EXPERTER: Sverige behöver vakna till – Innan det är för sent

2021 12 14

I Norge och Storbritannien gör man allt för att höja tempot med dos 3 och nu behöver även Sverige vakna till och rappa på.

Det är innebörden av budskapet från en rad experter som TV4 Nyheterna talat med i samband med att många nu går och väntar men inte får någon tidsbokning för dos 3 – samtidigt som smittan sprids allt snabbare i omvärlden.

Flera länder kortar tiden

För att förstärka immuniteten och rädda liv och hälsa har flera länder nu snabbt beslutat att korta intervallet som man måste vänta efter dos 2 innan man får dos nummer 3 mot coronaviruset och covid-19.

3 månader i Storbritannien

Norge och Danmark har sänkt tiden till 4,5 månader och Storbritannien ända ner till 3 månader innan man får dos 3, rapporterar TV4.

Men här i Sverige behöver personer äldre än 65 vänta i fem månader och yngre än 65 är i hela sex månader vilket nu flera experter ställer sig frågande till.

Sverige behöver rappa på

Anders Sönneborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet anser att Sverige behöver rappa på.

– Virusvarianten finns ju i Sverige men vi har ju inte haft några stora utbrott ännu. Och då har vi ju en tid på oss att agera, kanske kort men ändå, framhåller professor Sönneborg.

Gäller att utnyttja läget

Han anser att Sverige nu behöver ta tillfället i akt och passa på att höja tempot.

– Då gäller det att utnyttja det här och öka takten med tredje vaccinsprutan, säger professor Sönneborg.

Kortare tid en trolig fördel

Peter Nordström professor vid geriatriskt centrum, Umeå Universitet, ser möjliga fördelar med att korta väntetiden.

– Vaccineffekten, alltså skyddet, avtar rätt snabbt. Efter 6 månader har man nog inte mer än 50 % skydd kvar vilket innebär att om man kortar tiden så skulle det nog kunna vara en fördel, säger han till TV4.

Maximera möjligheterna

– Är det så att vi har möjlighet och inte ser några biverkningar av en tredje dos vore det kanske bra att maximera möjligheterna för folk att få en tredje dos vaccin säger Peter Nordström.

Kanske 4,5 månader

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är inne på samma linje.

– Man skulle kunna fundera på att sänka den här gränsen från sex månader till kanske 5 månader eller 4,5 månader, säger han.

Riskerar få vänta till februari

– Vi har många som fick sin andra dos efter semestrarna och som skulle kunna ta en tredje dos nu men nu behöver vänta över jul och in i januari – februari innan de kan ta sin tredje dos. Och det är jag inte säker på är bra, säger han till TV4.

Foto: W. Otto

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen