EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad	Tjänstepension per månad	Andel av total pension
31 700 kr	6 700 kr	25,6 %
38 500 kr	8 200 kr	26,4 %
60 000 kr	24 000 kr	43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jimmie Åkesson hänger löst

2026 09 17

Sverigedemokraterna backar 3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt nuvarande valresultat.

Det blir första gången som SD tappar sedan partiet kom in i riksdagen för 16 år sedan.

Nu ifrågasätts partiledaren Jimmie Åkesson och om han är rätt person att leda Sverigedemokraterna vidare, uppger Aftonbladet.

En källa inom SD säger att “kejsaren är naken”.

– För första gången pratar folk om att Jimmie Åkessons tid är över. Han är trött och det är på tiden att någon vågar påpeka det, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Uppgifter: tar "paus" vid förlust

På torsdagen uppger dessutom TV4 Nyheterna att SD-ledaren väntas ta en "paus" om Tidöpartierna förlorar valet när alla röster är räknade.

– Det troliga är att han tar lite tid för sig själv. Det har han gjort förut vid olika tillfällen, säger en källa inom SD till kanalen.

En annan av Aftonbladets uppgiftslämnare menar att “alla snackar” om Åkessons framtid som partiledare efter valet, men att ingen vågar lyfta frågan offentligt.

Det tycks dock vara splittrade meningar om partiledarens vara eller icke vara. Andra källor i partiet menar att Jimmie Åkesson sitter säkert åtminstone en mandatperiod till.

– Det finns ett par fönster att byta partiledare på, vi har landsdagar nästa år, till exempel. Men jag har svårt att tänka mig det, säger en av Aftonbladets SD-källor till tidningen.

Åkesson: "Ta med nypa salt"

Jimmie Åkesson själv har inte velat kommentera valresultatet förrän rösträkningen är helt färdig. Häromdagen kallade SD till ett möte för att diskutera hur partiet ska förhålla sig till olika scenarier som kan uppstå vid en valförlust för Tidöpartierna.

– Många vill ha kommentarer om både det ena och det andra. Jag ser ingen anledning att slänga ur mig en massa citat innan vi har förutsättningarna helt klara för oss. När vi har något att säga, så säger vi det. Alla artiklar med "centralt placerad SD-källa" ska förstås tas med en ordentlig nypa salt. Vi har för närvarande inga nya besked om någonting, skriver Jimmie Åkesson på Facebook.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Kan helvända

Efter valet har flera medier rapporterat om splittrade åsikter inom SD i om partiet bör överge kravet på att ingå i en regering för att möjliggöra att Ulf Kristersson (M) sitter kvar som statsminister. Genom att avstå en regeringsplats skulle eventuellt Centerpartiet kunna lockas över, lyder argumentet.

– Det är långt mycket bättre än att vi får en rödgrön regering som backar tillbaka mycket av det vi åstadkommit. Det skulle vara mer intressant från mitt perspektiv än att gå i ren opposition, säger en SD-källa till SvD.

Flera andra sverigedemokrater har dock förnekat att en sådan vändning skulle vara aktuellt.

Läs mer: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen