Experter: Sverige agerade för sent

2021 05 09

Sverige var för långsamma med åtgärder mot viruset – inte bara förra våren utan även i höstas.

Det var beskedet när professor Jan Albert och Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, summerade Sveriges hantering av pandemin i SVT.

– Vi var väldigt oförberedda. Varje vecka som vi hade skjutit på det hade vi vunnit väldigt mycket, sa Jan Albert i Agenda. Han fick medhåll av docent Karin Modig.

– Jag tror att det var flera saker som gick fel för oss i våras. Vi agerade för sent när det gäller smittspridningen ute i samhället. Man kanske skulle ha agerat tidigare med karantän för resande och annat, säger Karin Modig som anser att Sverige var sena med åtgärder också i höstas.

– Återigen var man sena på bollen – folkhälsomyndigheten, politiker, de som ska gå ut och tala om att nu är det dags att strama åt. Man levde i sensommarens glada dagar lite för länge, säger hon.

Jan Albert framhöll att Anders Tegnells prognos i augusti om relativt låg smittspridning under hösten var fel.

– Jag tror att det kan ha betytt att både de själva, myndigheter och politiker, men också allmänheten inte förstod att nu drar det i gång igen, precis som det gjorde i andra europeiska länder fast några veckor tidigare, förklarar Jan Albert.

ANALYS

Det är av yttersta vikt att Sveriges regering och Folkhälsomyndigheten är självkritiska och klargör vilka saker Sverige gjorde dåligt – och bra – så att vi är mycket bättre förberedda nästa gång en pandemi slår in mot Sverige. Att vi misslyckades under våren är en sak – men det är ännu allvarligare att Sverige även under hösten var för sena med åtgärder trots att myndigheterna visste om hur illa det gick under våren.

[forminator_poll id="3084"]

JUST NU: ”Bortom min vildaste fantasi” – varning för ryska fartyg i Östersjön

2025 11 19

Utvecklingen gällande den ryska närvaron i Östersjön oroar.

Ryssland anklagas ofta för att föra en storts hybridkrig mot Europa.

Den ryska skuggflottan, där ofta fartyg som seglar under ett annat lands flagga, används av Ryssland för olika ändamål.

Nu kommer en varning från en dansk veteran i sammanhanget, som menar att den nuvarande utvecklingen är djupt oroande.

– Det är bortom min vildaste fantasi. Vi kliver ombord på skeppen och möts av total avskildhet, säger Bjarne Caesar Skinnerup, till danska Danwatch.

Arbetar på lotsfartyg

Bjarne Caesar Skinnerup har arbetat i den danska flottan under Kalla kriget, jobbat på stora fartyg runt om i världen och även tjänstgjort som pilot under lång tid.

Idag arbetar han på det danska statligt ägda lotsbolaget DanPilot, som arbetar med att lotsa fartyg till havs.

Han påstår att ryska män i militäruniformer ofta finns ombord på fartygen som färdas utanför Danmarks kust.

Viktiga papper försvinner mystiskt och det finns en brist på vilja att samarbeta, uppger Bjarne Caesar Skinnerup.

– Flera av mina kollegor har börjat se män på skuggfartygen som är uniformerade i den ryska flottans kamouflageuniform. Det kan verka skrämmande att det står uniformerade män och tittar på, säger han, till Danwatch.

–Om de bara hade civila kläder skulle du inte märka dem, men det är nog också en del av taktiken. Inte bara mot oss som kommer utifrån, utan också av besättningen, så att de inte vågar göra något som ryssarna inte vill.

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Fartyg i dåligt skick

Den danske veteranen varnar också för att skuggflottans skepp blir äldre och i allt sämre skick, vilket ökar risken för allvarliga olyckor i Östersjöområdet.

– I åratal har vi försökt vädja till regeringen, men de lyssnar inte på oss, säger han.

Det danska utrikesdepartementet har inte kommenterat kritiken om att man borde agera mot den ryska skuggflottan.

LÄS OCKSÅ: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Text: Redaktionen


19 nov 2025

JUST NU: Ryska vargar väller in i Norden – aldrig setts förr

2025 11 19

Ryska vargar har i aldrig tidigare skådad omfattning börjat ta sig över gränsen till Norge och Finland.

I norsk media beskrivs förändringen som en “varginvasion” och renägare menar att renar som går förlorade till rovdjur har ökat “dramatiskt”.

– Vi har aldrig haft det i så stor skala som nu, säger den norska renägaren Egil Kalliainen till NRK.

"Något hände" efter kriget

Renägare, lokalbefolkning och SNO, norska motsvarigheten till Naturvårdsverket, menar att “något hände” efter att Ryssland invaderat Ukraina vintern 2022.

Magne Asheim, som jobbat på SNO sedan 2006, delar den bilden.

– De senaste vintrarna har det varit fler, men efter att kriget började 2022 har vi sett en ökning, säger han till NRK.

Han får motsvarande rapporter från sina finländska kollegor.

I Finland har stora skador registrerats och fler vargar har kommit in i Lappland. De har skjutit mellan 30 och 50 vargar varje vinter. Alla är vandrande djur, och den stora majoriteten kommer från ryska vargflockar, säger Magne Asheim.

"Vad händer i Ryssland?"

Att många av vargarna är från Ryssland har bekräftats i DNA-tester. Enligt databasen Rovdata upptäckte man mellan 59 och 66 vargar i Norge under föregående vinter.

– “Vad händer i Ryssland” frågar våra finska kollegor. Något har hänt sedan kriget började, säger Magne Asheim.

En tänkbar förklaring till “varginvasionen” kan vara att det numera finns färre människor på den ryska sidan, menar Egil Kalliainen.

– Det är märkbart färre människor längs gränslinjen. Man har hämtat in folk och soldater från nordområdena till kriget. Vi vet att soldaterna som patrullerade och blev besvärade av närgångna rovdjur sköt dem, säger han.

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Flaggat för varghybrid

Tidigare har det finländska jord- och skogsbruksdepartementet även berättat att varghybrider upptäckts i en vargflock i Ylämaa, 20 mil öster om Helsingfors.

Hybriden är en korsning mellan varg och hund och myndigheterna uppmanade då jägare att ansöka om dispens för att utrota djuren, med motiveringen att de hotar vargstammens “genetiska renhet”.

LÄS OCKSÅ: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: M. Weiler

Text: Redaktionen