EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


20 nov 26

Mohamed Ali (V) till hårt angrepp

2026 11 20

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch riktade hård kritik mot Socialdemokraterna på en pressträff i veckan.

Busch anklagade S för att ha använt ”enorma överord” under regeringsbildningen. Hon kopplade den hårda retoriken till att partiet riskerar att misslyckas att bilda en ny regering.   

Samtidigt varnade hon för vänsterpartistiska ministrar i en rödgrön regering. Busch pekade bland annat ut Vänsterpartiets skandalomsusade ledamot Mohamed Ali.

– Att gå till den nivån och säga att det skulle vara ”det största sveket i svensk politisk historia” om Centerpartiet inte släpper sitt vallöfte om att hålla undan Vänsterpartiet, Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ifrån att bli ministrar. Eller Mohamed Ali, vi vet inte, sade KD-ledaren.  

I ett efterföljande inlägg på X fortsatte Busch att varna för en potentiell vänsterregering.

– I dag presenterade KD på en pressträff det vägval som Sverige står inför. Antingen kan vi få se ett helt nytt politiskt samarbete, förankrat i mitten av svensk politik. Eller så får vänstersidan ett avgörande inflytande över Sveriges framtida riktning, skrev hon.

Svarar: ”Misstänkliggör människor”

Nu svarar Mohamed Ali.

I ett inlägg på Facebook går han till hårt angrepp mot Ebba Busch och hennes utspel.

– Vad Ebba Busch tycker om mig är hennes sak. Men Sverige behöver en vice statsminister som förenar landet, inte en som pekar ut och misstänkliggör människor som hon har haft ansvar att företräda, framhåller Ali.

Läs också: C ger besked om regeringsbildningen

Slår tillbaka mot uppgifterna 

I ett annat inlägg slår Ali mot kritiken mot rapporteringen om hans personvalskampanj, som blivit föremål för en utredning om misstänkt valfusk i Borlänge.  

– Att någon inte känner mig personligen, eller inte själv har sett allt arbete jag gjort, betyder inte att arbetet inte har ägt rum. Jag har varit ute, träffat människor och haft kontakt med väljare på flera håll i Dalarna, skriver V-ledamoten.

Andra läser: UPPGIFTER: S dröm på väg att glida ur händerna 

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen