EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


17 nov 26

Tvätta i 30 grader – hela Sverige uppmanas

2026 11 18

Elpriserna skjuter i höjden.

Elhandelsbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson flaggar för den dyraste veckan på fyra år.

– Det blir riktigt höga elpriser i veckan. Det blir sannolikt det dyraste veckomedlet för spotpriserna i södra Sverige, både i SE3 och SE4, hittills i år, och de högsta sedan elkrisen 2022, säger han till Di.

Uppmanas: Tvätta i 30 grader

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

Den som vill sänka sin elräkning uppmanas att vidta flera åtgärder för att minska elförbrukningen.  

Energirådgivaren Emil Lind uppmanar bland annat hushållen att tvätta i 30 grader. Experten hänvisar till att det kostar ungefär dubbelt så mycket att tvätta i 60 grader.  

– En modern tvättmaskin den drar under en kilowattimme per tvätt om du tvättar i 30 grader. Då har du en totalkostnad på 2,4 kronor per tvätt, säger han till Sveriges Radio.

– Om du kör med 60 grader är det en dubblering av kostnaden och vid 90 grader är vi uppe vid en tredubbling av priset.

Läs mer: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen

Sänk temperaturen

Ett annat tips för att dämpa elkostnaderna är att sänka temperaturen inomhus.

Enligt elbolaget Tibber kan en sänkning med en enda grad göra stor skillnad.

– Att sänka inomhustemperaturen från 21 till 20 grader kan minska energin som går till uppvärmning med omkring 5–6 procent, framhåller bolaget.

Tibber uppmanar hushåll att testa att sänka temperaturen med minst en grad.

– Har du en kompatibel värmepump kan smart styrning dessutom hjälpa till att anpassa uppvärmningen efter elpriset, så att mer av energin används när elen är billigare, skriver elbolaget.

Andra läser: Dubbel skattesmäll för svenska bilister

Foto: L. Anna

Text: Redaktionen


17 nov 26

Ukraina har lyckats – Ryssland står helt stilla

2026 11 18

Ryssland har gått från miljoner till noll.

Rysslands hamnar har nått ett kraftigt tvärstopp.

Efter Ukrainas drönarattacker har den tidigare mångmiljontrafiken i landets södra hamnar pressats hela vägen ner till noll.

Från miljoner till noll

Containertrafiken i hamnarna vid Svarta havet och Azovska sjön har tvärstannat. Under oktober registrerades inte en enda container i området.

Det innebär ett dramatiskt ras för en av Rysslands viktiga transportleder. Bara hamnen i Novorossijsk hanterade omkring 1,1 miljoner containrar under 2025.

Nu är trafiken nere på noll.

Bakom utvecklingen ligger en rad ukrainska drönarattacker som fått rederier att överge rutterna till de ryska hamnarna i söder, rapporterar United24 Media.

– På grund av den svåra situationen för sjöfarten i Svarta havet slutar containerrederier att trafikera Novorossijsk och styr i stället om sina tjänster till Sankt Petersburg, rapporterar PortNews.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Rederierna lämnar – Ryssland står stilla

Under sommaren intensifierade Ukraina sina attacker mot fartyg i Svarta havet. Det försämrade säkerhetsläget och gjorde det allt svårare för rederierna att fortsätta trafikera de ryska hamnarna.

– De sista containerrederierna som trafikerade Novorossijsk hade dragit sig tillbaka i oktober, efter att Ukraina intensifierat attackerna mot fartyg under sommaren, uppgav Sea-Shippings vd Alexey Gagarinov för InfraNews.

Det har tvingat importörer att leta efter andra transportvägar.

Leveranserna tar veckor

Ryssland försöker nu styra om godset till hamnar vid Östersjön och i Fjärran östern.

Men den nya rutten innebär stora problem.

Gods från Turkiet som tidigare kunde nå Novorossijsk på tre till fem dagar måste nu transporteras via Medelhavet, Gibraltarsundet, Engelska kanalen och Nordsjön till Sankt Petersburg.

Enligt oberoende Moscow Times har leveranstiden ökat till två–tre veckor. Samtidigt har fraktkostnaden per container blivit tre till sex gånger högre.

Även järnvägssystemet pressas av de ökade godsmängderna. I Fjärran östern har containrar redan fått vänta i upp till två veckor på att lastas på tåg.

Läs mer: Många pensionärer missar viktigt bidrag

Foto: Volodymyr-Zelensky-resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen