EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Går om Willys – är nu bästa matkedjan i Sverige

2026 05 11

Förra året pekades Willys ut som den mest ansedda dagligvarukedjan bland allmänheten.

Det var i Verians årliga anseendeindex som lågprisjätten seglade upp i topp under 2025.

Men det var då.

Nu får Willys betrakta sig besegrade av Ica som står för en markant comeback i sammanhanget, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till årets upplaga av samma index.

– Ica står för den näst största uppgången bland alla 53 företag i mätningen. Det är en anmärkningsvärd vändning, säger Erik Lundbom som är senior analytiker på Verian, till tidningen.

I skottgluggen

Under fjolåret tappade Ica mycket i anseende, framför allt efter att ha hamnat i skottgluggen för den känsliga debatten om matpriser. Även den så kallade Ica-härvan då 18 personer åtalades för insiderbrott i Ica-aktien har spelat roll, menar Erik Lundbom.

Nu tycks alltså kedjan till stor del vara “förlåten” av allmänheten.

– Det som är särskilt intressant är att vi kan se att konsumenten generellt har ett högt anseende för sin egen, lokala Ica-handlare. Men när man tittar på Ica-handlarna som ett kollektiv så är anseendet lägre, säger Erik Lundbom.

Ny smäll för Coop

Sämre går det för Coop, som under flera års tid dragits med krisrubriker. I årets mätning seglar uppstickaren Lidl förbi matjätten, vilket gör att Coop rasar ned i botten av de stora matkedjorna. Det är därmed det enda varumärket som inte lyckas återta återseende.

Mätningen är dålig timing för Coop som för bara några veckor sedan bedömdes ha matkedjornas sämsta kundklubb, enligt en undersökning från Nordic Bench.

– Kunderna upplever att värdet de får tillbaka är sämre – trots Coops egen kommunikation, säger Jan Borg, vd på Nordic Bench, till Fri Köpegenskap.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Systembolaget toppar

I topp bland Sveriges mest ansedda företag hittas Systembolaget, enligt Verians mätning.

Totalt hamnar Ica på plats nummer elva, besegrade av även SOS Alarm, Saab, Scania, Ikea, Investor, AB Volvo, Avanza, LKAB och Volvo Cars.

– Lägst anseende i årets ranking har Shein, med -33 i anseendeindex. Det är ett av de sämsta resultat Verian har uppmätt bland företag sedan vårt första anseendeindex för företag 2011, framhåller Verian.

LÄS MER: Lidl-succén kommer till Sverige – kostar 5 000 kronor

Foto: Axfood

Text: Redaktionen