EXPERTER: Sverige behöver vakna till – Innan det är för sent

2021 12 14

I Norge och Storbritannien gör man allt för att höja tempot med dos 3 och nu behöver även Sverige vakna till och rappa på.

Det är innebörden av budskapet från en rad experter som TV4 Nyheterna talat med i samband med att många nu går och väntar men inte får någon tidsbokning för dos 3 – samtidigt som smittan sprids allt snabbare i omvärlden.

Flera länder kortar tiden

För att förstärka immuniteten och rädda liv och hälsa har flera länder nu snabbt beslutat att korta intervallet som man måste vänta efter dos 2 innan man får dos nummer 3 mot coronaviruset och covid-19.

3 månader i Storbritannien

Norge och Danmark har sänkt tiden till 4,5 månader och Storbritannien ända ner till 3 månader innan man får dos 3, rapporterar TV4.

Men här i Sverige behöver personer äldre än 65 vänta i fem månader och yngre än 65 är i hela sex månader vilket nu flera experter ställer sig frågande till.

Sverige behöver rappa på

Anders Sönneborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet anser att Sverige behöver rappa på.

– Virusvarianten finns ju i Sverige men vi har ju inte haft några stora utbrott ännu. Och då har vi ju en tid på oss att agera, kanske kort men ändå, framhåller professor Sönneborg.

Gäller att utnyttja läget  

Han anser att Sverige nu behöver ta tillfället i akt och passa på att höja tempot.

– Då gäller det att utnyttja det här och öka takten med tredje vaccinsprutan, säger professor Sönneborg.

Kortare tid en trolig fördel

Peter Nordström professor vid geriatriskt centrum, Umeå Universitet, ser möjliga fördelar med att korta väntetiden.

– Vaccineffekten, alltså skyddet, avtar rätt snabbt. Efter 6 månader har man nog inte mer än 50 % skydd kvar vilket innebär att om man kortar tiden så skulle det nog kunna vara en fördel, säger han till TV4.

Maximera möjligheterna

– Är det så att vi har möjlighet och inte ser några biverkningar av en tredje dos vore det kanske bra att maximera möjligheterna för folk att få en tredje dos vaccin säger Peter Nordström.

Kanske 4,5 månader

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är inne på samma linje.

– Man skulle kunna fundera på att sänka den här gränsen från sex månader till kanske 5 månader eller 4,5 månader, säger han.

Riskerar få vänta till februari

– Vi har många som fick sin andra dos efter semestrarna och som skulle kunna ta en tredje dos nu men nu behöver vänta över jul och in i januari – februari innan de kan ta sin tredje dos. Och det är jag inte säker på är bra, säger han till TV4.

Foto: W. Otto


28 mars 2026

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen