Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig.

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket.

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

Vänsterpartiet 7,7 -0,4

Socialdemokraterna 27,6 -1,6

Miljöpartiet 8,0 +/-0,0

Centerpartiet 8,2 +0,8

Liberalerna 5,5 +2,5

Moderaterna 15,8 -0,6

Kristdemokraterna 6,5 +0,2

Sverigedemokraterna 18,1 -0,8

S+V+MP+C 51,5 -1,2

M+KD+SD+L 45,9 +1,3

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen