EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Jysk stänger alla butiker i Sverige – på samma dag

2026 10 17

Det är ingen idé att gå och handla på Jysk söndagen den 8 november i år.

Har du ett särskilt ärende att göra hos den stora möbelkedjan är du härmed officiellt förvarnad. Se till att göra det lördagen den 7 november istället om du ska ut och shoppa den helgen.

För den 8 november, då kommer nämligen samtliga dryga 160 Jyskbutiker i Sverige att vara stängda och låsta.

Anledningen är att hela personalstyrkan är inbjuden till den årliga personalfesten som den här gången kommer att hållas i Göteborg. Det bekräftar Sandra Martinsson, kommunikationschef på Jysk Sverige, för MarcusOscarsson.se.

– Det blir rekordstort med 1 500 gäster, säger hon.

– Vi vill att så många som möjligt ska komma på festen.

Två rekord

Att Jysk stänger alla butiker för att bjuda sina medarbetare på en hejdundrande fest har de senaste åren blivit tradition.

I år har den danska kedjan dessutom stora skäl att slå på lite extra. Jysk firar 35 år i Sverige och meddelade förra månaden ett nytt omsättningsrekord på knappt sex miljarder kronor det gångna räkenskapsåret. Det motsvarar en försäljningsökning på 9 procent och 750 000 fler kunder jämfört med föregående år.

Men oavsett är festen en stor kulturbärare för Jysk, berättar Sandra Martinsson. Arrangemanget är mycket uppskattat bland personalen. Förra året i Stockholm kom cirka 1 290 personer, även det ett deltagarrekord.

– Det är idel glädje. Man vill gå på festen, många har hört talas om den tidigare. Det är ett roligt betyg att vi växer, säger Sandra Martinsson.

Vilka reaktioner får ni från kunderna?

– Förra året fick vi en negativ reaktion från en som hade åkt till butiken på söndagen. Men i övrigt brukar det bara vara positiva reaktioner som “klart ni ska göra detta, det borde fler göra".

Hur mycket förlorar Jysk ekonomiskt på att hålla stängt en hel dag?

– Det kan jag inte säga. Vi har inte räknat på det. Vår vd Johan Sjödin har varit noga med att det inte spelar någon roll. Festen kostar i runda slängar 10-11 miljoner kronor och då räknar vi inte in medarbetarnas resor.

Läs mer: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Stängt även i Norge

Den stora personalfesten äger rum lördagen den 7 november och det är alltså dagen därpå som det är stängt i butikerna. I Norge gäller samma tradition. Där stängs allt imorgon den 17 oktober när en 1 200 personer stor personalstyrka samlas i Oslo.

Jysks butiker öppnar som vanligt igen i Sverige den 9 november.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

Grönt ljus för Ukraina – ”Historiskt steg”

2026 10 17

Ukraina uppger att ett viktigt hinder för landet har undanröjts.

Ukraina säger att de politiska hindren för att öppna de återstående förhandlingsområdena om EU-medlemskap nu är undanröjda.

Detta efter ett genombrott i relationerna med Ungern, rapporterar RBC Ukraine.

Inga hinder kvar

Ukraina siktar på att öppna samtliga sex förhandlingskluster för ett framtida EU-medlemskap inom en snar framtid.

Det uppger landets utrikesminister Andrij Sybiha.

Fyra av de sex förhandlingsklustren har hittills öppnats. Nu hoppas Kyiv kunna gå vidare med de två återstående områdena innan 2026 är över.

– Vi har fått ordning på våra relationer med Ungern, vilket gjorde det möjligt att lösa den här frågan, och i dagsläget finns det inga andra politiska hinder för att öppna klustren, betonar Sybiha.

Beskedet innebär ett viktigt steg framåt för Ukrainas ambition att gå med i EU.

Läs också: Volvo utökar – ska nå helt nya nivåer

Ungern släpper blockering

Genombrottet kommer efter månader av spänningar mellan Ukraina och Ungern, som länge bromsat framstegen i anslutningsprocessen.

Under gårdagen träffades Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Ungerns premiärminister Péter Magyar för första gången i Bryssel. De kom då överens om att normalisera relationerna mellan länderna och återuppbygga det politiska och ekonomiska samarbetet.

Ukrainas utrikesdepartement beskrev mötet som ett historiskt steg mot att återupprätta banden mellan Kyiv och Budapest.

– I dag har vi verkligen öppnat ett nytt kapitel. Det handlar om en nystart på alla områden: politiska, ekonomiska, humanitära och andra, säger Sybiha, enligt Kyiv Post.

En viktig del av genombrottet var att Ukraina ändrade sin utbildningslagstiftning för att utöka rättigheterna för nationella minoriteter, däribland den ungerska minoriteten i landets västra delar.

Ungern hade kopplat framsteg i Ukrainas EU-förhandlingar till frågor om minoriteternas rättigheter. Efter lagändringen släppte Budapest sina invändningar mot att öppna två nya förhandlingskluster.

De omfattar den inre marknaden samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt. Förhandlingarna om dessa områden öppnades den 13 oktober, enligt Kyiv Post.

Ukraina vill öppna de sista

EU anslutningsförhandlingar är indelade i sex kluster som omfattar olika delar av lagstiftningen och de reformer som krävs för medlemskap.

Ukraina har hittills öppnat fyra. De två återstående handlar om den gröna agendan och hållbara förbindelser samt resurser, jordbruk och sammanhållning.

Sybiha uppger att Ukraina redan har inlett samtal med Litauen om nästa steg i den europeiska integrationsprocessen. Litauen ska ta över det roterande ordförandeskapet i EU ministerråd under första halvåret 2027.

Andra läser: Flera konkurser i viktig bransch

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen