EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 04

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Rekordmånga vill lämna västeuropas hjärta – ”Aldrig sett något liknande”

2026 01 02

I ett europeiskt land har flyttviljan nått nya höjder.

Fler än någonsin vill lämna Frankrike för gott.

En ny Gallup‑undersökning visar att viljan att lämna Frankrike permanent nått sitt högsta nivå någonsin under 2025.

Detta samtidigt som förtroendet för landets institutioner sjunker kraftigt, rapporterar Euronews.

Förtroendet rasar

Enligt Gallup har förtroendet för franska institutioner minskat markant under året, vilket följer en trend av politisk och ekonomisk osäkerhet.

I undersökningen uppger bara 29 % av de tillfrågade att de har förtroende för den nationella regeringen, medan förtroendet för rättsväsendet och finansinstitutioner också fallit kraftigt.

Den kraftiga nedgången i samhällsförtroende är en bakgrundsfaktor till varför allt fler fransmän överväger att lämna sitt hemland – en utveckling som är sällsynt i Gallups mätningar historiskt sett.

LÄS MER: Tesla tappar förstaplatsen – inte längre störst på elbilar

Ökad önskan att emigrera

Undersökningen visar att 27 % av vuxna i Frankrike nu säger att de skulle vilja flytta utomlands permanent om de fick möjlighet, jämfört med bara 11 % för ett år sedan – en dramatisk ökning på kort tid.

Det är många fransmän som redan tagit steget.

– Jag har förlorat många kunder i år. Folk har inte råd att gå ut och handla som förut, har aldrig sett något liknande. Jag kände mig inte längre lycklig i Frankrike, säger Julien, en tidigare Paris‑boende restaurangägare som flyttat till Georgien, till Euronews.

Personliga skäl bakom flytt

Den ökade flyttviljan handlar inte bara om siffror. Flera Paris-bor uttrycker hur de upplever samhällsklimatet.

– Det finns mycket hat mellan människor. Folk föredrar att dra ner varandra snarare än hjälpa varandra, säger ingenjören Antoine som arbetar inom lyxarusektorn i Paris.

Han berättar också att även om han älskar sin hemstad är det svårt att se en framtid där, särskilt när det gäller möjligheten att köpa en egen bostad.

– Utan arv kan jag inte köpa min egen plats eller ens bo i den stad där jag föddes.

LÄS MER: UPPGIFTER: Förbereder “storskalig provokation” – om fem dagar

Foto: C Hansen

Text: Redaktionen