Expert varnar: Vapenvila kan gynna Putin och leda till etnisk rensning

2022 03 07

Nya humanitära korridorer ska inrättas i Ukraina under måndagen.

Möjligheten för detta kommer finnas, då eldupphör kommer att råda i flera ukrainska städer, enligt det ryska försvarsdepartementet.  Det gäller bland annat hårt beskjutna Mariupol, Charkiv och huvudstaden Kiev, rapporterar Reuters.

Expert varnar

– Det är stora mängder människor som ska flyttas långa vägar, i synnerhet i Ukraina som är ett stort land. Det försvåras av att ryssarna militärt försöker omringa städerna och sedan ta dem. Det gör att de humanitära korridorerna blir svår att upprätta, säger Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD.

Etnisk rensning

Paasikivi varnar för att massflykten från städerna leder till en långsiktig, ofrånkomlig konsekvens.

– Massflykten blir en, inte fullödig men någon slags gradvis, etnisk rensning. Det vill säga, man flyttar undan folk, men frågan är hur och om de någonsin kan komma tillbaka, säger han.

Kan försvåra för militären

Samtidigt förklarar militärexperten att upprättandet av de humanitära korridorerna kan försvåra läget för den ukrainska militären, då båda sidor kan ta en paus i eldstriderna, omdisponera sina trupper och fylla på sina förråd.

Om evakueringen av en stor andel av den civila befolkningen lyckats kan det innebära att framtida strider blir ännu hårdare, då färre civila befinner sig i skottlinjen. En utveckling som skulle gynna Ryssland, hävdar experten.

Riskerar att hamna i sämre läge

–  Det är väl bra att det är de väpnade styrkorna som slåss, men där är också en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna, det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge. Det är svårare för ukrainarna, föreställer jag mig, då de har en avsevärt längre linje att försvara och underhålla, säger Joakim Paasikivi till SvD.

Humanitära korridorer

Eldupphöret ska inledas under morgonen och klockan 08.00 svensk tid ska humanitära korridorer inrättas för att ge personer en möjlighet att ta sig ut ur de krigsdrabbade städerna. Det ryska försvarsdepartementet framhäver att korridorerna inrättas på begäran av den franske presidenten Emmanuel Macron. Något som Macron själv förnekar.

Misslyckade försök i helgen

Det framgår inte hur länge eldupphöret ska gälla och det återstår att se om försöket att återupprätta humanitära korridorer lyckats. I helgen misslyckades två sådana försök i staden Mariupol, då rysk militär ska ha skjutit mot civila, enligt rapporter från flera medier.

Foto: Ukraina Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Folk kliver ur sina bilar – kaos på E20

2025 09 18

Det råder trafikkaos på E20 mellan Malmö och Köpenhamn.

Trafiken i västgående riktning står helt stilla.

Detta efter att Öresundsbron har stängts av i riktning från Sverige mot Danmark.

Bron stängdes omedelbart efter att en vattenläcka upptäckts på den danska sidan. Det stora vattenflödet påverkar vägens grund, som riskerar att spolas bort. I ett värsta scenario kan vägen rasa.

Den danska polisen uppmanar bilister som fastnat i bilkön att stanna kvar i fordonen.

– Om du ska till flygplatsen uppmuntrar vi dig att använda kollektivtrafik. Förare som för närvarande köar i området ombeds att stanna kvar i sina fordon och vänta tills trafiken kan öppnas igen, skriver polisen på X.

Trotsar förbudet

Många personer uppges trotsa polisens uppmaning.

Flera människor har lämnat sina fordon och börjat promenera över bron, rapporterar TV4 Nyheterna.

Danska TV2 har noterat samma sak.

– Folk släpps av i nödfilen och sedan promenerar de iväg med sina resväskor, förmodligen för att de ska hinna med ett flygplan, säger kanalens reporter Karina Borg.

Inte första gången

Ett liknande scenario utspelade sig i mitten av juni, då halvmaratonet Broloppet orsakade långa bilköer.

– Den massiva kön gör att folk har börjat kliva ur sina bilar mitt på motorvägen. Folk går med resväskor längs motorvägen för att komma snabbare till flygplatsen, framhöll TV2:s reporter Mette Ejlersen vid tillfället.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen