EXPERTER: Sverige behöver vakna till – Innan det är för sent

2021 12 14

I Norge och Storbritannien gör man allt för att höja tempot med dos 3 och nu behöver även Sverige vakna till och rappa på.

Det är innebörden av budskapet från en rad experter som TV4 Nyheterna talat med i samband med att många nu går och väntar men inte får någon tidsbokning för dos 3 – samtidigt som smittan sprids allt snabbare i omvärlden.

Flera länder kortar tiden

För att förstärka immuniteten och rädda liv och hälsa har flera länder nu snabbt beslutat att korta intervallet som man måste vänta efter dos 2 innan man får dos nummer 3 mot coronaviruset och covid-19.

3 månader i Storbritannien

Norge och Danmark har sänkt tiden till 4,5 månader och Storbritannien ända ner till 3 månader innan man får dos 3, rapporterar TV4.

Men här i Sverige behöver personer äldre än 65 vänta i fem månader och yngre än 65 är i hela sex månader vilket nu flera experter ställer sig frågande till.

Sverige behöver rappa på

Anders Sönneborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet anser att Sverige behöver rappa på.

– Virusvarianten finns ju i Sverige men vi har ju inte haft några stora utbrott ännu. Och då har vi ju en tid på oss att agera, kanske kort men ändå, framhåller professor Sönneborg.

Gäller att utnyttja läget  

Han anser att Sverige nu behöver ta tillfället i akt och passa på att höja tempot.

– Då gäller det att utnyttja det här och öka takten med tredje vaccinsprutan, säger professor Sönneborg.

Kortare tid en trolig fördel

Peter Nordström professor vid geriatriskt centrum, Umeå Universitet, ser möjliga fördelar med att korta väntetiden.

– Vaccineffekten, alltså skyddet, avtar rätt snabbt. Efter 6 månader har man nog inte mer än 50 % skydd kvar vilket innebär att om man kortar tiden så skulle det nog kunna vara en fördel, säger han till TV4.

Maximera möjligheterna

– Är det så att vi har möjlighet och inte ser några biverkningar av en tredje dos vore det kanske bra att maximera möjligheterna för folk att få en tredje dos vaccin säger Peter Nordström.

Kanske 4,5 månader

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är inne på samma linje.

– Man skulle kunna fundera på att sänka den här gränsen från sex månader till kanske 5 månader eller 4,5 månader, säger han.

Riskerar få vänta till februari

– Vi har många som fick sin andra dos efter semestrarna och som skulle kunna ta en tredje dos nu men nu behöver vänta över jul och in i januari – februari innan de kan ta sin tredje dos. Och det är jag inte säker på är bra, säger han till TV4.

Foto: W. Otto


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen