EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 29

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen

Ny lag i Ryssland: Tillåts stjäla från Sverige

2026 03 29

Ryssar ska få stjäla i Sverige, enligt Putinregimen.

Putinregimens Ryssland planerar en lagändring som gör det tillåtet att i Ryssland sälja och registrera bilar som har stulits i bland annat Sverige och andra europeiska länder.

Lagändringen beskrivs som en hjälpande hand till biltjuvar, och nu varnas det för att Europa kan drabbas av en våg av bilstölder.

Får stjäla från ”fientliga stater”

Om lagändringen går igenom så kommer Ryssland inte ens att ta hänsyn till om det inkommer en internationell brottsanmälan, rapporterar Iltalehti.

Bilar som har stulits från ”fientliga länder” ska kunna köpas och registreras i eget namn och få ryska nummerplåtar.

Det skulle underlätta avsevärt för biltjuvar som slår till bland annat i Sverige och i resten av Europa. Dessa kommer bara behöva transportera bilarna till Ryssland, där de alltså inte kommer att räknas som stulna.

Att äga en stulen bil blir alltså lagligt på villkoret att den har stulits i ett land som Ryssland klassar som en fientlig stat.

Sverige räknas definitivt till den kategorin, liksom de flesta västländer.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Reaktioner i Ryssland

Lagförslaget har mottagits med entusiasm i vissa ryska medier.

Tidningen Novie Izvestia gläder sig åt de ”enorma importmöjligheter” som lagändringen skulle medföra, och landar i den något oväntade slutsatsen att ”alla vinner” på upplägget.

Europeiska bilägare kan sälja bilen svart till en mellanhand och samtidigt anmäla den som stulen och få ut pengar på försäkringen, samtidigt som den ryska köparen också är en vinnare eftersom han eller hon får köpa en bil under marknadspris, resonerar den ryska tidningen.

Bloggaren Oleg på den ryska affärssajten Smart-Lab konstaterar att bilstölder i Europa lär skjuta i höjden.

– Wow, om det här går igenom kommer det att bli en boom av bilstölder i Europa. Jag är säker på att olika semi-kriminella gäng kommer att kunna ordna leverans av bilar från fientliga länder till Ryssland, skriver bloggaren.

– Det här kommer att bli en riktig guldgruva för dem och samtidigt en möjlighet för ryssarna att få bra bilar till ett billigare pris, tillägger han.

Efter viss eftertanke landar han ändå i att lagändringen är problematisk.

– Av någon anledning är jag dock inte särskilt entusiastisk över trenden att legalisera stulna saker. Efter bilar kan samma praxis gälla andra stulna föremål, konstaterar bloggaren Oleg, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen