EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 02

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa alla vapenleveranser till Ukraina om Europa inte går med på hans krav.

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt.

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I NATT KAN DET SMÄLLA: Trump ska meddela hela världen

2026 04 01

Under natten till torsdagen svensk tid ska Donald Trump hålla tal.

Talet väntas dra igång klockan tre på torsdagsmorgonen svensk tid.

Enligt Vita huset kommer den amerikanska presidenten att ge en “viktig uppdatering” gällande Irankriget.

Men Donald Trump själv säger att han även kommer att uttrycka sin “avsky” över Nato under talet, rapporterar TV2 med hänvisning till Reuters.

“Avsky”

Den amerikanska presidenten har tidigare på onsdagen sagt att han “absolut” överväger att dra ut USA ur Nato.

Han säger nu att han under talet kommer att uttrycka sin “avsky” mot Nato.

Trumps kommentarer har lett till spekulationer om att USA kan vara på väg att lämna militäralliansen inom en nära förestående framtid.

“Papperstiger”

Så här lyder Donald Trumps senaste kommentarer om Nato enligt Sky News:

– Jag lät mig aldrig påverkas av Nato. Jag har alltid vetat att de är en papperstiger, och det vet Putin också, förresten.

Den amerikanska presidenten säger vidare att det är “bortom övervägning” huruvida han ser en möjlighet att lämna Nato helt och hållet.

Läs mer: Kollaps för Ryssland – tio miljarder upp i rök

“Borde tas på allvar”

Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall skriver att Trumps hot om att dra sig ur Nato “borde tas på mer allvar”.

– Även om han har backat från många av sina hot, anser jag att detta bör tas på större allvar, skriver Bunkall.

– Det är verkligen inte otänkbart att han nu slutligen gör det han upprepade gånger har hotat med, eller använder detta som ett tillfälle att omförhandla syftet med en allians som redan är kraftigt försvagad eftersom dess ledande medlem framhärdar i att läxa upp sina allierade offentligt.

“Svårt”

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har varit inne på liknande spår som presidenten i dagarna.

– Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de blir attackerade, men att de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, då är det inte ett särskilt bra arrangemang. Det är svårt att förbli engagerad i något sådant, säger han till Fox News.

Läs mer: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen