EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Putin har fått hjälp – snart brakar det loss

2026 08 21

Rysslands vapenarsenal har utökats ordentligt.

Detta efter att landet fått hjälp av en av världens brutalaste diktaturer.

Det handlar om Nordkorea, som återigen blandar sig i kriget i Ukraina.

Nu har landet placerat ut sex avfyrningsramper i Ryssland som ska användas för att avfyra nordkoreanska robotar mot Ukraina.

Flera modeller

De nordkoreanska avfyrningsramperna har placerats ut i Voronezj i sydvästra Ryssland. Från avfyrningsplatserna kan de nordkoreanska robotarna träffa mål i de ukrainska regionerna Sumy, Charkiv, Tjernihiv, Poltava, Kyjiv, Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, rapporterar Kyiv Post.

Avfyrningsramperna kan utrustas med nordkoreanska robotar av modellerna KN-23-, KN-24- och KN-30. Samtliga modeller har levererats till Ryssland. Totalt rör det sig om ett 50-tal projektiler, uppger tidningen.

Roboten KN-30 kan orsaka särskilt stor skada.

– KN-30, även känd som Hwasong-11C, är en uppgraderad version av den ballistiska roboten KN-23 och kan enligt uppgift bära en stridsspets som väger upp till 2 500 kilogram, rapporterar Kyiv Post.

Fördelar och nackdelar

De nordkoreanska robotarna har sämre precision än sina ryska motsvarigheter, exempelvis den ballistiska kortdistansroboten Iskander.

Iskander-robotar kan träffa inom cirka 5–20 meter från sitt avsedda mål, medan nordkoreanska KN-23-robotar har missat sina mål med hundratals meter eller till och med flera kilometer.

– De nordkoreanska robotarna kan dock bära betydligt tyngre stridsspetsar, varnar Kyiv Post.

Vid en direktträff kan de därmed orsaka omfattande skador.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

FAKTA: Världens mest slutna land

- Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till den egensinnige Kim Jong-Il.

- Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade.

- Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea.

- Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar.

Källa: Utrikespolitiska institutet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Var tredje svensk bilist gör samma misstag i trafiken.

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

– Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

– Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen