EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Hundratals drönare drar in – total förvirring i Ryssland

2026 05 31

Ukraina har gång på gång slagit till långt bakom den ryska fronten.

Med drönarattacker som sträcker sig hundratals mil in i Ryssland är stora delar av befolkningen i riskzonen att drabbas. Det gäller även huvudstaden Moskva, som flera gånger utsatts för attacker.

Nu avslöjar Ukraina en taktik som de använder vid sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

I samband med de planerade attackerna skickar de upp hundratals drönare i luften, för att förvirra det ryska luftförsvaret, rapporterar Kyiv Post.

– Det här är lockbeten, säger en befälhavare för den ukrainska underrättelsetjänsten HUR, enligt tidningen.

– Vi har skickat hundratals av dem. Vissa är tomma, andra bär en stridsladdning som är liten, men tillräcklig för att förstöra luftförsvarssystemen.

Radarsystemen klarar inte av det

Tack vare den ukrainska strategin klarar de ryska luftförsvaren och radarsystemen inte av att hantera anfallen, och avgöra vilka drönare som innehåller sprängämnen, uppger Kyiv Post.

– Endast en liten procentandel av de uppskjutna drönarna är utrustade med tunga sprängladdningar, medan en parallell våg av lockbeten samtidigt skickas upp för att överbelasta de ryska radarsystemen, framhåller tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Avslöjar sig

Att skicka in en stor mängd drönare utan sprängladdningar fyller flera syften.

Det ryska försvaret slösar onödig ammunition på att skjuta ner ofarliga ukrainska drönare, men det finns ytterligare en fördel för Ukraina.

– De avslöjar de exakta geografiska koordinaterna för sina radar- och luftförsvarsenheter. De beväpnade drönarna kan sedan slå till mot de exponerade positionerna, uppger tidningen.

Användes i natt

Den ukrainska strategin användes bland annat under natten mot söndag.

Då träffades ett oljeraffinaderi i Saratov med en stor brand som följd.

Och avledningsmanövern används i allt större utsträckning när Ukraina slår mot mål djupt inne i Ryssland.

– Denna kalkylerade användning av högteknologiska lockbeten utgör den taktiska grunden för Ukrainas utökade djupattacker, rapporterar tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen