JUST NU: Rysslands brutala brandbomber – Värre än Napalm

2022 03 28

Ryssland har natten mellan söndag och måndag använt sig av termitammunition mot civila i  Ukraina.

Användning av de brutala brandbomberna observerades nära staden Avdiivka, natten mellan söndag och måndag. Det rapporterar Buzzfeed News journalist Christopher Miller.

Förbjudna bomber

– Detta händer nu vid frontlinjen nära Avdiivka.  Ryska trupper använder vit fosfor mot ukrainare, skriver Christopher Miller på Twitter och delar ett foto från en ukrainskt löjtnant som föreställer de förbjudna bomberna.

Första antagandet

Ett första antagande var således att Ryssland använde sig av så kallade fosforbomber mot civila mål. Det är bomber fyllda med det brandfarliga ämnet vit fosfor. Vid kontakt med syre antänts ämnet direkt. Brinntemperaturen uppmäts till 800 °C.

Användning av fosforbomber är förbjudet enligt Genèvekonventionen ”för skydd av krigsoffer” och ”konventionen om vissa konventionella vapen”.

Nya uppgifter

Men det första antagandet kan ha varit felaktigt. Vid en närmare anblick har flera experter konstaterat att det troligtvis handlar om termitammunition.

– Först tänkte jag att det skulle kunna vara fosforammunition, men spridningen ser inte ut att vara fosfor. Spridningsmönstret ser snarare ut att stämma överens med termit. Det är en metallblandning som brinner med extremt hög temperatur, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, till Aftonbladet.

Värre än Napalm

Konsekvenserna av de brutala brandbomberna är, enligt experten, värre än napalmbombers förödelse.  

– Mönstret överensstämmer med det som förefaller vara termitamminution. Då handlar det bara om att sätta eld på det som finns under, inget annat. Det jävliga med termit är att det bränner igenom metall, det blir så hög värme. Medan Napalm är en bensinbrand som lägger sig på ytan, säger han till tidningen.

Historia av att brandbomba civila

Utifrån ett historiskt perspektiv är det inte ovanligt att Ryssland använder sig av brandbomber mot civila. I Finland, under vinterkriget 1939, använde Sovjetunionen brandbomber mot civila mål i Helsingfors. Ryska trupper har även anklagats för att ha bombat civila mål med brandbomber i inbördeskriget i Syrien.  

– Att skjuta mot civila områden är förbjudet. Att skjuta med brandammunition mot civila områden är alldeles särskilt ryskt, säger Joakim Paasikivi till Aftonbladet.

Foto: Christopher Miller Twitter

Text: Redaktionen


Anmälningar väller in – skarp uppmaning till alla med utemöbler

2026 06 19

Svenskar med utemöbler uppmanas att låsa fast dessa med en låsvajer.

Många svenskar njuter av det fina sommarvädret på uteplatser, altaner och trädgårdar.

Men samtidigt som möblerna ställs ut passar även tjuvar runt om i landet på att försöka stjäla dyra stolar och bord.

Den här tiden på året står exklusiva utemöbler högt på deras önskelista – och Länsförsäkringar riktar en skarp uppmaning till alla med utemöbler om att säkra dessa.

Anmälningar väller in

Exklusiva utemöbler med högt andrahandsvärde är enligt Länsförsäkringar extra stöldbegärliga.  

– Under sommaren får vi in anmälningar om stulna utemöbler i princip varje vecka, säger Caroline Josefsson, affärsområdeschef skador och skadeförebygg på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. 

Ju mer eftertraktad och lättsåld en möbel är, desto större är risken att den försvinner.  

Tips från proffsen

Länsförsäkringar har upprättat sex tips till den som vill skydda sina utemöbler – i synnerhet om det rör sig om dyra sådana:

- Lås fast möblerna med exempelvis en låsvajer.

- Om du ska resa bort – flytta in möblerna i ett låst förråd om du har möjlighet.

- Töm dynboxar, ställ in dynor och kuddar när de inte används – även dessa kan vara stöldbegärliga.

- Märk och dokumentera dina möbler – fotografera dem och spara kvitton.

- Gör alltid en polisanmälan om du blir bestulen och spara en kopia.

- Kontakta ditt försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

“Tjuvarnas första val”

Caroline Josefsson säger vidare att “några enkla åtgärder kan göra stor skillnad”.

– Det är lätt att tro att utemöblerna står säkert på tomten, men vi ser att exklusiva möbler som lämnas utan uppsikt ofta är tjuvarnas första val, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi skulle inte lämna andra värdesaker för tiotusentals kronor framme utan skydd en längre period, och på samma sätt är det klokt att vara lite extra rädd om sina utemöbler. 

Så funkar det

Stöld av utemöbler omfattas ofta av hemförsäkringen.

För att kunna få ersättning krävs alltid en polisanmälan, och det är viktigt att spara en kopia av anmälan när man kontaktar sitt försäkringsbolag.  

Ersättningen baseras på möblernas värde och ålder.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen