19 april 2026

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen