EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kebabskandal i Sverige

2026 11 12

En stor kebabskandal kan ha uppdagats i Sverige.

Ett större kebabföretag i Skåne anklagas för att ha försatt kunders liv och hälsa i fara på grund av att företaget inte tagit ansvar för rådande hygienkrav.

Den ansvariga företagaren uppges dessutom ha struntat i att ta prover efter att listeriasmitta upptäcktes, något som kan ge allt från tillfälliga magsmärtor till livshotande sjukdom.

Företaget förbjöds år 2023 från att sälja kebab. Trots förbudet misstänks företaget ha fört ut så mycket som sju ton kött, motsvarande 50 000 kebabrullar, på marknaden i Sverige.

Nu åtalas den skånska kebabföretagaren för brott mot livsmedelslagen, rapporterar SR med hänvisning till Nyhetsbyrån Siren.

Livsmedelsverket har varnat

Den utpekade företagaren nekar till brott.

För tre år sedan varnade Livsmedelsverket för ett Malmöbaserat kebabföretag som hade sålt omfattande mängder kött till restauranger och grossister. När myndigheten följde upp saken året därpå upptäcktes att kött hade förvarats oskyddat i frys och att tillverkaren inte kunde garantera att tillsatser inte överskrider förbjudna nivåer.

Livsmedelsverket anmärkte även på felaktig datummärkning och “ingrodda produkter i plastgardiner”, enligt SVT.

– Om man bryter mot våra förbud så är det allvarligt, sade Karin Cerenius, då enhetschef på Livsmedelsverket, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Larmet: var tredje kebab livsfarlig

Det av Livsmedelsverket utpekade företaget uppgav 2023 att man hade städat sin lokal grundligt och uppdaterat rutinerna.

– Vi har sett över våra rutiner och uppdaterat våra processer så att de även följer med i utvecklingen, skrev man på sin hemsida.

Man uppgav också att åtgärder vidtagits kring “ett missöde gällande bakterien listeria i vår tillverkningsfabrik”.

Under samma år visade en granskning från Sydsvenskan att var tredje kebab i Malmö kunde vara livsfarlig. Lokaltidningen hade då granskat kebaber från 30 olika matställen i staden som visade odeklarerade ämnen som kan orsaka andningsuppehåll och andra allergiska chocker.

– Det här är väldigt allvarligt. Kebab är Malmös nationalrätt, sade miljöförvaltningens enhetschef Maria Svensson till tidningen då.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: JIP, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen