EXPERTER: Sveriges gränskontroller är olagliga

2022 08 08

Sveriges gränskontroller mot Danmark är olagliga.

Det säger flera experter på EU-rätt till DN.

Enligt Schengensamarbetet får länder inte ha systematiska kontroller vid de ”inre gränserna”.

Som längst får tillfälliga kontroller upprättas i sex månader om det finns ett allvarligt hot mot landet.

Gränser har kvarstått

Efter flyktingkrisen 2015 har dock flera inre gränskontroller kvarstått i flera länder, bland annat Österrike, Frankrike, Tyskland och Sverige.

De tillfälliga gränskontrollerna har förlängts. De får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som skäl för beslutet.

– Poängen med tillfälliga kontroller är att landet ska få ett halvår på sig att lösa det specifika problem som gett upphov till behovet av gränskontroller, rapporterar DN.

Den 5 maj förlängde regeringen Sveriges inre gränskontroller. Motivet var samma som tidigare – risk för terrorhot och en stor migration.

– Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Olagligt

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot EU-rätten.

Individer som nekas inresa kan stämma den svenska staten.

– De svenska gränskontrollerna är i strid med EU-lag. Då blir staten ansvarig för alla kostnader som uppstår. Jag är säker på att de fallen kommer att vinna i rätten, säger Stefan Salomon, forskare inom EU-rätt på Amsterdams universitet, till DN.

Han testade själv principen i Österrikes gränskontroll mot Slovenien. Stefan Salomon vägrade att legitimera sig och bötfälldes på motsvarande 380 svenska kronor.

Han överklagade beslutet och vann. EU-domstolen i Luxemburg fastslog att Österrikes gränskontroll stred mot EU-rätten.

– Jag tror faktiskt inte att [svenska regeringen] förstår vilken kostnad de står inför om speditionsföretag börjar stämma staten. De kommer att bli tvungna att betala, säger han till tidningen och tillägger:

– Inte ens poliserna vid gränsen vet detta. Det är inte deras fel, de gör bara sitt jobb, men de agerar utifrån olagliga instruktioner från regeringen.

Regeringens svar

Regeringen har svarat på DN:s granskning.

– Regeringens beslut från den 5 maj om att återinföra gränskontroll vid inre gräns är ett nytt beslut som baseras på nya skäl och ett nytt allvarligt hot som bland annat rör den mycket allvarliga situationen och händelseutvecklingen i Ukraina, uppger Morgan Johanssons pressmedarbetare i en skriftlig kommentar till tidningen.

Fakta Schengensamarbetet

Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan länderna i Schengenområdet har avskaffats.
Syftet med Schengensamarbetet är att underlätta den fria rörligheten för personer inom samarbetsländerna. Samtidigt har kontrollen förstärkts vid de yttre gränserna, mot länder som inte deltar.
I detta samarbete deltar de flesta av EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Sverige deltar sedan 2001.
Länderna samarbetar också om polisiära frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Källa: Polisen

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag till 2027

2026 09 02

Hundratusentals svenskar väntas snart bli av med en så kallad “skattefälla”.

Redan för tre månader sedan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att förändringen var på gång.

En exakt definition för “stadigvarande vistelse” måste införas för att göra det tydligt hur och när utlandssvenskar ska betala skatt i Sverige, löd beskedet. Förslaget om att gränsen ska gå vid 160 dagar på ett kalenderår, eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal, presenterades då.

Nu meddelar regeringen att man går vidare med förslaget.

En proposition har lagts fram och lagändringen föreslås träda i kraft med start 1 januari 2027.

– Steg för steg underlättar vi skattereglerna för utlandssvenskar. Personer som bor utomlands men arbetar, studerar eller vistas i Sverige periodvis får lättare att veta vilka skatteregler som gäller för dem, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

Varit komplicerat

Ungefär 700 000 svenskar bor i andra länder än Sverige. Elisabeth Svantesson har flera gånger betonat att Moderaterna vill förenkla livet för gruppen.

– Bedömningen om stadigvarande vistelse kan i dag i många fall vara komplicerad att göra, framhåller finansministern i en debattartikel i Di och tillägger:

– Förutom personer som arbetar i Sverige under kortare eller längre tid berörs till exempel utvandrade pensionärer som vistas i Sverige delar av året. Regleringen är enligt Skatteverket inte lämpad för dagens situation. Det vill vi nu rätta till i regeringens proposition till riksdagen.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Ska bli enklare att veta

Det är enbart dagar då en person har haft sin dygnsvila i Sverige som räknas som vistelsedagar.

Göran Andersson, vd för rådgivningsföretaget Sparsam Skatt, har tidigare uttalat sig positiv om regeringens förslag att tillsätta en exakt definition av begreppet “stadigvarande vistelse”.

En av fördelarna är att man som utlandssvensk enklare kan hålla koll på hur ofta man som svensk kan resa tillbaka till Sverige på besök utan att behöva betala skatt i landet.

– Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di i juni.

Andra läser: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen