EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Nya förslaget – en åldersgrupp ska slippa betala skatt

2026 04 18

Centerpartiet kommer nu med ett nytt skatteförslag för en grupp.

Med några månader kvar till riksdagsvalet arbetar partierna hårt för att försöka få ut sin politik till potentiella väljare.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist kommer nu med ett nytt förslag som ska stärka ungdomarnas tillgång till arbetsmarknaden.

Det handlar bland annat om att ungdomar ska slippa betala skatt på extra-och sommarjobb helt och hållet, rapporterar Sveriges Radio.

Nya förslaget

Förslaget är finansierat i Centerpartiets skuggbudget – men det är i nuläget oklart hur mycket draget skulle kosta.

Partiet vill att alla ungdomar mellan 15 och 19 år ska slippa betala skatt på sin lön från extra-och sommarjobb.

– Det gör vi för att det är så viktigt att unga kommer in på arbetsmarknaden och att man ser att det lönar sig att faktiskt jobba, säger C-ledaren till P3 Nyheter.

Vill ta bort avgift

Slopad skatt är dock inte det enda draget som Centerpartiet vill satsa på för att stärka ungdomarna.

Partiet vill även ta bort arbetsgivaravgiften för gruppen helt och hållet.

Centerledaren säger att hon kommer att återkomma med hur mycket pengar förslaget skulle kosta.

Läs mer: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

Det gäller idag

Skolungdomar och studerande kan i dagsläget tjäna upp till ett visst belopp per år utan att betala skatt.

Den som tjänar mindre än 25 042 kronor under 2026 behöver inte betala någon skatt.

– Tjänar du 25 042 kronor eller mer under 2026 ska du betala skatt på din inkomst, framhåller Skatteverket.

“SD värre än V”

Inför det kommande valet har Centerpartiet valt att inte ansluta sig till Tidöpartierna – men har heller inte förankrat sig hos oppositionen.

C vill inte samarbeta med varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet – men C-ledaren har gett besked om att hon har svårare för SD än för V.

– De är också ett parti som vill skilja på folk och folk, människor som de inte tycker hör hemma här ska utvisas från Sverige, säger hon till SvD.

Läs mer: Bilister med hybridbil varnas – anmälningar ramlar in

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Superprognos för Sverige – värmebölja på gång

2026 04 17

I princip hela Sverige har på fredagen kunnat njuta av klart och soligt vårväder.

På flera håll landade temperaturen på runt 15 grader.

En liten försmak på vad som komma skall.

Sommaren 2026 väntas nämligen bli “varmare än vanligt”, förutspår meteorologen Mika Rantanen enligt Aftonbladet.

– Vi ser temperaturer som ligger ungefär en till två grader över det normala i Sverige. Framöver bör man vara beredd på mer intensiva värmeböljor, det är den nya verkligheten, säger han till tidningen.

Förbered för värmebölja

Mika Rantanen är verksam vid Meteorologiska Institutet i Finland. Han har studerat den prognos som ECMWF, Europacentret för medellånga väderprognoser, har gjort inför maj, juni och juli i år.

Trenden är tydlig.

Värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna, konstaterar meteorologen. Det innebär dock inte att varje sommar kommer bli varmare än föregångaren, men i år ser det åtminstone ut som att såväl maj som juni och juli kommer att klå snittet.

– Juli är nästan alltid varmast, men ökningen jämfört med det normala är något mindre, säger Mika Rantanen.

En blandning

SMHI gör inga långtidsprognoser, utan ser enbart till de kommande tio dagarna. Därför har väderinstitutet inte gjort någon uppskattning för årets sommar.

Förra året kunde dock en rejäl mix konstateras. I Norrland slogs värmerekord medan det på vissa platser i södra Sverige till och med var kallare än vanligt.

– Sommaren 2025 var verkligen full av kontraster! Vi har haft nya värmerekord i norr, ovanligt kraftiga regn och frost i söder, säger Misha Lundgren som är meteorolog på SMHI.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

"Vädermonstret" vaknar i år

Vad som är säkert är emellertid att mars 2026 blev den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, enligt SMHI.

I år finns det också skäl att bevaka det för året ovanligt starka väderfenomenet El Niño, som kan resultera i höga globala temperaturer.

Marianne Tronstand Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, förväntar sig nya värmerekord även till sommaren. Framför allt i länderna kring Medelhavet.

– Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen