EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Alla mobiler ska laddas på nytt sätt

2026 07 02

Alla mobiler, oavsett märke är tänkta att laddas på ett nytt sätt.

En ny global standard för mobilladdning är på väg.

Utvecklingen ska förändra hur vi laddar våra mobiltelefoner.

Ny laddstandard på gång

Flera av världens största teknikföretag arbetar just nu med en gemensam ny standard för laddning som är trådlös.

Målet är att göra det både snabbare och mer enhetligt att ladda mobilen oavsett märke.

Enligt uppgifter från Android Authority handlar det om en ny teknik som kan ge upp till 50 watts trådlös laddning där alla mobiler ska kunna laddas på samma sätt.

Förhoppningen är att tidigare sätt att ladda mobiler ska fasas ut.

Teknikjättar går samman

Bakom initiativet står Wireless Power Consortium (WPC), tillsammans med flera stora aktörer i mobilbranschen.

På ett nyligen möte i Peking, som hölls av Wireless Power Consortium (WPC) på Xiaomis huvudkontor, träffades flera stora teknikföretag som Apple, Google, Huawei, Oppo och Vivo.

Mötet arrangerades för att komma överens om hur den nya standarden ska fungera och testas, rapporterar IT Home.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hela lönen går till skatt

Ska fungera oavsett mobilmärke

Den nya standarden, som går under namnet Qi 50W, är tänkt att ersätta dagens Qi2 25W.

I dag fungerar snabbladdning ofta bäst med laddare från samma tillverkare, vilket kan begränsa användningen.

Med den nya lösningen hoppas branschen att en och samma laddare ska fungera bättre över olika märken.

– Din nästa iPhone, Pixel- eller Xiaomi-enhet kan kunna trådlöst laddas med 50 W med samma laddare, skriver Android Authority.

Även om utvecklingen redan pågår väntas den nya standarden inte lanseras fullt ut förrän omkring 2028.

– Med en öppen och gemensam 50 W-standard hoppas branschen nu kunna göra laddningen säkrare, minska energiförluster och ge en jämn och snabb laddningsupplevelse oavsett vilket märke på mobilen eller laddaren man använder, skriver sajten.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Foto: Steve Johnson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen