EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Skyfall och åska drar in – tre landskap varnas

2026 07 03

SMHI går ut med en varning inför helgen.

Stora delar av landet hade jättehöga temperaturer i början av veckan.

I norr har solen dröjt sig kvar till idag, medan övriga landet har fått mer ostadigt väder med kallare temperaturer.

Från helgens 30-gradiga värme visar termometern istället ner mot 15 grader ända ner i söder.

– Ett lågtryck passerar över mellersta Sverige, klargör SMHI.

– Redan igår var skurarna rätt kraftiga här, vilket innebär att det totalt sett kan bli rätt stora mängder, då det fortsätter under dagen och natten. Dessutom blir det rätt blåsigt i södra Götaland.

Varnar tre landskap

Under lördagen väntas temperaturerna stiga på många håll igen.

Däremot slår vädret om och blir mer ostadigt i de norra delarna.

Nu går SMHI ut med en gul varning i landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Skyfall och åska väntar under morgondagen.

– Under lördagseftermiddagen kan kraftiga regn- eller åskskurar bildas längs en front över norra Sverige, uppger väderinstitutet.

– Dessa skurar kan lokalt ge stora regnmängder, 30 till 50 millimeter på kort tid.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Risk för översvämningar

Vid skyfallen finns risk för översvämningar i källare och dagvattensystem.

Även vägar och viadukter kan översvämmas, vilket kan orsaka problem i trafiken.

– Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten, råder SMHI.

Nästa vecka

I början av nästa vecka fortsätter det ostadiga och regniga vädret över landets nordligaste delar.

Mer söderut väntas solsken, men en del regnskurar kan förekomma.

Mellan 15 och 20 grader väntas.

Sedan ser en vändning ut att vara på väg.

– Under mitten av veckan börjar en högtrycksrygg sträcka sig in över Sverige söderifrån. I söder blir det troligen soligt väder och högsommarvärme, uppger SMHI.

– I norr är det osäkert hur långt varmluften når, lågtryck pressar på västerifrån så eventuell varmluft i norr ser ut att bli tillfällig.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: E. Triguba

Text: Redaktionen