EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Åska på väg – här brakar det loss ikväll

2026 08 10

En kallfront drar in över Sverige under måndagen.

Temperaturerna sjunker runt om i hela landet.

– I södra halvan av landet spricker det upp efteråt och blir gott om plats för sol, men vädret är generellt svalt och blåsigt i början av veckan, framhåller SMHI i sin senaste prognos.

Under måndagskvällen förvärras väderleken. Ett stort nederbördsområde drar in över mellersta och norra Sverige.

SMHI flaggar för åska och kraftiga vindar.

– En baksläng med skurar passerar dessutom under kvällen Svealand och södra Norrland. I samband med dessa väntas åska och byig nordvästvind.

Då vänder det

Det blir en svalare inledning på veckan.

Men redan under onsdagen kommer sommarvärmen tillbaka.

– Varmare luft börjar åter röra sig upp söderifrån över landet under onsdagen, då ett högtryck börjar växa in, uppger SMHI.

Enligt myndigheten blir det upp till 25 grader på sina håll under torsdagen.

Lagom till helgen blir det ännu varmare. I Götaland och Svealand väntas högsommarvärme under både lördagen och söndagen.

– I söder håller högtrycket i och levererar gott om sol och dagstemperatur uppåt 30 grader på dagarna och ljumma nätter, framhåller SMHI.

Nästa vecka

Högsommarvärmen stannar inte kvar efter helgen.

Högtrycket drar vidare österut och svalare luft drar återigen in över Sverige.

– Nästa vecka börjar därför med allmänt svalt och lågtrycksbetonat väder. Dagstemperaturer från omkring 20 grader i söder till omkring 15 grader i norr, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Oljepriset stiger

Åska bildas oftast under sommarmånaderna. Det har flera förklaringar – solen är stark, dagarna är längre och uppvärmningen av marken är som störst.

– Dessutom kan varm luft innehålla mer fukt än kall luft. Fukt är en viktig ingrediens när kraftiga moln ska bildas, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: S. Brito

Text: Redaktionen

Explosion i Natoland – militärfabrik brinner

2026 08 10

En kraftig explosion har inträffat i Bulgarien.

Uppgifterna kommer på måndagseftermiddagen.

En brand har utbrutit i en ammunitionsdepå vid en militärfabrik i Tryavna i de centrala delarna av Bulgarien.

Inga personer har dött eller skadats, och samtliga anställda vid militärfabriken har evakuerats med buss.

Explosion och brand

Till följd av branden inträffade en kraftig explosion vid platsen.

Borgmästare Dencho Minev bekräftar att alla anställda har evakuerats – och en ledningscentral upprättades på platsen, med representanter från samtliga rättsvårdande myndigheter.

– Det är också känt att ammunition i lagret började detonera efter att en lastbil tog eld. Sekundära explosioner hörs för närvarande därifrån, rapporterar RBC Ukraine.

Varför lastbilen fattade eld är inte klarlagt.

Har spärrats av

Det så kallade BG-ALERT-systemet aktiverades i samband med branden.

Invånarna uppmanades att följa inrikesministeriets rekommendationer och hålla sig borta från platsen.

På grund av rök och luftföroreningar uppmanade myndigheterna invånarna att hålla sina fönster stängda, använda skyddsmasker och undvika att gå ut om det inte är nödvändigt.

Området har spärrats av.

Brandmän arbetar nu med att släcka branden som spridit sig till ett skogsområde i närheten.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Okänd drönare

För ett par dagar sedan exploderade en oidentifierad drönare i Bulgarien, nära den rumänska gränsen.

– Inga personer skadades och inga skador uppstod på infrastrukturen, eftersom drönaren exploderade på ett solrosfält 100 meter från gränsen till Rumänien. Inget av de två grannländerna hade upptäckt drönaren, rapporterar tyska DW.

“Kommer övervaka”

Premiärminister Rumen Radev berättar att regeringen tar till åtgärder efter drönarintrånget.

– Vi kommer att fortsätta övervaka situationen och stärka bevakningen. Till följd av denna händelse kommer vi också att omfördela gränspolisens resurser för drönaridentifiering och motåtgärder från gränsen mot Turkiet till gränsen mot Rumänien, säger han.

Läs mer: Oljepriset stiger

Foto: Nato

Text: Redaktionen