EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Medelhavet – kan lyfta hela Europa

2026 04 10

Ett betydande fynd har upptäckts i Medelhavet.

Ett gasfynd har hittats utanför Egyptens kust.

Fyndet kan få stor betydelse för både regionen och hela Europa, rapporterar Euronews.

Potentiell livlina

Det italienska energibolaget Eni har tillsammans med egyptiska myndigheter hittat en betydande naturgasresurs vid Temsahfältet i östra Medelhavet.

Fyndet uppskattas preliminärt till flera biljarder kubikfot gas, tillsammans med stora mängder kondensat.

– Preliminära uppskattningar pekar på omkring 2 biljarder kubikfot gas vid Temsah-fältet utanför Egyptens Medelhavskust, uppger Eni i ett uttalande.

Fältet ligger cirka 70 kilometer utanför kusten och nära befintlig infrastruktur, vilket kan underlätta en snabbare utveckling och produktion.

– Upptäckten kan erbjuda Kairo och det bredare europeiska kontinenten en potentiell livlina i takt med att kriget med Iran får kostnaderna för energiimport att skjuta i höjden, uppger nyhetsbolaget.

Upptäckten i Medelhavet markerar därför inte bara ett lyft för Egypten – utan också en möjlighet att påverka energibalansen i ett större europeiskt perspektiv.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Kan minska energikrisen

Gaspriserna i Europa har stigit med hela 25 procent, rapporterade Bloomberg i mars.

Ett av skälen är att gaspriserna påverkas mycket starkt av kriget i Iran.

Tidpunkten för upptäckten beskrivs därför som särskilt viktig menar Euronews, eftersom Egypten samtidigt drabbats av störningar i gasleveranser från bland annat Qatar och Israel.

Det har lett till kraftigt ökade importkostnader och press på landets ekonomi.

Fyndet kan därför bidra till att lätta trycket på energisystemet – både i Egypten och potentiellt i Europa, där efterfrågan på gas är fortsatt hög.

Europa kan lyftas

I ett läge där energipriserna är pressade av konflikter och osäkerhet kan nya leveranser spela en viktig roll för att stabilisera marknaden.

En instabil europeisk gasmarknad påverkar även Sverige.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, framhöll Energimyndigheten nyligen i ett uttalande.

Anders Wallinder, som är chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, har tidigare flaggat för samma sak.

Sverige har ett lågt behov av gas, men påverkas ändå av marknaden eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med flera andra europeiska länder. Gasbrist i Europa leder till högre elpriser i Sverige, enligt Wallinder.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen