EXPERTER: Sveriges gränskontroller är olagliga

2022 08 08

Sveriges gränskontroller mot Danmark är olagliga. 

Det säger flera experter på EU-rätt till DN.

Enligt Schengensamarbetet får länder inte ha systematiska kontroller vid de ”inre gränserna”.

Som längst får tillfälliga kontroller upprättas i sex månader om det finns ett allvarligt hot mot landet.

Gränser har kvarstått

Efter flyktingkrisen 2015 har dock flera inre gränskontroller kvarstått i flera länder, bland annat Österrike, Frankrike, Tyskland och Sverige.

De tillfälliga gränskontrollerna har förlängts. De får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som skäl för beslutet.

– Poängen med tillfälliga kontroller är att landet ska få ett halvår på sig att lösa det specifika problem som gett upphov till behovet av gränskontroller, rapporterar DN.

Den 5 maj förlängde regeringen Sveriges inre gränskontroller. Motivet var samma som tidigare – risk för terrorhot och en stor migration.

– Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Olagligt

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot EU-rätten.

Individer som nekas inresa kan stämma den svenska staten.

– De svenska gränskontrollerna är i strid med EU-lag. Då blir staten ansvarig för alla kostnader som uppstår. Jag är säker på att de fallen kommer att vinna i rätten, säger Stefan Salomon, forskare inom EU-rätt på Amsterdams universitet, till DN.

Han testade själv principen i Österrikes gränskontroll mot Slovenien. Stefan Salomon vägrade att legitimera sig och bötfälldes på motsvarande 380 svenska kronor.

Han överklagade beslutet och vann. EU-domstolen i Luxemburg fastslog att Österrikes gränskontroll stred mot EU-rätten.

– Jag tror faktiskt inte att [svenska regeringen] förstår vilken kostnad de står inför om speditionsföretag börjar stämma staten. De kommer att bli tvungna att betala, säger han till tidningen och tillägger:

– Inte ens poliserna vid gränsen vet detta. Det är inte deras fel, de gör bara sitt jobb, men de agerar utifrån olagliga instruktioner från regeringen.

Regeringens svar

Regeringen har svarat på DN:s granskning.

– Regeringens beslut från den 5 maj om att återinföra gränskontroll vid inre gräns är ett nytt beslut som baseras på nya skäl och ett nytt allvarligt hot som bland annat rör den mycket allvarliga situationen och händelseutvecklingen i Ukraina, uppger Morgan Johanssons pressmedarbetare i en skriftlig kommentar till tidningen.

Fakta Schengensamarbetet

  • Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan länderna i Schengenområdet har avskaffats.

  • Syftet med Schengensamarbetet är att underlätta den fria rörligheten för personer inom samarbetsländerna. Samtidigt har kontrollen förstärkts vid de yttre gränserna, mot länder som inte deltar.

  • I detta samarbete deltar de flesta av EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Sverige deltar sedan 2001.

  • Länderna samarbetar också om polisiära frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

  • Källa: Polisen

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen


27 april 2026

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

En populär svensk tradition kan försvinna.

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – nu varnas svenska turister

2026 04 28

Svenskar som planerar att besöka Norge kommer att få en dyrare upplevelse än vanligt.

Detta eftersom den norska kronan har stärkts markant mot den svenska. Den norska valutan noterar sin starkaste position mot den svenska kronan på ett och ett halvt år.

Sedan årsskiftet har den norska kronan stärkts med 8 procent mot den svenska, rapporterar Norges största affärstidning E24.

Under måndagen handlas valutorna ungefär på samma nivåer. En svensk krona kostar 1,01 norska kronor – den svagaste ställningen sedan november 2024.

Nu varnas svenska turister.

– De som vanligtvis tillbringar sommaren med att vandra i Norge måste vara beredda på att det har blivit märkbart dyrare, framhåller storbanken SEB i en färsk analys.

Flera förklaringar

Den norska kronan har stärkts av höga oljepriser, stabila skattefinanser och växande skatteintäkter från landets oljeindustri, rapporterar E24.

Samtidigt har flera av de faktorer som tidigare stärkte den svenska kronan mattats av, menar Handelsbankens chefsstrateg Nils Kristian Knudsen. Han pekar särskilt på försvars- och industrisatsningar i Sverige.

– Strukturen på den svenska börsen har planat ut lite, och marknadsfokuset har förändrats lite. Det finns inget som sticker ut positivt, säger Knudsen till tidningen.

Experten konstaterar samtidigt att det skett små förändringar i förhållandet mellan euron och den svenska kronan.

– I det här sammanhanget kan man säga att marknaden inte nödvändigtvis ser den norska kronan och Norge på samma sätt som Sverige, där det finns mer industri som tyngs av svagare siffror från kontinenten, säger Knudsen.

LÄS MER: Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

Små fall under måndagen

Under måndagen försvagas kronan mot både euron och dollarn.

Den svenska valutan faller med cirka 10 öre till 9,21 kronor per dollar. En liknande nedgång noteras mot euron, där kronan nu ligger på 10,80 kronor per euro.

LÄS OCKSÅ: Viktigt meddelande går ut till Gmail-användare 

Foto: Riksbanken resp M. Haugland

Text: Redaktionen