EXPERTER: Sveriges gränskontroller är olagliga

2022 08 08

Sveriges gränskontroller mot Danmark är olagliga.

Det säger flera experter på EU-rätt till DN.

Enligt Schengensamarbetet får länder inte ha systematiska kontroller vid de ”inre gränserna”.

Som längst får tillfälliga kontroller upprättas i sex månader om det finns ett allvarligt hot mot landet.

Gränser har kvarstått

Efter flyktingkrisen 2015 har dock flera inre gränskontroller kvarstått i flera länder, bland annat Österrike, Frankrike, Tyskland och Sverige.

De tillfälliga gränskontrollerna har förlängts. De får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som skäl för beslutet.

– Poängen med tillfälliga kontroller är att landet ska få ett halvår på sig att lösa det specifika problem som gett upphov till behovet av gränskontroller, rapporterar DN.

Den 5 maj förlängde regeringen Sveriges inre gränskontroller. Motivet var samma som tidigare – risk för terrorhot och en stor migration.

– Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Olagligt

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot EU-rätten.

Individer som nekas inresa kan stämma den svenska staten.

– De svenska gränskontrollerna är i strid med EU-lag. Då blir staten ansvarig för alla kostnader som uppstår. Jag är säker på att de fallen kommer att vinna i rätten, säger Stefan Salomon, forskare inom EU-rätt på Amsterdams universitet, till DN.

Han testade själv principen i Österrikes gränskontroll mot Slovenien. Stefan Salomon vägrade att legitimera sig och bötfälldes på motsvarande 380 svenska kronor.

Han överklagade beslutet och vann. EU-domstolen i Luxemburg fastslog att Österrikes gränskontroll stred mot EU-rätten.

– Jag tror faktiskt inte att [svenska regeringen] förstår vilken kostnad de står inför om speditionsföretag börjar stämma staten. De kommer att bli tvungna att betala, säger han till tidningen och tillägger:

– Inte ens poliserna vid gränsen vet detta. Det är inte deras fel, de gör bara sitt jobb, men de agerar utifrån olagliga instruktioner från regeringen.

Regeringens svar

Regeringen har svarat på DN:s granskning.

– Regeringens beslut från den 5 maj om att återinföra gränskontroll vid inre gräns är ett nytt beslut som baseras på nya skäl och ett nytt allvarligt hot som bland annat rör den mycket allvarliga situationen och händelseutvecklingen i Ukraina, uppger Morgan Johanssons pressmedarbetare i en skriftlig kommentar till tidningen.

Fakta Schengensamarbetet

Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan länderna i Schengenområdet har avskaffats.
Syftet med Schengensamarbetet är att underlätta den fria rörligheten för personer inom samarbetsländerna. Samtidigt har kontrollen förstärkts vid de yttre gränserna, mot länder som inte deltar.
I detta samarbete deltar de flesta av EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Sverige deltar sedan 2001.
Länderna samarbetar också om polisiära frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Källa: Polisen

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen