EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Kraftig vändning – viktig väljargrupp har svängt

2026 09 06

Ett tydligt opinionsskifte syns i en viktig väljargrupp.

Tidöpartierna gick segrande ur valet 2022.

En viktig väljargrupp för de fyra partierna var unga män mellan 18 och 29 år, där stödet var hela 63,7 procent.

Men sedan dess har en stor opinionsförändring skett.

Inför valet om sju dagar är stödet för Tidöpartierna nere på 43,9 procent bland gruppens väljare, enligt en ny mätning från SVT/Verian.

– Det har länge funnits en bild av att unga män står långt till höger politiskt. För fyra år sedan stämde den ganska väl, men i dag har oppositionen till och med en knapp ledning bland unga män, säger Verians opinionsansvarige Per Söderpalm, till kanalen.

Stora förändringar

Spänningen inför valdagen lever i allra högsta grad. Efter att oppositionspartierna länge haft en tydlig ledning i många opinionsundersökningar, har avståndet krympt i de senaste.

Bland annat i en undersökning från Demoskop i veckan, där stödet för Socialdemokraterna plötsligt sjunkit från 30,4 till 27,2 procent.

– Det finns också tecken på att S tapp kommer mer bland kvinnor än bland män. Även om de fortfarande är starkare bland kvinnor, sade Demoskops opinionschef Johan Martinsson till SvD då.

LÄS MER: Två nya skattesatsningar från regeringen

Kan vara avgörande

Oppositionens ledning inför valet kan delvis förklaras med det växande stödet bland landets unga väljare, menar Per Söderpalm.

Men det är också en väljargrupp som snabbt kan svänga.

– Unga väljare är generellt mer lättrörliga än äldre. Stödet för både partier och block kan därför förändras snabbt, vilket gör gruppen särskilt intressant för partierna, säger Per Söderpalm till SVT.

Tufft läge

Läget för Liberalerna ser fortsatt tufft ut. Trots ett lyft i många opinionsundersökningar den senaste tiden är det fortsatt en bra bit kvar till riksdagsspärren på fyra procent.

I den senaste mätningen från Demoskop landade partiet på 2,8 procent.

– Partiet ligger inte över 3 procent, vilket brukar anses som en viktig nivå för att attrahera stödröster, har Johan Martinsson sagt till SvD.

LÄS MER: USA skyller på Ukraina – deras fel

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Största någonsin i Sverige – första spadtaget tas imorgon

2026 09 06

Måndagen den 7 september sätts spaden i marken.

Då inleds bygget av Arlas nya jättesatsning i Götene.

Det nya ostmejeriet väntas stå klart först 2030. Från och med då kommer Arlas hushållsost produceras i Sverige med svensk mjölk.

– Investeringen på cirka 3,2 miljarder kronor är både Arlas största någonsin och den enskilt mest omfattande satsningen i svensk livsmedelshistoria, framhåller mejerijätten i ett uttalande.

Ministern på plats

På plats för att sparka igång satsningen är bland annat en representant från regeringen.

– Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Arlas vd Cecilia Kocken tar det första spadtaget för Arlas nya ostmejeri i Götene, uppger regeringen.

Samtidigt finns företrädare från samtliga riksdagspartier på plats, tillsammans med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Det nya ostmejeriet ska möta en växande efterfrågan på svensk ost, stärka livsmedelsberedskapen och bidra till regional tillväxt, framhåller Arla.

– Investeringen befäster samtidigt Skaraborgs ställning som en av Sveriges viktigaste regioner för lantbruk och livsmedelsproduktion.

LÄS OCKSÅ: Biljätte sparkar 100 000 anställda

Fortsätter växa

Arlas jättesatsning annonserades redan i början av året.

Den blivande fabriken väntas skapa många nya arbetstillfällen i regionen.

– Den globala efterfrågan på tillförlitliga och näringsrika proteinkällor fortsätter att växa. Mejeriprodukter spelar en viktig roll i en hälsosam kost och ett robust livsmedelssystem, sade Arlas koncernchef Peder Tuborgh när satsningen annonserades.

– Vi investerar i stor skala för att bygga modern, effektiv kapacitet som gynnar konsumenterna på våra viktigaste marknader, stärker livsmedelsberedskapen och driver innovation. Götene kommer att vara en hörnsten i detta nätverk.

Politiskt engagemang

I Sverige finns en stark önskan om att öka självförsörjandegraden i landet.

Den politiska enigheten i frågan är viktigt för Arla.

– Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige, menar Peder Tuborgh.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

Foto: Danist Soh

Text: Redaktionen