EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag på gång

2026 06 04

En så kallad skattefälla för hundratusentals svenskar är på väg att tas bort.

Det var förra veckan som regeringen gick ut med att en ny lagändring är på gång.

Så som inkomstskattelagen ser ut idag ska folk som stadigvarande vistas på svensk mark också betala skatt i Sverige för sina inkomster.

Men det finns idag ingen exakt definition av begreppet "stadigvarande vistelse”. Det ställer till det för arbetsgivare, domstolar och de cirka 700 000 svenskar som bor utomlands, enligt regeringen.

"Kommer underlätta"

Den nya definitionen av stadigvarande vistelse föreslås omfatta minst 160 vistelsedagar på ett kalenderår – eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal. Enbart dagar då personen haft sin dygnsvila i Sverige räknas som vistelsedagar.

– Det här kommer underlätta livet för många utlandssvenskar, inte minst pensionärer som bosatt sig utomlands men kommer till Sverige och träffar barnbarnen då och då. Det ska vara lätt att göra rätt när man betalar skatt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Förslag från Skatteverket

Göran Andersson, vd för rådgivningsbolaget Sparsam Skatt, välkomnar beskedet.

Han menar att de nya reglerna kommer att göra det tydligare hur ofta man som utlandssvensk kommer kunna resa “hem” för att besöka släkt och vänner utan att bli skyldig att betala skatt i Sverige.

– Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Ska gälla från januari

Dagens regelverk har en gräns vid sex månaders vsistelse. Skatterättsnämnden har dock gjort flera undantag, exempelvis är hembesöken spridits över samtliga månader.

Den nya lagen föreslås träda i kraft från och med nästa år.

– Skönt att oklarheter kring repetitiva besök, periodicitet och den svenska vistelsens längd i förhållandet till vistelse utomlands före och efter Sverigevistelsen blir ett minne blott om den nya lagen implementeras 1 januari 2027, konstaterar Göran Andersson.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen