EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


2 oktober 2026

Höjs 25 procent – besked från Skatteverket till svenska bilister

2026 10 02

Nästa år ökar kostnaden för bilister som parkerar fel.

Det beskedet kommer från Skatteverket, som skärper reglerna för parkeringsböter. Framöver kommer de nämligen bli momsbelagda, från att tidigare varit befriade from moms. Anledningen är ett EU-beslut där parkeringsböterna framöver bedöms utgöra en tjänst.

– Enligt Skatteverkets bedömning får felparkeringsavgiften anses vara en del av det avtal som fordonsförare ingår med kommunen om upplåtelse av plats för parkering i samband med parkeringen, uppger Skatteverket.

– Felparkeringsavgiften ingår därför i beskattningsunderlaget för den parkeringstjänst som kommunen tillhandahåller och är därmed föremål för mervärdesskatt.

Svåra regler

Planen är alltså att momsbelägga parkeringsböter från 2027, vilket skulle innebära att avgiften blir 25 procent dyrare. Men det gäller inte alla typer av parkeringsböter.

Exempelvis ska en felparkering på en plats med parkeringsförbud inte täckas av momskravet, då det inte är en parkering som upplåtits. Däremot gäller kravet om tiden överskrids på en anvisad parkering, rapporterar Borås Tidning. Själva parkeringsavgiften ska också momsbeläggas under kommande år, är planen från Skatteverket.

– Det är ganska komplext hur Skatteverket har tänkt och från branschens sida har man uppmärksammat Skatteverket på att det finns en massa frågetecken kring detta, säger Hanna Munde, Borås Parkerings vd, till tidningen.

Läs också: Jättelyft för elbilar

Över 1 miljard

Under förra året utfärdades totalt 1 344 147 parkeringsanmärkningar i Sverige, enligt siffror från Transportstyrelsen. Det är en liten ökning i jämförelse med året innan. Det totala värdet av parkeringsböterna uppgick till över 1 miljard kronor.

– Det är lite olika och kan gå upp och ned över tid, i synnerhet när det handlar om mindre kommuner, säger Magnus Callin, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

– Ett beslut om förändringar i parkeringsövervakningen slår ofta igenom tydligare i kommuner med en mindre bevakningsapparat.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Skatteverket resp Kathy

Text: Redaktionen


KD, SD och L öppnar för att köra över Socialdemokraterna

2026 10 02

Liberalerna och Sverigedemokraterna har öppnat för att tillsammans med övriga Tidöpartier lägga fram en gemensam budget i riksdagen.

Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen