EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


15 okt 26

PARTILEDARE: ”Sverige ska få en blå regering”

2026 10 15

Magdalena Andersson (S) föll som väntat i torsdagens statsministeromröstning.

Nu är det upp till talmannen Andreas Norlén att föreslå vem av partiledarna som ska få nästa sonderingsuppdrag.

En av kandidaterna är Ulf Kristersson (M).

M-ledaren har dock själv påpekat att han saknar förutsättningar för att bilda en ny regering.  

– Så länge det är 176 mandat som vill se en socialdemokratiskt ledd regering, då finns de inte, sade han till SvD på onsdagskvällen.

Hävdar: Finns en väg för en blå regering

Andra tongångar hörs dock från Ebba Busch (KD). Hon bedömer att det finns en väg framåt för en blå regering, rapporterar SVT.

– Jag kommer göra det jag kan nu för att få alla parter till bordet som behövs för att Sverige ska kunna få en blå regering, säger Busch till kanalen.

KD-ledaren har tidigare lanserat en mitten-högerregering som ett möjligt regeringsalternativ och berättat att hon för samtal om en sådan regering.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, sade Busch till Di i tisdags.

Kristersson dementerar

Ulf Kristersson förnekar att det pågår några förhandlingar om en mitten-högerregering.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger han till SvD.

Läs också: Färre är arbetslösa i Sverige

Mohamsson: Ge det till Magdalena Andersson

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson anser att Magdalena Andersson borde få tillbaka sonderingsuppdraget.

– Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister, skriver hon på X.

Mohamsson betonar att hennes statsministerkandidat är Ulf Kristersson.

– Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Andra läser: Rysk flygbas i lågor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 okt 26

Oväntade uppgifter om Centern och SD

2026 10 15

Centerpartiets röda linje mot Sverigedemokraterna är välkänd.

C säger nej till alla former av samarbeten med SD.

Men nu kommer en signal som kan tyda på att partiet lämnar dörren på glänt.

I Sveriges största region uppges Centerpartiet öppna för ett högerstyre med stöd av SD.

Det handlar om Region Stockholm, som är landets folkrikaste region. 

Centerpartiet öppnar för ett nytt samarbete högerut i regionen med stöd av Sverigedemokraterna, enligt uppgifter till Expressen.

En sådan lösning skulle innebära att C behöver förhandla med SD för att få igenom sin regionala budget, skriver tidningen.

Oron: En testballong för ny högerregering?

Den påstådda högersvängen oroar de rödgröna partierna.

Inom S, MP och V diskuteras det om Centerns öppning för SD-stöd kan vara testballong för ett liknande samarbete nationellt, rapporterar Expressen.

Läs också: Rusar på börsen – 70 000 äger aktien på Avanza

Nya styret kollapsade

Efter valet inledde S, MP, C, KD och L förhandlingar om att bilda ett nytt mittenstyre i Region Stockholm.

Men förhandlingarna strandade.  

Förra veckan hoppade flera partier av samtalen sedan de bland annat misslyckats med att enas om den ekonomiska politiken och hur vårdköerna ska kortas, rapporterar Mitt i Stockholm.

– Där fanns det inte en samsyn. Vi kommer inte sitta och administrera en vårdpolitik som vi inte tror på, sade Carl-Johan Schiller (KD) till DN.

Finansregionråd Aida Hadžialić (S) ville inte berätta varför förhandlingarna kollapsade.

– Vår bild är att samtliga partier har varit konstruktiva och villiga att kompromissa. Av respekt för parterna i rummet kommer jag inte gå in på detaljer i förhandlingarna, framhöll hon i en kommentar till samma tidning.

Andra läser: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Text: Redaktionen