EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S har bestämt sig – det blir SD

2026 01 21

Socialdemokraterna har bestämt sig.

Partiet pekar ut Sverigedemokraterna som sin huvudsakliga motståndare i valet 2026.

Det bekräftar Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, rapporterar Expressen.

– Ulf Kristersson och Moderaterna är andrafiolen i Tidösamarbetet, det är därför vi väljer bort Moderaterna, säger han till tidningen.

"Råder ingen tvekan"

Redan i oktober kom uppgifter om att det hade börjat diskuteras i Socialdemokraterna vilket parti som ska utnämnas som Magdalena Anderssons (S) huvudsakliga motståndare till valet.

Nu har man alltså bestämt sig.

Tobias Baudin kallar valet “naturligt” eftersom SD är det näst största partiet i riksdagen. Sverigedemokraterna är dessutom största parti i Tidösamarbetet.

– Det råder ingen tvekan om vem som egentligen kommer att bestämma om Tidöpartierna vinner det här valet. Oavsett om Jimmie Åkesson blir statsminister eller inte så är det han som kommer att styra regeringen inifrån, säger Tobias Baudin.

"Inte orimligt"

SD har kommenterat S-beskedet via partisekreterare Mattias Bäckström Johansson som säger att valet “inte är orimligt”, just med tanke på partiets storlek.

Även inför förra valet ville Socialdemokraterna i första hand mäta sig med Sverigedemokraterna. Inför några av de sista tv-sända debatterna tog S kontakt med SVT och TV4 i syfte att få Magdalena Andersson att debattera mot Jimmie Åkesson istället för Ulf Kristersson (M), uppgav Aftonbladet vid tillfället.

Då fick man inte gehör för önskemålet.

LÄS MER: Trump storhånar Nato

"Går bra i stora delar av landet"

I den senaste opinionsmätningen från Verian i mitten av januari uppgick Sverigedemokraternas väljarstöd till 21,3 procent.

– Partiet går bra i stora delar av landet, med undantag för några av storstäderna. Stödet på 21,3 procent är nu bara 2,3 procentenheter lägre än vad regeringspartiernas stöd summerar till, framhöll Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, i en kommentar då.

Moderaterna nådde 17,5 procent och Socialdemokraterna 33,8 procent.

LÄS MER: Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen