JUST NU: Rysslands brutala brandbomber – Värre än Napalm

2022 03 28

Ryssland har natten mellan söndag och måndag använt sig av termitammunition mot civila i Ukraina.

Användning av de brutala brandbomberna observerades nära staden Avdiivka, natten mellan söndag och måndag. Det rapporterar Buzzfeed News journalist Christopher Miller.

Förbjudna bomber

– Detta händer nu vid frontlinjen nära Avdiivka. Ryska trupper använder vit fosfor mot ukrainare, skriver Christopher Miller på Twitter och delar ett foto från en ukrainskt löjtnant som föreställer de förbjudna bomberna.

Första antagandet

Ett första antagande var således att Ryssland använde sig av så kallade fosforbomber mot civila mål. Det är bomber fyllda med det brandfarliga ämnet vit fosfor. Vid kontakt med syre antänts ämnet direkt. Brinntemperaturen uppmäts till 800 °C.

Användning av fosforbomber är förbjudet enligt Genèvekonventionen ”för skydd av krigsoffer” och ”konventionen om vissa konventionella vapen”.

Nya uppgifter

Men det första antagandet kan ha varit felaktigt. Vid en närmare anblick har flera experter konstaterat att det troligtvis handlar om termitammunition.

– Först tänkte jag att det skulle kunna vara fosforammunition, men spridningen ser inte ut att vara fosfor. Spridningsmönstret ser snarare ut att stämma överens med termit. Det är en metallblandning som brinner med extremt hög temperatur, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, till Aftonbladet.

Värre än Napalm

Konsekvenserna av de brutala brandbomberna är, enligt experten, värre än napalmbombers förödelse.

– Mönstret överensstämmer med det som förefaller vara termitamminution. Då handlar det bara om att sätta eld på det som finns under, inget annat. Det jävliga med termit är att det bränner igenom metall, det blir så hög värme. Medan Napalm är en bensinbrand som lägger sig på ytan, säger han till tidningen.

Historia av att brandbomba civila

Utifrån ett historiskt perspektiv är det inte ovanligt att Ryssland använder sig av brandbomber mot civila. I Finland, under vinterkriget 1939, använde Sovjetunionen brandbomber mot civila mål i Helsingfors. Ryska trupper har även anklagats för att ha bombat civila mål med brandbomber i inbördeskriget i Syrien.

– Att skjuta mot civila områden är förbjudet. Att skjuta med brandammunition mot civila områden är alldeles särskilt ryskt, säger Joakim Paasikivi till Aftonbladet.

Foto: Christopher Miller Twitter

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen