EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 30

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin kan störtas – kupp på gång

2026 03 30

Oron för en kupp sprider sig i Ryssland.

En våg av pessimism och missnöje sköljer genom Rysslands elit och bland människor som brukar vara regimvänliga.

Nu spekuleras det i att Putin kan utsättas för en kupp.

Hån och missnöje

Rysslands framryckning på slagfältet har i princip stannat av, samtidigt som ukrainska drönar- och missilattacker blir allt mer kännbara för det ryska civilsamhället.

Nu märks oron och missnöjet även bland ryska nationalister och regimvänner, rapporterar Daily Express.

– Vi har fått en spark i bollarna igen, säger stats-TV-propagandisten och krigskommentatorn Aleksandr Sladkov, efter attacker mot ryska oljeterminaler i Finska viken, enligt tidningen.

Han tycktes håna Putin och regimen och gjorde jämförelser med den brittiska komediserien Blackadder.

– Mycket sägs bakom kulisserna om vår möjligen listiga plan. Men vissa tvivlar: vad är det för listig plan som innebär att våra företag slås ner som flugor med en flugsmälla? säger tv-propagandisten.

Även krigsbloggaren Yuriy Podolyaka uttrycker missnöje med regimen, och menar att många i den ryska eliten håller med.

– Nu ser vår härskande klass den nuvarande toppledningen som en giftig figur – inte ens en tillgång, utan en belastning. De [eliten] vill verkligen att detta krig ska ta slut, för återkomsten av de gamla goda tiderna, när man fritt kunde resa till väst, inte frukta sanktioner, sälja kolväten och återta den europeiska marknaden, säger han.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Spekulationer om kupp

Blockeringen av sociala medier såsom Telegram har också skapat ett stort allmänt missnöje.

Nu spekuleras det i att en kupp är på gång i Ryssland.

– Händelserna kring att blockera Telegram och skapa skäl till allmänt missnöje är avsiktliga och påminner om förberedelser för en statskupp, en.... revolution, eller något liknande, säger kommentatorn Evgeny Andrushchenko, enligt tidningen.

Advokaten och krigsförespråkaren Ilya Remeslo hävdar att situationen kring kriget har urartat totalt, och att Putin måste ”åtalas som krigsförbrytare”.

Sociologen och analytikern Igor Eidman flaggar för ett ”myteri” inom den härskande klassen.

– Detta är en konspiration av en betydande del av den ryska eliten, som är intresserade av att acceptera Trumps erbjudande om att frysa kriget, säger han.

– Denna grupp är extremt missnöjd med att Putin i praktiken avvisar Trumps utsträckta hand, tillägger han.

Eidman misstänker att en grupp insiders "förbereder sig för att göra sig av med Putin", enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen