EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


14 april 26

EXTREMT VARMT: Turister varnas för sommaren

2026 04 15

Svenskar som planerar att semestra utomlands i sommar uppmanas att stålsätta sig för extrem värme.

Europa står inför en stekhet sommar, rapporterar Dagbladet med hänvisning till nya siffror från ECMWF (European Centre for Medium Range Weather Forecasting).

Enligt ECMWF kommer havstemperaturerna i Stilla havet att skjuta i höjden under de kommande månaderna.

Detta eftersom väderfenomenet El Niño väntas bli ovanligt stark i år.

– El Niño bidrar till högre globala temperaturer, och det kan också påverka klimatet här. Till exempel genom att göra värmeböljor mer intensiva, säger Marianne Tronstad Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, till Dagbladet.

Tronstad Lund räknar med att sommaren 2026 kommer att bjuda på nya rekordtemperaturer.

Länder runt Medelhavet kan vänta sig intensiva värmeböljor, torka och skogsbränder.

– Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter. Det återstår att se hur det utvecklar sig, säger klimatforskaren.

Här blir det svalare

Den som vill semestra i Europa, men undvika extremvärmen, uppmanas att hålla sig till de norra delarna.

–  I Europa blir det stadigt varmare med större risk för extrem värme ju längre söderut man kommer, men i exempelvis Polen och Tyskland förväntar vi oss inte samma värme, säger Marianne Tronstad Lund.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket 

Så kan Sverige påverkas

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av en ovanligt stark El Niño.  

– Det finns ingen tydlig och återkommande koppling mellan El Niño och svenskt väder. I Europa varierar effekterna, särskilt under sommaren, vilket gör det svårt att förutse hur en stark El Niño kan påverka vädret i Sverige, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i en prognos.

LÄS OCKSÅ: Många bilister får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen


14 april 26

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen