EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


1 februari 2026

EXPERTER: Köp ny mobil snabbt – blir snart rekorddyrt

2026 02 01

Mobiltelefoner kan snart rusa i pris.

Mobiltelefoner kan snart bli betydligt dyrare än vad vi är vana vid.

Detsamma gäller surfplattor och datorer, varnar experter.

”Köp hellre för tidigt än för sent”

Priserna på mobiler och annan konsumentelektronik har redan börjat stiga, och framöver kan en riktig prischock vänta.

Det beror på att priserna på minne ökar, vilket i sin tur beror på AI-utvecklingen, rapporterar TV4.

De få tillverkare som finns är fullt fokuserade på att tillverka minneskretsar åt AI-jättarna.

– Microsoft, Google, Elon Musk med sitt X, Chatgpt och några till bygger stora datacenter för att förbättra sina tjänster och det gör att alla minneskretsar går dit just nu, säger Mattias Inghe, testredaktör på PC för Alla och M3, till kanalen.

Priset på minne riskerar att dubblas.

Det kan i sin tur leda till att teknikprylar blir 10-20 procent dyrare, enligt experten.

Han uppmanar inte folk att panikhandla, men tycker ändå att man ska slå till snabbt om man ändå vet vad man vill köpa.

– Den som tänkte köpa en laptop eller mobil: Gör det hellre för tidigt än för sent. Börja nu under våren att titta på vad du kan få tag på, säger Mattias Inghe till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

”Omöjligt att inte höja priserna”

Det har kommit flera larm om att mobiler, surfplattor, datorer och andra teknikprylar riskerar att rusa i pris.

Enligt analysföretaget Trendforce har det redan blivit 8 till 10 procent dyrare att tillverka telefoner, har CNN rapporterat.

Störst kan effekten bli på billiga Android-telefoner, eftersom billiga produkter vanligtvis har mindre marginaler, enligt kanalen.

– Det kommer att vara nästan omöjligt för dem att inte höja priserna, säger Nabila Popal, forskningschef vid International Data Corporation, till kanalen.

Företag kan också komma att skjuta upp telefonlanseringar för att fokusera på dyra modeller som kan vara mer lönsamma, menar hon.

I Sverige hade priserna på ram-minne i december 2025 ökat med 220 procent under de tre senaste månaderna, visade siffror från Prisjakt, rapporterade Expressen.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: S. Buissinne

Text: Redkationen


1 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland har ”annekterat” grannland – förbereder storkrig

2026 02 01

Ryssland har ”de facto annekterat” ett grannland, enligt ISW.

Putinregimen har full kontroll över Belarus och har i praktiken redan gjort landet till en del av Ryssland.

Det menar den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) efter en allvarlig incident vid den belarusisk-polska gränsen natten mellan fredag och lördag.

Ryssland bedöms nu förbereda ett storkrig med Nato.

”Fas Noll”-insats

Natten mellan den 30 och 31 januari trängde belarusiska ballonger olagligt in i polskt luftrum.

Det var andra gången inom loppet av 72 timmar, uppger ISW.

Incidenterna kopplas till Putinregimens Ryssland, som enligt ISW har full kontroll över Belarus.

– ISW fortsätter att bedöma att Ryssland de facto har annekterat Belarus, skriver tankesmedjan.

Detta utnyttjas i förberedelserna inför ett eventuellt storkrig mot Nato.

– Ryssland använder luftrumsintrång mot Polen och Litauen från Belarus som en del av sin "Fas Noll"-insats, den informations- och psykologiska fasen, för att skapa förutsättningar – för att förbereda sig för ett möjligt Nato-Ryssland-krig i framtiden, uppger ISW.

Belarus styrs av den mycket Putinvänlige diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

Flera incidenter

De belarusiska ballongernas intrång i polskt luftrum upptäcktes av den polska försvarsmakten.

– Den polska försvarsmaktens operativa kommando rapporterade att polsk militär radar upptäckte objekt som gick in i polskt luftrum från Vitryssland under natten och att objekten med stor sannolikhet var ballonger, rapporterar tankesmedjan.

Incidenten fick det polska försvaret att agera.

– Polska myndigheter begränsade tillfälligt luftrummet över Podlaskie vojvodskap (längs Polens östra gräns mot Belarus) som svar, enligt ISW.

Även natten mellan den 28 och 29 januari flög belarusiska ballonger in i polskt luftrum.

Liknande incidenter har skett i både polskt och litauiskt luftrum sedan oktober 2025.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen