EXPERTER: Sverige behöver vakna till – Innan det är för sent

2021 12 14

I Norge och Storbritannien gör man allt för att höja tempot med dos 3 och nu behöver även Sverige vakna till och rappa på.

Det är innebörden av budskapet från en rad experter som TV4 Nyheterna talat med i samband med att många nu går och väntar men inte får någon tidsbokning för dos 3 – samtidigt som smittan sprids allt snabbare i omvärlden.

Flera länder kortar tiden

För att förstärka immuniteten och rädda liv och hälsa har flera länder nu snabbt beslutat att korta intervallet som man måste vänta efter dos 2 innan man får dos nummer 3 mot coronaviruset och covid-19.

3 månader i Storbritannien

Norge och Danmark har sänkt tiden till 4,5 månader och Storbritannien ända ner till 3 månader innan man får dos 3, rapporterar TV4.

Men här i Sverige behöver personer äldre än 65 vänta i fem månader och yngre än 65 är i hela sex månader vilket nu flera experter ställer sig frågande till.

Sverige behöver rappa på

Anders Sönneborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet anser att Sverige behöver rappa på.

– Virusvarianten finns ju i Sverige men vi har ju inte haft några stora utbrott ännu. Och då har vi ju en tid på oss att agera, kanske kort men ändå, framhåller professor Sönneborg.

Gäller att utnyttja läget  

Han anser att Sverige nu behöver ta tillfället i akt och passa på att höja tempot.

– Då gäller det att utnyttja det här och öka takten med tredje vaccinsprutan, säger professor Sönneborg.

Kortare tid en trolig fördel

Peter Nordström professor vid geriatriskt centrum, Umeå Universitet, ser möjliga fördelar med att korta väntetiden.

– Vaccineffekten, alltså skyddet, avtar rätt snabbt. Efter 6 månader har man nog inte mer än 50 % skydd kvar vilket innebär att om man kortar tiden så skulle det nog kunna vara en fördel, säger han till TV4.

Maximera möjligheterna

– Är det så att vi har möjlighet och inte ser några biverkningar av en tredje dos vore det kanske bra att maximera möjligheterna för folk att få en tredje dos vaccin säger Peter Nordström.

Kanske 4,5 månader

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är inne på samma linje.

– Man skulle kunna fundera på att sänka den här gränsen från sex månader till kanske 5 månader eller 4,5 månader, säger han.

Riskerar få vänta till februari

– Vi har många som fick sin andra dos efter semestrarna och som skulle kunna ta en tredje dos nu men nu behöver vänta över jul och in i januari – februari innan de kan ta sin tredje dos. Och det är jag inte säker på är bra, säger han till TV4.

Foto: W. Otto


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen