Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen