EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överger Ryssland – stödjer en enda stad

2026 07 21

En enda stad i Ryssland prioriteras.

Efter en våg av attacker mot ryska oljeraffinaderier uppges Kreml ha styrt om bränsleleveranser.

Detta för att skydda en enda stad från brist – medan andra delar av landet drabbas av allt större problem, rapporterar Reuters.

Bränsle skickas till Moskva

Ryssland ska enligt uppgifter ha börjat prioritera huvudstaden Moskva när bränslebristen breder ut sig i landet.

Enligt Reuters har Kreml styrt om bensinleveranser från bland annat Uralområdet och Sibirien för att säkra tillgången i Moskva-regionen.

Moskva-regionen är hem för omkring 22 miljoner människor – mer än en sjättedel av Rysslands befolkning.

Samtidigt ska Ryssland ha ökat importen av bränsle från Belarus och även börjat köpa bensin från Indien för att stabilisera marknaden.

En källa inom oljeindustrin uppger till Reuters att bränsle nu transporteras till huvudstaden från Achinsk-raffinaderiet i Krasnojarsk-regionen.

– Marknadsaktörer uppskattar att flera hundratusen ton extra bensin har styrts om till Moskva från andra delar av landet, skriver RBC Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Lämnas med bränslebrist

Samtidigt som Moskvas situation har förbättrats uppges flera ryska regioner fortfarande kämpa med omfattande bränsleproblem.

Bristen har påverkat områden i samtliga Rysslands elva tidszoner sedan maj, efter att Ukraina intensifierat sina attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Syftet med attackerna uppges vara att försvaga Rysslands militära kapacitet genom att slå mot landets energiförsörjning.

Enligt industrikällor låg den ryska bensinproduktionen i början av juli på omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan.

Problemen blev särskilt tydliga efter en attack mot Moskvas oljeraffinaderi i mitten av juni.

Då bildades långa köer vid bensinstationer i huvudstaden och många bilister hade svårt att hitta bränsle.

Kritik mot Kremls prioritering

– Vice premiärminister Alexander Novak sade på tisdagen att Rysslands inhemska bränslemarknad delvis har stabiliserats, även om situationen fortfarande är svår i vissa regioner, skriver Reuters.

De största problemen rapporteras från den ryskockuperade Krymhalvön.

Där har myndigheter infört bränsleransonering och begränsat delar av samhällslivet.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen