EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

UPPGIFTER: C har gett upp hoppet

2026 10 05

Centerpartiets invit till S, V och Mp vittnar om en uppgiven förhoppning.

C gick till val med förhoppning om en mittenregering under kommande mandatperiod. Varken SD eller V skulle ges inflytande i en sådan konstellation, var beskedet från partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C).

– Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, sade hon i ett uttalande inför valet.

”Kommer förändras i grunden”

Ambitionen från C har varit att bryta isär de två blocken som formerats i svensk politik. Det finns ett tredje spår som har starkt stöd bland väljarna, menade partiet.

– Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, sade partisekreterare Hannes Hervieu (C), under valveckan.

Verkar ha gett upp

I fredags bjöd C-ledaren in sina partiledarkollegor i S, V och Mp till möte. Ett steg som tyder på att partiet har övergett sin förhoppning om en mittenregering, menar statsvetare Tommy Möller vid Stockholms universitet, rapporterar SR.

– Ja, jag tolkar det som att Centerpartiet, som ju har en nyckelroll här, är på väg att inse att det huvudspår som man har haft hela tiden, alltså en mittenbaserad regering där inget av ytterkantspartierna ingår, inte är möjlig i nuläget, säger han till radion.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Svårlöst läge

V har ställt ett ultimatum i regeringsförhandlingarna. Partiet kommer inte stödja en statsminister som inte ger dem ministerposter. C vägrar att ge sitt stöd till en regering där V sitter med. Läget för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ter sig tämligen låst, anser statsvetaren.

– Det här tillhör ju kategorin med de allra svåraste nötterna att knäcka så att säga. Det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle vika ner sig som det ser ut nu, men förr eller senare måste det ske, säger Tommy Möller, till radion.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

Ryssland varnar USA – ”kommer falla som flugor”

2026 10 05

Ryssland varnar USA för att lägga sig i.

I veckan gick Volodymyr Zelenskyj ut med en uppmaning. Den ukrainske presidenten vill att Donald Trump ska införa sanktioner och försöka stoppa Rysslands utveckling av satellitnätverket Rassvet, vilket har beskrivits som ett svar på det amerikanska Starlink.

Nu varnar Kreml den amerikanska presidentadministrationen för att försöka stoppa projektet, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett försök att blockera den ryska satsningen kan utlösa en fullskalig rymdkrigföring, säger Dmitrij Medvedev, vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, enligt tidningen.

”Kommer falla som flugor”

Om USA ingriper för att stoppa den ryska satsningen kommer de amerikanska Starlink-satelliterna ryka, hotar Medvedev.

– Annars kommer Starlink-satelliter att falla som flugor. Utrymmet är trångt så det är ett måste att vara artig mot varandra, säger han, enligt tidningen.

Starlink ägs av företaget SpaceX, som i sin tur grundats och drivs av Elon Musk.

Läs också: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Får hjälp av Kina

I processen att utveckla Rassvet får Ryssland hjälp av Kina, hävdar Volodymyr Zelenskyj och menar också att det kan stå redo att börja användas under nästkommande år, rapporterar Financial Times.

– Vi vet att Kina arbetar med satelliter och möjligheten att hjälpa Ryssland med ett system liknande Starlink, säger den ukrainske presidenten, enligt tidningen.

Varken Kina eller USA har kommenterat Zelenskyjs påståenden, men Kina har tidigare nekat till anklagelser om vapenstöd till Ryssland.

Inte som Starlink

Rassvet kommer inte kunna jämföras med Starlink rakt av, menar militärexperten Rob Lee vid Foreign Policy Research Institute i Kyjiv.

– Rassvet kommer inte att vara lika effektivt som Starlink, säger han, enligt tidningen.

– Men drönare skulle kunna styras från Moskva med hjälp av systemet.

Zelenskyj har också vid tidigare tillfällen vädjat till USA om hjälp att stoppa utvecklingen av det ryska satellitsystemet.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen