EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Ring direkt – polismeddelande till svenska folket

2026 05 15

Alla svenskar uppmanas att vara extra vaksamma.

Detta med anledning av en pågående stöldvåg.

På kort tid har tre husbilar stulits i Linköping, Bankeryd och Ulricehamn.

– Två av husbilarna stod på uppställningsplatser, medan husbilen i Ulricehamn stals från ett företag, uppger polisen.

Nu varnas alla med husbil.

– Från polisens sida vill vi varna husbilsägare för att nya stölder kan komma att ske, det gäller även andra märken och modeller, skriver polisen.

Uppmanar alla: Ring direkt

Polisen vädjar även om hjälp från allmänheten.

Myndigheten betonar att man efterlyser vittnen till stölderna och välkomnar tips som kan underlätta utredningarna och förhindra nya stölder.

– Om du har sett något som avviker vid uppställningsplatser, exempelvis obehöriga som åker runt och rekognoserar för framtida stölder, hör av dig till polisen på telefonnummer 114 14! skriver polisen.

Kan ha lämnat landet

Det finns en betydande risk att de stulna husbilarna redan har lämnat Sverige.

– Historiskt har stulna husbilar förts ut ur landet med manipulerade chassinummer och falska registreringsskyltar, uppger polisen.

LÄS MER: Glädjebesked för svenskar – inför sommarresan

”Går i vågor”

Under 2025 efterlystes 32 husbilar i Sverige jämfört med 72 året tidigare.

Flera av ägarna får aldrig tillbaka sina fordon. Återfinnandegraden ligger på 41 procent, rapporterar Husbil.se.

– Det går lite i vågor gällande stölder av husbilar i Sverige. När kriminella ligor ligger bakom husbilsstölden är det ofta svårt att hitta husbilarna igen men man ska aldrig ge upp och tänka att den husbilen ser jag inte igen, säger Mats Carlsson, utredare på Larmtjänst, till sajten.

I Sverige finns det omkring 120 000 registrerade husbilar, enligt Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund (HRF),

LÄS OCKSÅ: Biljätte har ”värsta året någonsin” – miljardförlust på elbilar

Foto: . Leupe resp Koyos

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Turkiet har tagit initiativ för ett enormt bygge i Europa.

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst.

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten Kai Rohrschneider.

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen