Expert varnar: Vapenvila kan gynna Putin och leda till etnisk rensning

2022 03 07

Nya humanitära korridorer ska inrättas i Ukraina under måndagen.

Möjligheten för detta kommer finnas, då eldupphör kommer att råda i flera ukrainska städer, enligt det ryska försvarsdepartementet. Det gäller bland annat hårt beskjutna Mariupol, Charkiv och huvudstaden Kiev, rapporterar Reuters.

Expert varnar

– Det är stora mängder människor som ska flyttas långa vägar, i synnerhet i Ukraina som är ett stort land. Det försvåras av att ryssarna militärt försöker omringa städerna och sedan ta dem. Det gör att de humanitära korridorerna blir svår att upprätta, säger Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD.

Etnisk rensning

Paasikivi varnar för att massflykten från städerna leder till en långsiktig, ofrånkomlig konsekvens.

– Massflykten blir en, inte fullödig men någon slags gradvis, etnisk rensning. Det vill säga, man flyttar undan folk, men frågan är hur och om de någonsin kan komma tillbaka, säger han.

Kan försvåra för militären

Samtidigt förklarar militärexperten att upprättandet av de humanitära korridorerna kan försvåra läget för den ukrainska militären, då båda sidor kan ta en paus i eldstriderna, omdisponera sina trupper och fylla på sina förråd.

Om evakueringen av en stor andel av den civila befolkningen lyckats kan det innebära att framtida strider blir ännu hårdare, då färre civila befinner sig i skottlinjen. En utveckling som skulle gynna Ryssland, hävdar experten.

Riskerar att hamna i sämre läge

– Det är väl bra att det är de väpnade styrkorna som slåss, men där är också en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna, det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge. Det är svårare för ukrainarna, föreställer jag mig, då de har en avsevärt längre linje att försvara och underhålla, säger Joakim Paasikivi till SvD.

Humanitära korridorer

Eldupphöret ska inledas under morgonen och klockan 08.00 svensk tid ska humanitära korridorer inrättas för att ge personer en möjlighet att ta sig ut ur de krigsdrabbade städerna. Det ryska försvarsdepartementet framhäver att korridorerna inrättas på begäran av den franske presidenten Emmanuel Macron. Något som Macron själv förnekar.

Misslyckade försök i helgen

Det framgår inte hur länge eldupphöret ska gälla och det återstår att se om försöket att återupprätta humanitära korridorer lyckats. I helgen misslyckades två sådana försök i staden Mariupol, då rysk militär ska ha skjutit mot civila, enligt rapporter från flera medier.

Foto: Ukraina Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen