på icke-eskalerande militära konflikter, skriver han och fortsätter:

– Den här konflikten tar risken för ett apokalyptiskt krig mellan kärnvapenmakter till nya nivåer.

Över 30 döda

Under natten mellan tisdag och onsdag har Indien attackerat flera mål i den pakistanska delen av regionen Kashmir. Från pakistanskt håll rapporteras det att 31 personer har dödats och att över 50 personer har skadats.

Indiens militär beskriver bombningarna som en vedergällningsattack efter ett terrordåd som dödade 26 turister i den indiska delen av Kashmir förra månaden. Enligt Indien ska Pakistan ha finansierat terroristerna som utförde massakern, något som Pakistan förnekar.

Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif kallar nattens attacker för “en krigshandling", och lovar att hans land kommer att svara.

Fakta: Konflikten om Kasmhir och digra kärnvapenarsenaler

- I 75 år har Indien och Pakistan stridit om Kashmir i bergskedjorna Himalaya och Karakorum. 1949 ledde konflikten till att gränsområdet klövs i en indisk och en pakistansk del. Men något fredsavtal slöts inte. Sedan dess har fredsförsök avlösts av upptrappat våld.

- Världen ser med oro på Kashmirkonflikten eftersom både Indien och Pakistan har kärnvapen. Varje sida beräknas inneha omkring 170 kärnvapen. Det rör sig om både så kallade taktiska och strategiska kärnvapen.

Källa: Utrikespolitiska institutet resp Lär om kärnvapen

Foto: TheDigitalArtist (montage)

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen