JUST NU: Rysslands brutala brandbomber – Värre än Napalm

2022 03 28

Ryssland har natten mellan söndag och måndag använt sig av termitammunition mot civila i  Ukraina.

Användning av de brutala brandbomberna observerades nära staden Avdiivka, natten mellan söndag och måndag. Det rapporterar Buzzfeed News journalist Christopher Miller.

Förbjudna bomber

– Detta händer nu vid frontlinjen nära Avdiivka.  Ryska trupper använder vit fosfor mot ukrainare, skriver Christopher Miller på Twitter och delar ett foto från en ukrainskt löjtnant som föreställer de förbjudna bomberna.

Första antagandet

Ett första antagande var således att Ryssland använde sig av så kallade fosforbomber mot civila mål. Det är bomber fyllda med det brandfarliga ämnet vit fosfor. Vid kontakt med syre antänts ämnet direkt. Brinntemperaturen uppmäts till 800 °C.

Användning av fosforbomber är förbjudet enligt Genèvekonventionen ”för skydd av krigsoffer” och ”konventionen om vissa konventionella vapen”.

Nya uppgifter

Men det första antagandet kan ha varit felaktigt. Vid en närmare anblick har flera experter konstaterat att det troligtvis handlar om termitammunition.

– Först tänkte jag att det skulle kunna vara fosforammunition, men spridningen ser inte ut att vara fosfor. Spridningsmönstret ser snarare ut att stämma överens med termit. Det är en metallblandning som brinner med extremt hög temperatur, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, till Aftonbladet.

Värre än Napalm

Konsekvenserna av de brutala brandbomberna är, enligt experten, värre än napalmbombers förödelse.  

– Mönstret överensstämmer med det som förefaller vara termitamminution. Då handlar det bara om att sätta eld på det som finns under, inget annat. Det jävliga med termit är att det bränner igenom metall, det blir så hög värme. Medan Napalm är en bensinbrand som lägger sig på ytan, säger han till tidningen.

Historia av att brandbomba civila

Utifrån ett historiskt perspektiv är det inte ovanligt att Ryssland använder sig av brandbomber mot civila. I Finland, under vinterkriget 1939, använde Sovjetunionen brandbomber mot civila mål i Helsingfors. Ryska trupper har även anklagats för att ha bombat civila mål med brandbomber i inbördeskriget i Syrien.  

– Att skjuta mot civila områden är förbjudet. Att skjuta med brandammunition mot civila områden är alldeles särskilt ryskt, säger Joakim Paasikivi till Aftonbladet.

Foto: Christopher Miller Twitter

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen