EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


18 nov 26

Pekar ut Mohamed Ali (V) som minister

2026 11 18

Vänsterpartiets kryssraket Mohamed Ali har väckt stor uppmärksamhet under sina första veckor i riksdagen.

Ali har bland annat fått svara på frågor om misstänkt valfusk kopplat till hans personvalskampanj i Borlänge.

Samtidigt har det rapporterats om riksdagsledamotens skulder till Kronofogden och flera kontroversiella inlägg på sociala medier.

Nu pekar Ebba Busch (KD) ut Ali som en potentiell minister i en rödgrön regering. KD-ledaren fäller uttalandet i samband med en lång harang mot Socialdemokraterna.

Ebba Busch anklagar S för att ha använt ”enorma överord” under regeringsbildningen. Hon kopplar den hårda retoriken till att partiet återigen riskerar att hamna utanför regeringsställning.  

– Det är kanske det som motiverar att man går väldigt lågt i anklagelserna mot Centerpartiet, säger hon enligt Expressen.

– Att gå till den nivån och säga att det skulle vara ”det största sveket i svensk politisk historia” om Centerpartiet inte släpper sitt vallöfte om att hålla undan Vänsterpartiet, Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ifrån att bli ministrar. Eller Mohamed Ali, vi vet inte, fortsätter hon.  

”Nästan varit hotfullt”

Ebba Busch anklagar Socialdemokraterna för att ”pinpointat varenda centerpartist” i en stor påverkanskampanj.

– Det har bitvis nästan varit hotfullt. Man har tagit i med överord och gett sig på enskilda ledamöter i C på ett sätt som jag tycker är en ganska oschysst arbetsmetod, säger hon till SvD.

Läs också: Ekonomiskt larm om var tredje svensk – klarar inte denna utgift 

S svarar

Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren bemöter Ebba Buschs anklagelser.

Hon betonar att S för samtal med samtliga rödgröna partier för att försöka lösa en ”svår situation”.

– De låsningar som också väljarna har varit medvetna om, de är ju på riktigt och vi gör vårt allra bästa för att komma tillrätta med dem. Men Ebba Busch vill ju uppenbarligen gärna lyfta frågan och få en debatt, säger Hallengren till tidningen.

Andra läser: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen 

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


17 nov 26

Tvätta i 30 grader – hela Sverige uppmanas

2026 11 18

Elpriserna skjuter i höjden.

Elhandelsbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson flaggar för den dyraste veckan på fyra år.

– Det blir riktigt höga elpriser i veckan. Det blir sannolikt det dyraste veckomedlet för spotpriserna i södra Sverige, både i SE3 och SE4, hittills i år, och de högsta sedan elkrisen 2022, säger han till Di.

Uppmanas: Tvätta i 30 grader

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

Den som vill sänka sin elräkning uppmanas att vidta flera åtgärder för att minska elförbrukningen.  

Energirådgivaren Emil Lind uppmanar bland annat hushållen att tvätta i 30 grader. Experten hänvisar till att det kostar ungefär dubbelt så mycket att tvätta i 60 grader.  

– En modern tvättmaskin den drar under en kilowattimme per tvätt om du tvättar i 30 grader. Då har du en totalkostnad på 2,4 kronor per tvätt, säger han till Sveriges Radio.

– Om du kör med 60 grader är det en dubblering av kostnaden och vid 90 grader är vi uppe vid en tredubbling av priset.

Läs mer: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen

Sänk temperaturen

Ett annat tips för att dämpa elkostnaderna är att sänka temperaturen inomhus.

Enligt elbolaget Tibber kan en sänkning med en enda grad göra stor skillnad.

– Att sänka inomhustemperaturen från 21 till 20 grader kan minska energin som går till uppvärmning med omkring 5–6 procent, framhåller bolaget.

Tibber uppmanar hushåll att testa att sänka temperaturen med minst en grad.

– Har du en kompatibel värmepump kan smart styrning dessutom hjälpa till att anpassa uppvärmningen efter elpriset, så att mer av energin används när elen är billigare, skriver elbolaget.

Andra läser: Dubbel skattesmäll för svenska bilister

Foto: L. Anna

Text: Redaktionen