EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Stor framgång för Ukraina – ryssarna flyr

2026 10 04

Ukraina återtar ockuperat område.

Kriget i Ukraina är på väg mot sin femte vinter. Det försvarande landet lider fortsatt stora förluster. Samtidigt har den ryska arméns framfart bromsats rejält på senare tid.

Nu går Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut med beskedet att ockuperad mark har återtagits, i en operation som går under namnet ”Vivaldi”. De ryska ockupanterna ska ha tvingats ta till flykten på flera platser.

– Vivaldi är en mycket framgångsrik operation, skriver han i ett inlägg på X.

– Den är inte klar än, men idag har omkring 125 till 140 kvadratkilometer ockuperat territorium tagits tillbaka.

Putins hallucinationer

Enligt den ryske diktatorn Vladimir Putin erövrade landets militär över 1 000 kvadratkilometer ukrainskt territorium under förra månaden. En lögn, enligt Institute for the Study of War, ISW.

Putin hävdar att den ryska armén fått upp farten ordentligt, och ockuperat mer än dubbelt så mycket mark jämfört med tidigare månader. Men ISW ger en helt annan bild.

– Putin hävdar ryska frontlinjevinster i september 2026 så långt från verkligheten att de liknar hallucinationer, framhåller man i en färsk rapport.

Läs mer: Polen gör om – kan skjuta ner direkt |

Förlorar

Ryssland har under september månad en nettoförlust på drygt 80 kvadratkilometer, enligt ISW.

Dessutom lider de stora mänskliga förluster vid fronten, enligt Ukrainas president.

– Viktigt att nämna är att antalet ryssar som dödats och skadats under de senaste tre månaderna har ökat, skriver han i inlägget.

– Sedan årets början hade de uppemot 32 000 förluster per månad. Nu pratar vi om 42 000 förluster i månaden.

Kognitiv krigföring

Putin kan försöka att medvetet förvränga bilden av striderna, vilket kan ses som en del av Kremls krigföring på ett kognitivt plan, menar ISW. Diktatorn vill förmedla att Ryssland bedriver en kraftfull offensiv längs hela frontlinjen.

Samtidigt är ISW inte helt säkra på att Putin är fullt medveten om situationen, eller har kännedom om felaktigheten i sina påstående, om läget i det utdragna kriget.

Läs också: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen