EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Begränsning införs för Androidanvändare

2026 03 27

En restriktion införs för alla med Androidtelefon.

Android‑användare får nu en ny funktion.

Men den innebär också en begränsning för hur appar får komma åt kontakter, rapporterar Tech Advisor.

Ger bättre sekretess

Med lanseringen av Android 17 kommer Google att införa en ny kontaktväljare som förändrar hur appar får tillgång till dina kontakter.

Funktionen har länge efterfrågats av användare som har kritiserat överdrivna app-behörigheter.

– Syftet är inte bara att öka säkerheten, utan också att stärka användarnas förtroende, uppger Google om den nya funktionen.

LÄS MER: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Så fungerar funktionen

I dag krävs det i många appar tillgång till hela kontaktlistan för att appen ska kunna föreslå personer att dela med eller ringa.

Med Android 17 ändras detta.

När en app vill komma åt kontakter visas en kontaktväljare där användaren själv får markera exakt vilka kontakter som ska göras tillgängliga för just den appen.

Tech Advisor förklarar att kontaktväljaren fungerar som en “filterfunktion”, där användaren kan “plocka ut” de kontakter som ska vara åtkomliga, istället för att dela hela adressboken med appen.

– Detta innebär en begränsning av apparnas möjligheter, men ger samtidigt användaren större kontroll, skriver Tech Advisor om förändringen.

Reaktioner från användare

Flera Android‑användare har välkomnat nyheten som ett viktigt steg för ökad integritet.

På forum och på sociala medier uttrycker många att de länge känt sig osäkra på hur appar använder deras kontaktdata.

– Jag vill inte att varje app ska ha tillgång till min fullständiga kontaktlista, säger en Android‑användare på Reddit.

Utvecklare har i större utsträckning också kommenterat förändringen.

Vissa ser det som en nödvändig uppdatering som ger användarna makt, medan andra uttrycker oro för att vissa funktioner i appar kan bli mer komplicerade att implementera.

Så påverkas användare

För vanliga Android‑användare innebär den nya kontaktväljaren en aktiv begränsning av appars tillgång till information.

Du kommer fortfarande kunna använda funktioner som att dela kontakter eller starta samtal, men det kräver att du specifikt väljer de kontakter som ska användas i varje enskild app.

Funktionen rullas ut med Android 17 och förväntas bli tillgänglig i uppdateringar till en rad Android‑enheter under året.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Foto: A Nhat

Text: Redaktionen