EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Här är Sveriges nya talman

2026 09 16

Andreas Norlén (M) har varit riksdagens talman sedan 2018.

Nu väntas han få träda åt sidan.

Allt tyder på att Norlén kommer att få lämna posten, rapporterar SvD med hänvisning till källor med insyn.

När det slutgiltiga valresultatet är fastställt väntas S göra anspråk på talmansposten i enlighet med den etablerade praxisen om att talmannen hämtas från riksdagens största parti. Den nya talmannen kan väljas redan måndagen den 28 september.

Att Norlén blir omvald beskrivs som osannolikt.

– Det finns ingen rörelse för Norlén, den är obefintlig, säger en S-källa.

Han väntas ta över

Flera socialdemokrater har pekats ut som möjliga efterträdare till Norlén – däribland veteranerna Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman.

Enligt SvD:s uppgifter ligger Anders Ygeman bäst till för att ta över talmansposten. Han uppges vara den kandidat som har störst möjligheter att få brett stöd i riksdagen.

Ordern till nya talmannen

S vill inte att riksdagens nästa talman lägger sig i regeringsbildningen mer än nödvändigt. Partiet anser att processerna under Norlén varit alltför långdragna, rapporterar DN.

Från socialdemokratiskt håll kritiseras Norlén även för att ha gett sonderingsuppdrag till kandidater som saknat möjlighet att väljas till statsminister.

LÄS OCKSÅ: Halverar priset – alla filmer blir billigare

FAKTA: Talmannen

- Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I formell rang kommer talmannen efter statschefen, alltså kungen, men före statsministern.

Talmannens uppdrag kan delas in i tre delar:

- Talmannen leder kammarens sammanträden och planerar riksdagens arbete. Talmannen samråder i många frågor med partiernas gruppledare och har även återkommande möten med utskottens ordförande respektive presidierna i riksdagens delegationer till internationella församlingar.

- Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen som framför allt är styrelse för myndigheten Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja riksdagens och ledamöternas arbete.

- Talmannen företräder riksdagen och tar emot många besök, bland annat internationella gäster såsom presidenter, talmän och premiärministrar. Talmannen gör även själv besök såväl utomlands som i Sverige.

Källa: Riksdagen

ANDRA LÄSER: USA öppnar dörren för Putinallierad

Foto: Alessandro Raffaele Berellini Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Butikskedja i konkurs – har 46 butiker i Sverige

2026 09 16

Butikskedjan Life går i konkurs – igen.

För lite mer än ett år sedan kom besked om att Life Europe AB ansökt om konkurs i Sverige och Finland.

Anledningarna till konkursen förklarades av ökade kostnader och ett förändrat konsumentbeteende.

Sedan återuppstod kedjan under Life Stores AB – men nu går de i konkurs igen, rapporterar Market.

I konkurs – igen

Det var den 11 juli 2025 som Life Europe AB ansökte om konkurs i Sverige och Finland.

79 svenska butiker påverkades då.

Norska Life Norden AS köpte dock upp konkursboet, de flesta butiker räddades och Life i Sverige återuppstod under namnet Life Stores AB.

Men nu går Life i konkurs igen. Bolaget har enligt konkursansökan 46 butiker i Sverige.

Skulderna till Kronofogden uppgår till totalt 5,8 miljarder kronor.

“Tillfälligt stängd”

Life har ännu inte kommenterat konkursen.

– Bolaget saknar förmåga att betala sina klara och förfallna skulder, står det dock i konkursansökan.

På kedjans hemsida står det att “Lifebutiken.se är tillfälligt stängd på grund av tekniska problem på lagret”.

Om det finns några intressenter för att ta över kedjans tillgångar och skulder är i nuläget oklart. Det är också oklart hur många anställda som drabbas.

Läs mer: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med fem procent under augusti månad jämfört med samma period föregående år.

– UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om nio procent, inom hotell- och restaurang syns en minskning om 33 procent, framhåller UC.

“Positivt tecken”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar utvecklingen.

– Att konkurserna minskar totalt är ett positivt tecken och kan tyda på att fler företag börjar få fäste i ett något stabilare ekonomiskt läge, säger hon.

– Även utvecklingen inom hotell och restaurang går i rätt riktning. Senaste årets minskningar talar för att vi förhoppningsvis börjar återgå till mer historiskt stabila nivåer.

Läs mer: Halverar priset – alla filmer blir billigare

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen