EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen