EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 06

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen