Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen