Expert varnar: Vapenvila kan gynna Putin och leda till etnisk rensning

2022 03 07

Nya humanitära korridorer ska inrättas i Ukraina under måndagen.

Möjligheten för detta kommer finnas, då eldupphör kommer att råda i flera ukrainska städer, enligt det ryska försvarsdepartementet. Det gäller bland annat hårt beskjutna Mariupol, Charkiv och huvudstaden Kiev, rapporterar Reuters.

Expert varnar

– Det är stora mängder människor som ska flyttas långa vägar, i synnerhet i Ukraina som är ett stort land. Det försvåras av att ryssarna militärt försöker omringa städerna och sedan ta dem. Det gör att de humanitära korridorerna blir svår att upprätta, säger Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD.

Etnisk rensning

Paasikivi varnar för att massflykten från städerna leder till en långsiktig, ofrånkomlig konsekvens.

– Massflykten blir en, inte fullödig men någon slags gradvis, etnisk rensning. Det vill säga, man flyttar undan folk, men frågan är hur och om de någonsin kan komma tillbaka, säger han.

Kan försvåra för militären

Samtidigt förklarar militärexperten att upprättandet av de humanitära korridorerna kan försvåra läget för den ukrainska militären, då båda sidor kan ta en paus i eldstriderna, omdisponera sina trupper och fylla på sina förråd.

Om evakueringen av en stor andel av den civila befolkningen lyckats kan det innebära att framtida strider blir ännu hårdare, då färre civila befinner sig i skottlinjen. En utveckling som skulle gynna Ryssland, hävdar experten.

Riskerar att hamna i sämre läge

– Det är väl bra att det är de väpnade styrkorna som slåss, men där är också en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna, det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge. Det är svårare för ukrainarna, föreställer jag mig, då de har en avsevärt längre linje att försvara och underhålla, säger Joakim Paasikivi till SvD.

Humanitära korridorer

Eldupphöret ska inledas under morgonen och klockan 08.00 svensk tid ska humanitära korridorer inrättas för att ge personer en möjlighet att ta sig ut ur de krigsdrabbade städerna. Det ryska försvarsdepartementet framhäver att korridorerna inrättas på begäran av den franske presidenten Emmanuel Macron. Något som Macron själv förnekar.

Misslyckade försök i helgen

Det framgår inte hur länge eldupphöret ska gälla och det återstår att se om försöket att återupprätta humanitära korridorer lyckats. I helgen misslyckades två sådana försök i staden Mariupol, då rysk militär ska ha skjutit mot civila, enligt rapporter från flera medier.

Foto: Ukraina Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen