EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Alla flyg stoppas – Moskva under attack

2026 01 02

Det nya året inleds med nya attacker i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Under torsdagskvällen kommer rapporter om att Ryssland tvingas stänga fyra flygplatser i och omkring huvudstaden Moskva.

– Flygningar från flygplatserna Sheremetyevo, Domodedovo, Vnukovo och Zhukovsky ställs in på grund av drönare riktade mot den ryska huvudstaden, uppger finska Iltalehti med hänvisning till ryska medier.

Hittills har det ryska luftförsvarssystemet lyckats skjuta ner tolv drönare i Moskva under kvällen, enligt uppgifter från stadens borgmästare Sergej Soyan.

I dagsläget är det oklart om attacken orsakat några skador.

Flera attacker under nyårsdagen

I en ukrainsk attack tidigare under dygnet dödades 24 personer i regionen Kherson.

Ytterligare minst 50 personer skadades i attacken.

– Den ryskutnämnde guvernören i Kherson, Vladimir Saldo, uppger att attacken genomfördes mot en byggnad som rymmer ett hotell och ett café. Nyårsfirande pågick i byggnaden, uppger tidningen med hänvisning till Reuters.

Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina.

Ryska attacker

Under nyårsdagen har ryska styrkor slagit till mot en järnvägsstation i regionen Sumy.

– Dessutom slog ockupanterna till mot logistikinfrastrukturen i Odessa med Shaheddrönare. Hotet om upprepade attacker kvarstår, vilket försvårar reparationsarbetet, uppger den ukrainske ministern Oleksii Kuleba, rapporterar Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: Nyårssmäll i Ryssland – Video på explosioner sprids

Attacker mot Odessa

Under den senaste månaden har Ryssland återkommande riktat attacker mot Odessa i Ukraina.

Bakom strategin ligger målet att slå mot Ukrainas ekonomi och förbindelser med sina handelspartners genom hamnen i Odessa, uppger RBC-Ukraine.

Ukraina exporterar omkring 90 procent av sina jordbruksprodukter sjövägen.

– De vill definitivt skära av Odessa och andra städer när det gäller infrastruktur. De slår till och dödar både människor och ekonomin för att minska vår exportkapacitet genom den maritima korridoren, säger Volodymyr Zelenskyj, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen

”Första gången” – historiskt besked från Zelenskyj

2026 01 01

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ger ett historiskt besked inför helgen.

Under avslutningen av 2025 tog arbetet för ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland ny fart.

Den ukrainske presidenten besökte USA och Donald Trump för att diskutera fram ett förslag inför förhandlingarna med Kreml.

Efter mötet har Volodymyr Zelenskyj avslöjat att ett avtalsförslag är nära.

– Ukrainas president Volodymyr Zelensky uppgav att ett fredsavtal för att avsluta kriget med Ryssland är 90 procent klart, i sitt nyårstal som till stor del fokuserade på motstånd mot Moskvas fullskaliga invasion, uppger BBC.

– Han uppgav att de återstående 10 procenten av avtalet om att avsluta nästan fyra års konflikt skulle "avgöra fredens öde, Ukrainas och Europas öde".

Historiskt besked från presidenten

Mitt i det fortsatta arbetet med fredsavtalet går nu den ukrainske presidenten ut med ett historiskt besked.

På lördag kommer nationella säkerhetsrådgivare från flera europeiska länder att mötas.

Fredsmötet äger, för första gången hittills, rum på ukrainsk mark.

– Det blir första gången ett möte hålls i Ukraina om fred, framhåller Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Europeiska representanter deltar, och vi förväntar oss det amerikanska teamet online,

Representanter från 15 olika länder, samt EU och Nato kommer att närvara på mötet.

LÄS OCKSÅ: Nyårssmäll i Ryssland – Video på explosioner sprids

Möte med Turkiet

I veckan har representanter från Ukraina varit i Turkiet för att träffa den turkiske utrikesministern Hakan Fidan.

Ett av ämnena för mötet var att samordna insatser för att Ukraina ska få tillbaka medborgare som tillfångatagits av Ryssland.

– Som alltid ägnades särskild uppmärksamhet åt humanitära frågor och arbetet att få hem vårt folk, säger den ukrainske tjänstemannen Rustem Umerov, rapporterar RBC-Ukraine.

– Vi diskuterade frigivningen av våra krigsfångar, samt återlämnandet av civila och barn som olagligt kidnappats av Ryssland. Vi fortsätter vårt systematiska arbete i våra befintliga samarbeten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen