EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Dollarstore tar in populärt budgetmärke – enda i Sverige

2026 10 27

Dollarstore gör en ny satsning på låga priser.

Ett internationellt matmärke har gjort entré i Sverige.

Märket finns nu i Dollarstores samtliga butiker – med omkring 70 produkter inom allt från pasta och chips till olivolja och godis.

70 produkter har landat

Dollarstore breddar sitt sortiment med produkter från SPAR, ett internationellt varumärke med närvaro i närmare 14 000 butiker i nästan 50 länder.

Lanseringen omfattar omkring 70 produkter som nu finns i samtliga Dollarstore-butiker i Sverige. Sortimentet innehåller bland annat pasta, chips, olivolja, kex, texmexprodukter och marshmallows.

– Vi ser med stor spänning fram emot hur Dollarstores kunder i Sverige tar emot SPAR-produkterna. Exempelvis är texmexprodukter mycket populära i Sverige, betydligt mer populära än i Finland, säger Kim Strömsholm, ansvarig för livsmedelssortimentet inom Tokmanni-koncernen i ett uttalande.

Även produkter som sylt, honung, tomatkonserver, djurmat och hygienvaror ingår.

Satsningen sker genom Dollarstores ägare Tokmanni-koncernen, som i augusti ingick ett avtal om att börja distribuera SPAR-märkta produkter till den svenska lågpriskedjan.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

”Uppskattar låga priser”

Enligt Kim Strömsholm består en stor del av lanseringen av varor som används i vardagen.

– Kunderna uppskattar låga priser och enkel handel. Bland Dollarstores första SPAR-produkter finns flera dagligvaror som redan blivit kundfavoriter i Finland, såsom pasta, kex och texmexprodukter.

Även sötsaker och mer specialiserade produkter finns med i sortimentet. Ett exempel är stroopwaflar, karamellfyllda sirapsvåfflor med ursprung i Nederländerna.

Bara hos Dollarstore

Dollarstore är idag den svenska kedja där lanseringen av det nya sortimentet sker.

SPAR är ett internationellt livsmedelsvarumärke med rötter i Nederländerna. I Finland säljs produkterna sedan tidigare hos lågpriskedjan Tokmanni, som ingår i samma koncern som Dollarstore.

– Vi tror att SPAR-produkterna passar utmärkt även i Sverige. SPAR påminner dessutom om det svenska verbet spara. Det passar oss som lågprisaktör mycket väl, konstaterar Strömsholm.

De omkring 70 produkterna är bara början. Tokmanni-koncernen uppger att målet är att utöka SPAR-sortimentet framöver och anpassa utbudet efter kundernas önskemål.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Dollarstore

Text: Redaktionen

95 procent utslaget – massiv smäll för Ryssland

2026 10 26

Ryska hamnar vid Azovska havet och Svarta havet lider enorma förluster.

Under september minskade godshanteringen med hela 95 procent och passagerartrafiken med 85 procent till följd av massiva ukrainska drönarattacker.

De ekonomiska förlusterna uppgår nu till 200 miljarder rubel i månaden, rapporterar oberoende Moscow Times. Siffran motsvarar cirka 24,5 miljarder kronor.

Vädjar till Kreml

Logistiksystemet i södra Ryssland uppges nu befinna sig i en mycket svår situation.

Krasnodarregionens guvernör Veniamin Kondratyev har därför begärt statligt stöd till regionens hamnar, som tvingas stänga ner verksamheten efter ukrainska attacker.

I ett brev, som har granskats av den ryska tidningen Kommersant, föreslår guvernören statliga subventioner för att täcka kostnaderna för personallöner, underhåll av utrustning, lagerlokaler och kajinfrastruktur, samt el- och vatten.

– De föreslagna åtgärderna omfattar även ersättning för kostnader för att hålla terminalerna redo att återuppta verksamheten när restriktioner hävs, delvis återbetalning av räntor på lån och förmånliga lån för att hantera likviditetsbrist under nedstängningen, rapporterar Moscow Times.

Miljardkostnader

Hamnindustrin i södra Ryssland sysselsätter cirka 20 000–25 000 personer.

Enligt beräkningar skulle det kosta den ryska staten mellan 550 och 670 miljoner rubel i månaden att täcka arbetarnas löner på miniminivå. Det motsvarar cirka 6,6–8 miljarder rubel per år.

Därutöver beräknas ytterligare omkring två miljarder rubel årligen behövas för att täcka bland annat kostnader för mark och fastigheter, uppger Moscow Times.

Läs också: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Avgörande

En källa inom företaget OTEKO, Rysslands största privata investerare i hamninfrastruktur, framhåller att statligt stöd är avgörande för branschens framtid.

– Om vi inte stöder infrastrukturen nu och behåller vår unika arbetsstyrka, så måste vi bygga upp allt från grunden igen när striderna är över, säger källan till Kommersant.

Andra läser: Bostadsjätte öppnar gratiskö – 25 000 anmälda

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen