EXPERTER: Sverige behöver vakna till – Innan det är för sent

2021 12 14

I Norge och Storbritannien gör man allt för att höja tempot med dos 3 och nu behöver även Sverige vakna till och rappa på.

Det är innebörden av budskapet från en rad experter som TV4 Nyheterna talat med i samband med att många nu går och väntar men inte får någon tidsbokning för dos 3 – samtidigt som smittan sprids allt snabbare i omvärlden.

Flera länder kortar tiden

För att förstärka immuniteten och rädda liv och hälsa har flera länder nu snabbt beslutat att korta intervallet som man måste vänta efter dos 2 innan man får dos nummer 3 mot coronaviruset och covid-19.

3 månader i Storbritannien

Norge och Danmark har sänkt tiden till 4,5 månader och Storbritannien ända ner till 3 månader innan man får dos 3, rapporterar TV4.

Men här i Sverige behöver personer äldre än 65 vänta i fem månader och yngre än 65 är i hela sex månader vilket nu flera experter ställer sig frågande till.

Sverige behöver rappa på

Anders Sönneborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet anser att Sverige behöver rappa på.

– Virusvarianten finns ju i Sverige men vi har ju inte haft några stora utbrott ännu. Och då har vi ju en tid på oss att agera, kanske kort men ändå, framhåller professor Sönneborg.

Gäller att utnyttja läget  

Han anser att Sverige nu behöver ta tillfället i akt och passa på att höja tempot.

– Då gäller det att utnyttja det här och öka takten med tredje vaccinsprutan, säger professor Sönneborg.

Kortare tid en trolig fördel

Peter Nordström professor vid geriatriskt centrum, Umeå Universitet, ser möjliga fördelar med att korta väntetiden.

– Vaccineffekten, alltså skyddet, avtar rätt snabbt. Efter 6 månader har man nog inte mer än 50 % skydd kvar vilket innebär att om man kortar tiden så skulle det nog kunna vara en fördel, säger han till TV4.

Maximera möjligheterna

– Är det så att vi har möjlighet och inte ser några biverkningar av en tredje dos vore det kanske bra att maximera möjligheterna för folk att få en tredje dos vaccin säger Peter Nordström.

Kanske 4,5 månader

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är inne på samma linje.

– Man skulle kunna fundera på att sänka den här gränsen från sex månader till kanske 5 månader eller 4,5 månader, säger han.

Riskerar få vänta till februari

– Vi har många som fick sin andra dos efter semestrarna och som skulle kunna ta en tredje dos nu men nu behöver vänta över jul och in i januari – februari innan de kan ta sin tredje dos. Och det är jag inte säker på är bra, säger han till TV4.

Foto: W. Otto


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen