EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Ny regel för pensionen – kan införas av S-regering

2026 09 18

Under fredagen inleds den första talmansrundan efter valet.

Magdalena Andersson (S) väntas få sonderingsuppdraget.

Om S-ledaren lyckas bilda regering kan en ny regel för pensionen införas.

Socialdemokraterna vill införa ett särskilt pensionslyft för alla som har arbetat i över 40 år.

– Arbetarepensionen ska kunna sökas före riktåldern i syfte att göra den allmänna pensionen högre den dagen man går i pension, framhåller partiet.

Högre månadspension

Det är oklart hur mycket högre pensionen kan bli för personer som får rätt till den nya arbetapensionen.

– Det ger högre månadspension för personer med långt yrkesliv samt ekonomisk trygghet vid tidigare utträde, men exakt kronobelopp är inte nämnt, uppger låneförmedlaren Lendo som har granskat förslaget.

Målet: Ska höja pensionen

Socialdemokraterna vill även höja den allmänna pensionen på bredare front.

– Vårt mål är att den allmänna pensionen ska höjas så att den motsvarar grundambitionerna för systemet och att den samlade pensionen ska i snitt motsvara 70 procent av slutlönen, uppger partiet.

Krav på nästa regering

Intresseorganisationen SPF Seniorerna kräver att nästa regering vidtar åtgärder för att höja pensionerna. Organisationen hänvisar till att många äldre upplever ekonomiska svårigheter när kostnaderna för mat, boende och annat stiger.

– Så ska det inte vara. Därför måste pensionsavgiften höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del, framhåller SPF i ett uttalande.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Gas i pensionssystemet införs

Tidöregeringen har tidigare fattat beslut om att införa en så kallad gas i pensionssystemet.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027. Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

– Beloppet läggs till den intjänade pensionen och syns i det orange kuvertet, men särredovisas inte. De pensioner som berörs är inkomstpension och tilläggspension, uppger Pensionsmyndigheten.

ANDRA LÄSER: BEKRÄFTAT: Så mycket tjänar svenskarna

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen