EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 07 01

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen

Biltema uppmanar kunder i hela Sverige – lämna tillbaka genast

2026 06 30

Kunder till lågpriskedjan Biltema varnas för en populär produkt.

Mitt i sommarvärmen går den populära kedjan ut och återkallar en vara som används flitigt av många semesterfirare. Särskilt campare.

– Biltema uppmanar alla kunder som har Biltema Campingstol med artikelnummer 37-516 att sluta använda dessa och kontakta Biltema för att få pengarna tillbaka, uppger kedjan i ett uttalande.

Produkten heter campingstol, 8 positioner.

Risk för personskada

Upptäckta kvalitetsbrister ligger bakom återkallandet.

– Detta kan innebära att stolens aluminiumprofiler viker sig, vilket kan utgöra en risk för personskada, framhåller Biltema.

Återkallelsen omfattar samtliga stolar som sålts fram till och med den 30 juni 2025.

Använd inte

Biltema uppmanar nu sina kunder att genast sluta använda campingstolen.

Istället ska den återlämnas till närmaste varuhus. Pengarna återbetalas och inget kvitto behöver uppvisas, enligt kedjan.

LÄS OCKSÅ: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Riskerade vite

Biltema har sedan tidigare fått beskedet att den aktuella campingstolen bedöms vara farlig och måste återkallas, rapporterar Partille tidning.

– I bakåtfällt läge brister aluminiumrören och man faller handlöst bakåt med risk för skador på rygg, nacke och huvud, framhåller Konsumentverket i beslutet, enligt tidningen.

Om föreläggandet inte följdes riskerade Biltema ett vite om två miljoner kronor.

Togs bort

Det ledde till att stolen slutade säljas i juni förra året.

Däremot gjordes ingen återkallelse, förrän nu.

– Under framtagning genomgår Biltemas produkter riskbedömning och noggranna tester för att säkerställa att de uppfyller relevanta föreskrifter och säkerhetskrav på alla marknader där Biltema är verksamt, framhåller lågpriskedjan, i ett uttalande.

– Trots detta har vi uppmärksammats på att denna produkt kan utgöra en säkerhetsrisk, och därför väljer Biltema att återkalla produkten.

LÄS OCKSÅ: Trippelsmäll för svensk mat

Foto: Biltema

Text: Redaktionen