EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Nytt favoritland – 5 miljoner svenskar ska åka dit

2026 03 26

Länder som Spanien, Frankrike och Italien får erkänna sig besegrade.

Svenska folket tycks lockas av ett helt annat resmål än de klassiska turistmagneterna.

Nu är det istället Danmark som seglar upp som ny favorit.

Nästan varannan svensk, 47 procent, uppger att de kommer att besöka grannlandet någon gång inom de närmaste tre åren, enligt en marknadsundersökning av VisitDenmark.

– Att så många svenskar planerar att resa till Danmark visar tydligt att intresset för närresor växer, säger Ulf Staaff, Travel Commercial Manager på Stena Line, i en kommentar.

Färjerederiet har tydligt märkt av det ökade suget.

– För resenärer som värderar trygghet, flexibilitet och närhet erbjuder Danmark korta resor till både välbekanta och outforskade besöksmål – ett upplägg som passar för spontana weekendresor, långhelger eller vistelser under vår och sommar, säger Ulf Staaff.

Spontanresor

Det som gör Danmark särskilt attraktivt är det korta avståndet. Destinationen blir därför ett naturligt val för spontanresande, inte minst över helger.

Köpenhamn, Tivoli och Legoland hör till några av de mest populära resmålen. Men hela Danmark växer i svenskarnas ögon, och nu väntas alltså en svensk invasion där drygt fem miljoner kommer att besöka landet de kommande åren.

– Nära hälften av svenskarna överväger en resa till Danmark och detta visar att landet fortsatt är ett attraktivt resmål på den svenska marknaden. Samtidigt visar analysen att kännedomen ofta är koncentrerad till några få destinationer, vilket innebär en potential att inspirera fler att upptäcka fler delar av landet, säger Åsa Lindberg, Senior Market Manager på VisitDenmark, i ett uttalande.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Ökat tryck i påsk

Svenskarna har dock inte övergivit resor längre bort. Enligt resebyrån Ticket ökar påskresandet, framför allt inom Europa.

Jämfört med förra året är det 17 procent fler bokningar i år.

– Vi ser att många längtar efter ledighet och vill komma iväg under påsken, gärna till resmål som ger en tydlig kontrast till vardagen hemma, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Hos Ticket är London det mest bokade resmålet, följt av Malaga, Alicante, Paris och Rom.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen