EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Jysk stänger alla butiker i Sverige – på samma dag

2026 10 17

Det är ingen idé att gå och handla på Jysk söndagen den 8 november i år.

Har du ett särskilt ärende att göra hos den stora möbelkedjan är du härmed officiellt förvarnad. Se till att göra det lördagen den 7 november istället om du ska ut och shoppa den helgen.

För den 8 november, då kommer nämligen samtliga dryga 160 Jyskbutiker i Sverige att vara stängda och låsta.

Anledningen är att hela personalstyrkan är inbjuden till den årliga personalfesten som den här gången kommer att hållas i Göteborg. Det bekräftar Sandra Martinsson, kommunikationschef på Jysk Sverige, för MarcusOscarsson.se.

– Det blir rekordstort med 1 500 gäster, säger hon.

– Vi vill att så många som möjligt ska komma på festen.

Två rekord

Att Jysk stänger alla butiker för att bjuda sina medarbetare på en hejdundrande fest har de senaste åren blivit tradition.

I år har den danska kedjan dessutom stora skäl att slå på lite extra. Jysk firar 35 år i Sverige och meddelade förra månaden ett nytt omsättningsrekord på knappt sex miljarder kronor det gångna räkenskapsåret. Det motsvarar en försäljningsökning på 9 procent och 750 000 fler kunder jämfört med föregående år.

Men oavsett är festen en stor kulturbärare för Jysk, berättar Sandra Martinsson. Arrangemanget är mycket uppskattat bland personalen. Förra året i Stockholm kom cirka 1 290 personer, även det ett deltagarrekord.

– Det är idel glädje. Man vill gå på festen, många har hört talas om den tidigare. Det är ett roligt betyg att vi växer, säger Sandra Martinsson.

Vilka reaktioner får ni från kunderna?

– Förra året fick vi en negativ reaktion från en som hade åkt till butiken på söndagen. Men i övrigt brukar det bara vara positiva reaktioner som “klart ni ska göra detta, det borde fler göra".

Hur mycket förlorar Jysk ekonomiskt på att hålla stängt en hel dag?

– Det kan jag inte säga. Vi har inte räknat på det. Vår vd Johan Sjödin har varit noga med att det inte spelar någon roll. Festen kostar i runda slängar 10-11 miljoner kronor och då räknar vi inte in medarbetarnas resor.

Läs mer: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Stängt även i Norge

Den stora personalfesten äger rum lördagen den 7 november och det är alltså dagen därpå som det är stängt i butikerna. I Norge gäller samma tradition. Där stängs allt imorgon den 17 oktober när en 1 200 personer stor personalstyrka samlas i Oslo.

Jysks butiker öppnar som vanligt igen i Sverige den 9 november.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget annat land i närheten

2026 10 17

Sverige ligger klart lägst på en färsk lista från Eurostat.

Kostnaderna för hushållen har stigit i Sverige den senaste tiden. Varningarna för nya prischocker under vintermånaderna avlöser varandra. Elen blir dyrare och bränslepriserna väntas fortsätta uppåt.

I september var inflationstakten enligt KPI 1,1 procent, vilket var en uppgång från 0,3 procent i augusti.

– Stigande el- och drivmedelspriser bidrog till en högre inflationstakt i september, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett uttalande.

Sverige sticker ut

Sverige är inte ensam. I Europa som helhet ökar inflationen i september, enligt färsk statistik från Eurostat. I EU steg den genomsnittliga inflationstakten till 3,8 procent, en ökning från ett snitt på 3,2 procent i augusti. I euroområdet är det den högsta nivån på tre år.

Sverige sticker däremot ut, då det är det EU-land som lyckats hålla ner prisökningarna mest och som har överlägset lägst inflationstakt. Näst lägst har Danmark och Ungern med 2,1 procent. Högst inflation har Rumänien och Litauen, med 6,5 respektive 6,1 procent.

– I september 2026 bidrog energi, tjänster, icke-energirelaterade industrivaror samt livsmedel, alkohol och tobak till att den årliga inflationstakten ökade i Europa, framhåller Eurostat i en kommentar till siffrorna.

Läs också: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Många priser går upp

De stigande energipriserna är den främsta faktorn bakom den stigande inflationstakten under september. Men det finns också andra delar som blivit dyrare.

– Hyrorna för hyresrätter fortsatte att ligga på en högre nivå jämfört med för ett år sedan. Därtill steg kostnaderna för underhåll och reparationer av småhus samtidigt som priserna för restaurangbesök och paketresor har blivit dyrare under de senaste tolv månaderna, uppger SCB.

Inte allt som går upp

Generellt har det blivit dyrare för svenska hushåll. Men det finns kategorier där priserna har sjunkit. Bland annat livsmedel där mejerivaror, socker, godis och efterrätter har sjunkit mest.

I jämförelse med förra året har också tandvård och lokaltrafik blivit billigare till följd av politiska reformer.

Läs mer: Volvo utökar – ska nå helt nya nivåer

Foto: USGS resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen