EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig.

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket.

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

Vänsterpartiet 7,7 -0,4

Socialdemokraterna 27,6 -1,6

Miljöpartiet 8,0 +/-0,0

Centerpartiet 8,2 +0,8

Liberalerna 5,5 +2,5

Moderaterna 15,8 -0,6

Kristdemokraterna 6,5 +0,2

Sverigedemokraterna 18,1 -0,8

S+V+MP+C 51,5 -1,2

M+KD+SD+L 45,9 +1,3

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen