EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Historiskt besked för SD

2026 07 28

Sverigedemokraterna har nått en milstolpe som länge endast har förknippats med Socialdemokraterna.

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet.

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

– Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen

Anstormning över Öresundsbron – aldrig hänt förut

2026 07 29

Fordon passerar Öresundsbron i ett rasande tempo.

För första gången någonsin har över 37 000 vägpassager registrerats under ett dygn. Lördagen den 25 juli registrerades 37 669 passager, vilket är 882 fler än det tidigare rekordet.

– Sommarens nya trafikrekord är mycket glädjande. Allt fler upptäcker möjligheterna på andra sidan sundet och använder bron för både upplevelser i närområdet och världen via Köpenhamns flygplats, säger Linus Eriksson, vd för Öresundsbro Konsortiet.

Flera nya rekord

Dessutom sattes nya rekord för både helg- och veckotrafiken över Øresundsbron under samma vecka.

Under helgen den 24–26 juli registrerades 106 652 passager – 2 267 fler än det senaste helgrekordet från 25–27 juli 2025. På veckobasis noterades 236 765 passager, vilket är 9 558 fler än det tidigare rekordet från 28 juli–3 augusti 2025.

– Varje sommar finjusteras arbetssätt och teknik för att säkra smidiga passager. Tack vare engagerade medarbetare och en välfungerande betalstation har vi även i år kunnat hantera sommartrafiken på ett effektivt sätt, säger Linus Eriksson.

Över 22 000

I maj uppgav Öresundsbro Konsortiet att över 22 000 personer pendlar varje dag över bron. Under 2025 ökade antalet pendelresor med tio procent jämfört med föregående år.

Pendelresor med bil ökade med 9,2 procent, resor med färjor med 4,8 procent och tågresor noterade en uppgång på 11,2 procent.

– Alla trafikslag visar en tillväxt över Öresund under 2025. Allra mest ökade pendlingen, som tydligt driver integrationen i vår region framåt. Öresundsregionen fortsätter att växa samman, varje dag och i båda riktningarna, säger Linus Eriksson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsjätte tvingas betala 54 miljarder – efter jätteskandal

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redationen