Expert varnar: Vapenvila kan gynna Putin och leda till etnisk rensning

2022 03 07

Nya humanitära korridorer ska inrättas i Ukraina under måndagen.

Möjligheten för detta kommer finnas, då eldupphör kommer att råda i flera ukrainska städer, enligt det ryska försvarsdepartementet.  Det gäller bland annat hårt beskjutna Mariupol, Charkiv och huvudstaden Kiev, rapporterar Reuters.

Expert varnar

– Det är stora mängder människor som ska flyttas långa vägar, i synnerhet i Ukraina som är ett stort land. Det försvåras av att ryssarna militärt försöker omringa städerna och sedan ta dem. Det gör att de humanitära korridorerna blir svår att upprätta, säger Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD.

Etnisk rensning

Paasikivi varnar för att massflykten från städerna leder till en långsiktig, ofrånkomlig konsekvens.

– Massflykten blir en, inte fullödig men någon slags gradvis, etnisk rensning. Det vill säga, man flyttar undan folk, men frågan är hur och om de någonsin kan komma tillbaka, säger han.

Kan försvåra för militären

Samtidigt förklarar militärexperten att upprättandet av de humanitära korridorerna kan försvåra läget för den ukrainska militären, då båda sidor kan ta en paus i eldstriderna, omdisponera sina trupper och fylla på sina förråd.

Om evakueringen av en stor andel av den civila befolkningen lyckats kan det innebära att framtida strider blir ännu hårdare, då färre civila befinner sig i skottlinjen. En utveckling som skulle gynna Ryssland, hävdar experten.

Riskerar att hamna i sämre läge

–  Det är väl bra att det är de väpnade styrkorna som slåss, men där är också en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna, det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge. Det är svårare för ukrainarna, föreställer jag mig, då de har en avsevärt längre linje att försvara och underhålla, säger Joakim Paasikivi till SvD.

Humanitära korridorer

Eldupphöret ska inledas under morgonen och klockan 08.00 svensk tid ska humanitära korridorer inrättas för att ge personer en möjlighet att ta sig ut ur de krigsdrabbade städerna. Det ryska försvarsdepartementet framhäver att korridorerna inrättas på begäran av den franske presidenten Emmanuel Macron. Något som Macron själv förnekar.

Misslyckade försök i helgen

Det framgår inte hur länge eldupphöret ska gälla och det återstår att se om försöket att återupprätta humanitära korridorer lyckats. I helgen misslyckades två sådana försök i staden Mariupol, då rysk militär ska ha skjutit mot civila, enligt rapporter från flera medier.

Foto: Ukraina Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen