EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

6,5 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2026 05 06

Miljontals svenskar får i veckan dela på 8,2 miljarder kronor.

På fredagar kommer pengarna.

Då sätter nämligen Pensionsmyndigheten in 8,2 miljarder kronor till pensionssparares och pensionärers premiepensionskonton.

För de som är nära pensionen blir pengarna tillgängliga inom kort. Redan tre år före riktåldern går det att ta ut premiepension.

Fondrabatter och arvsvinster

Insättningen omfattas av fondrabatter och arvsvinster. Avdrag har gjorts för premiepensionsavgifter.

– Den som tjänar in allmän pension tjänar också in en del till premiepensionen vars fonder har en rabatterad avgift för att få vara med på fondtorget. Rabatten fördelas nu tillsammans med arvsvinster som betalas ut månadsvis, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Över sex miljoner svenskar

Enligt Pensionsmyndigheten finns det omkring 6,5 miljoner premiepensionssparare i Sverige.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön till pensionsformen. De intjänade pengarna placeras i fonder.

– Om du vill kan du göra ett eget val i premiepensionen. Valet innebär att du väljer i vilka fonder dina premiepensionspengar ska placeras. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, framhåller Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Premiepension när du går i pension

- Du kan tidigast ta ut din premiepension tre år före din riktålder och då som ett månadsbelopp.

- När du går i pension kan du välja att ha kvar dina premiepensionspengar i fondförsäkring eller byta till traditionell försäkring.

- Du kan välja att bara ta ut premiepensionsbeloppet eller bara inkomstpensionen.

- Storleken på månadsbeloppet kan inte höjas, men du kan ändra din uttagsandel så ofta du vill. Du kan välja mellan att ta ut 100 procent, 75, 50 eller 25 procent av ditt månadsbelopp.

- Premiepensionen får man livet ut, precis som inkomstpensionen.

- I vissa fall kan du lägga till ett efterlevandeskydd. Då betalas din premiepension ut till din make/maka/registrerade partner/sambo om du avlider.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på ICA

2026 05 06

Under de senaste åren har matpriserna skjutit i höjden.

Sveriges största matkedja Ica har ofta pekats ut som den största boven i dramat. Kritiken mot att Ica-butiker har höjt priserna mer än nödvändigt har varit omfattande.

Men nu kommer ett glatt besked för kunder som handlar hos matjätten.

Efter halveringen av matmomsen har Ica-butikerna sänkt matpriserna med mer än momshalveringen. Totalt sjönk priserna på livsmedel med 5,53 procent i april, vilket är mer än de 5,36 procent som momssänkningen innebär.

– Det är alltid glädjande när matpriserna sjunker. De lägre priser vi kan se i april beror i huvudsak på sänkningen av matmomsen som genomfördes den 1 april och som har förts vidare till kunderna. Utöver det har Ica också genomfört omfattande prisinvesteringar, säger Eric Lundberg, vd Ica Sverige.

Kaffe pekas ut

De största prissänkningarna noterats i kaffehyllan. I genomsnitt sjönk priset på kaffe med 4,4 procent exklusive moms i april.

Samtidigt finns det flera orosmoln på himlen, som riskerar att leda till nya prishöjningar. Lundberg pekar särskilt på energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern

– Vi vet att priset på mat brukar följa priset på energi. Då är det viktigt att komma ihåg att konsumenterna behövt bära ett historiskt högt inflationstryck de senaste åren. Därför är det nu upp till alla led i kedjan att göra sitt yttersta för att absorbera de här kostnadsökningarna genom effektiviseringar och förbättringar, säger han.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kräver krisstöd

Oron för omvärldsläget delas Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Krisen i Mellanöstern driver upp priserna på energi och insatsvaror i snabb takt.

LRF kräver ett krisstöd för Sveriges bönder.

– Om politiken inte agerar nu riskerar vi minskad svensk matproduktion, ökat importberoende och högre matpriser. Krisstödet är avgörande för att klara den här krisen och säkra svensk livsmedelsberedskap, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Skatt kan sänkas – gynnar 4 miljoner svenskar

Foto: Ica-Gruppen

Text: Redaktionen