19 februari 2026

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


08mars26

Motståndsgrupp till attack i Ryssland

2026 03 08

Den ukrainska partisangruppen Atesh har gått till angrepp.

En viktig järnvägsknutpunkt i Brjansk i västra Ryssland har attackerats.

Partisanerna har själv publicerat en video på attacken, som uppges ha slagit ut minst ett tåg.  

– Gruppen hävdar att de framgångsrikt har förstört ytterligare ett elektriskt lokomotiv, rapporterar Ukrainska Pravda.

Tåget ska enligt uppgift ha använts av den ryska militären för att transportera vapen och utrustning till fronten i Ukraina.

Stärkt säkerheten

Atesh attackerade samma järnvägsknutpunkt i november 2025. Efter incidenten höjde den ryska säkerhetstjänsten FSB beredskapen. Fler vakter placerades ut vid platsen och nya övervakningskameror monterades upp.

Men den stärkta bevakningen hjälpte föga. De ukrainska partisanerna lyckades återigen genomföra en framgångsrik sabotageoperation.

– Efter vårt första besök uppgav ockupanterna att de ”stärkt säkerhetsåtgärderna”.  De satte in fler vakter, installerade nya kameror och skärpte tillträdesreglerna. Men som ni kan se i videon hjälpte inte detta dem, framhåller gruppen i ett uttalande.

– Medan FSB skriver rapporter om påstådd "förstärkning", går vårt folk lugnt in i skyddade anläggningar och förstör metodiskt den utrustning som används för att transportera ammunition till fronten. Det finns inga säkra platser kvar för dem, fortsätter uttalandet.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Hävdar: Infiltrerat ryska militären

Atesh har tidigare hävdat att man lyckats infiltrera den ryska militären.

Flera Atesh-agenter har vittnat om att rörelsen har utvecklats till ett rikstäckande nätverk som inte bara är verksamt på Krym och i östra Ukraina, utan även långt inne i Ryssland.

– Om ockupanterna tidigare kände sig hotade på Krym eller i närheten av Donetsk, ryggar de i dag tillbaka vid varje ljud i Moskvaregionen eller Volgograd, sade en av gruppens medlemmar till Kyiv Post i slutet av december.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen


08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen