EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 november 2026

Snabbmatskedjan skulle ta över Sverige – stänger redan

2026 11 04

Den amerikanska snabbmatskedjan Five Guys kom till Sverige förra året.

Den första restaurangen slog upp dörrarna vid Sergels Torg i februari 2025. Det skulle vara startskottet för en stor expansion till den svenska marknaden.

Den amerikanska snabbmatskedjan hade planer på att öppna tio restauranger i Sverige. Fler lokaler i Stockholm skulle öppna, och kedjan skulle etablera sig i Malmö och Göteborg.

Nu stänger Five Guys en av sina tre svenska restauranger, rapporterar Realtid.

Stänger redan

Efter att den första restaurangen öppnades vid Sergels torg kom ytterligare två nyöppningar i Mall of Scandinavia och på Dragarbrunnsgatan i Uppsala.

Men bara 426 dagar efter att Uppsala-restaurangen hade premiär så stänger Five Guys ner den.

Anledningen är att försäljningen inte har gått som förväntat.

“Kan bli som Starbucks”

Två Five Guys-restauranger finns därmed kvar i Sverige. Frågan ställs nu om stängningen i Uppsala är ett tecken på vad som väntar framöver, eller bara en isolerad händelse.

Liknelser görs med den amerikanska kafékedjan Starbucks vars expansion till Sverige misslyckades, något som har förklarats av en redan stark kafékultur och etablerade kafékedjor.

Starbucks nådde omkring 20 kaféer i Sverige, men expansionen tappade fart och kedjan har sedermera stängt majoriteten av de svenska lokalerna.

Läs mer: “Världsrekord” – sätter stopp för Biltema

Har fått kritik

Five Guys grundades i Virginia i USA 1986. Kedjan har blivit en av USA:s största snabbmatskedjor med omkring 1 700 restauranger.

Intresset för öppningen vid Sergels torg var stort, men redan då ställdes frågor.

– Man behöver inte ta ett beslut huruvida man ska gå på McDonalds eller Max, sade varumärkesstrategen Håkan Olofsson till SvD förra året.

– Det är bara att slinka in och handla. Men Five Guys ligger så pass högt i pris att man behöver fundera lite.

Överetablerat

Olofsson sade vidare att det är “för sent, för dyrt och för fett”.

– Marknaden är redan rätt överetablerad och den här förtjusningen över att det kommer en amerikansk kedja är inte alls lika stor som när McDonalds eller Hard Rock Cafe kom till Sverige. 

Läs mer: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Foto: S. Saleem resp M. Heil

Text: Redaktionen