EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


10 nov 26 länka https://www.flickr.com/photos/flickr-s/42179609975/in/album-72157629072605334

UPPGIFTER: S har öppnat för Vänsterpartiets dröm

2026 11 10

På måndagskvällen ställde Vänsterpartiet in ett möte med de rödgröna partierna.

Samtidigt meddelade V-toppen Ida Gabrielsson att produktiva samtal har förts med S, MP och C.

Gabrielsson uppgav att partierna diskuterat regeringsfrågan och möjliga vägar framåt för att lösa den politiska låsningen.

Nu kommer nya uppgifter om de rödgröna regeringsförhandlingarna.

Under samtalen ska en regering bestående av S, V och MP ha legat på bordet, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn.

Enligt upplägget skulle Centerpartiet stå utanför regeringen och i stället ingå ett avtal med de tre regeringspartierna. Vilka sakpolitiska eftergifter som diskuterats framgår inte.

Enligt källorna ska Socialdemokraterna därmed ha öppnat för att tillmötesgå Vänsterpartiets krav på ministerposter. Uppgifterna uppges ha nått stora delar av centerrörelsen i slutet av förra veckan.

– Höga chefer i partiorganisationen sa då att S pressar på väldigt hårt för att de vill att V ska sitta i regering, säger en C-källa till DN.

Jubel efter Anderssons regeringsbesked

Efter att Centerpartiet öppnat för att stödja en högerregering har Magdalena Andersson dock valt att föreslå en regering med S, MP och S. I stället för Centern lämnas Vänsterpartiet utanför regeringen.

Inom Centerpartiet beskrivs Anderssons besked som en stor politisk vinst för partiet.

– Det har vi länge efterfrågat. Att ha fått det stora röda partiet att tala ur skägget om V är en vinst, säger en källa till tidningen.

Läs också: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Regeringskravet uppges ligga kvar

Vänsterpartiet är redo att återuppta förhandlingarna med S, MP och C, enligt uppgifter till TV4.

Partiet uppges dock inte vara berett att släppa kravet på ministerposter.

Ida Gabrielsson tycks också bekräfta att kravet ligger kvar.

– Vi har inte ändrat ståndpunkt, skriver hon på X.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Foto: Linnea Bengtsson/Sveriges riksdag resp Martin Hörner Kloo Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


10 nov 26

Andersson (S) öppnar för oväntat samarbete

2026 11 10

Thomas Bodström föreslog igår att Moderaterna och Socialdemokraterna kan bilda regering.

Den tidigare socialdemokratiske justitieministern menade att ett samarbete mellan M och S skulle kunna utgöra en stabil majoritet.

Nu öppnar partiledaren Magdalena Andersson (S) för det oväntade samarbetet, rapporterar TV4.

“En möjlighet”

Vänsterpartiets krav på att ingå i en regering och Centerpartiets röda linje mot V kvarstår. Samtidigt har S-ledaren meddelat att hennes regeringsalternativ består av S, MP och C i nära samarbete med V.

Om försöken med Vänsterpartiet och Centerpartiet misslyckas så kan ett samarbete mellan S och M komma att bli aktuellt.

– Då är ju det en möjlighet som återstår, säger Magdalena Andersson.

Om det inte går

Sverige har nu varit utan en ny regering i 58 dagar. V-toppen Ida Gabrielsson har meddelat att partiet inte har ändrat sin ståndpunkt, och C:s krav på en regering utan V står fast.

Om det inte sker några förflyttningar i positionerna så är det ingen omöjlighet att M och S kan bilda regering tillsammans.

– Om inget parti, varken Centerpartiet eller Vänsterpartiet, är beredd att hitta en väg framåt för de partier som har fått majoritet i Sveriges riksdag, ja - då är ju det en lösning som återstår, säger Andersson.

Läs mer: Jätteförändring för svenska kronan

Bodströms förslag

Den tidigare S-ministern Thomas Bodström lade fram förslaget igår. Han menade att partierna skulle kunna dela på statsministerposten fördelat på två år var, rapporterar Expressen.

– Det är faktiskt en annan tanke jag haft: Att Socialdemokraterna och Moderaterna skulle kunna bilda en regering med var sitt parti på var sin sida. 

“Tror på stabilitet”

Bodström jämför det potentiella samarbetet med att de rivaliserande fotbollsklubbarna AIK och Djurgården skulle gå ihop, att “spelarna skulle klara det, men kanske inte supportrarna”.

Men partierna är enligt honom tillräckligt lika varandra för att kunna styra ihop.

– Det är statsbärande partier som tror på stabilitet, säger han.

Läs mer: Trippelsmäll för Sverige – Swedbank varnar

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen