EXPERTER: Sveriges gränskontroller är olagliga

2022 08 08

Sveriges gränskontroller mot Danmark är olagliga.

Det säger flera experter på EU-rätt till DN.

Enligt Schengensamarbetet får länder inte ha systematiska kontroller vid de ”inre gränserna”.

Som längst får tillfälliga kontroller upprättas i sex månader om det finns ett allvarligt hot mot landet.

Gränser har kvarstått

Efter flyktingkrisen 2015 har dock flera inre gränskontroller kvarstått i flera länder, bland annat Österrike, Frankrike, Tyskland och Sverige.

De tillfälliga gränskontrollerna har förlängts. De får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som skäl för beslutet.

– Poängen med tillfälliga kontroller är att landet ska få ett halvår på sig att lösa det specifika problem som gett upphov till behovet av gränskontroller, rapporterar DN.

Den 5 maj förlängde regeringen Sveriges inre gränskontroller. Motivet var samma som tidigare – risk för terrorhot och en stor migration.

– Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Olagligt

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot EU-rätten.

Individer som nekas inresa kan stämma den svenska staten.

– De svenska gränskontrollerna är i strid med EU-lag. Då blir staten ansvarig för alla kostnader som uppstår. Jag är säker på att de fallen kommer att vinna i rätten, säger Stefan Salomon, forskare inom EU-rätt på Amsterdams universitet, till DN.

Han testade själv principen i Österrikes gränskontroll mot Slovenien. Stefan Salomon vägrade att legitimera sig och bötfälldes på motsvarande 380 svenska kronor.

Han överklagade beslutet och vann. EU-domstolen i Luxemburg fastslog att Österrikes gränskontroll stred mot EU-rätten.

– Jag tror faktiskt inte att [svenska regeringen] förstår vilken kostnad de står inför om speditionsföretag börjar stämma staten. De kommer att bli tvungna att betala, säger han till tidningen och tillägger:

– Inte ens poliserna vid gränsen vet detta. Det är inte deras fel, de gör bara sitt jobb, men de agerar utifrån olagliga instruktioner från regeringen.

Regeringens svar

Regeringen har svarat på DN:s granskning.

– Regeringens beslut från den 5 maj om att återinföra gränskontroll vid inre gräns är ett nytt beslut som baseras på nya skäl och ett nytt allvarligt hot som bland annat rör den mycket allvarliga situationen och händelseutvecklingen i Ukraina, uppger Morgan Johanssons pressmedarbetare i en skriftlig kommentar till tidningen.

Fakta Schengensamarbetet

Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan länderna i Schengenområdet har avskaffats.
Syftet med Schengensamarbetet är att underlätta den fria rörligheten för personer inom samarbetsländerna. Samtidigt har kontrollen förstärkts vid de yttre gränserna, mot länder som inte deltar.
I detta samarbete deltar de flesta av EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Sverige deltar sedan 2001.
Länderna samarbetar också om polisiära frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Källa: Polisen

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen