EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Flera tusen kronor på kontot – glädjebesked från Swedbank

2026 09 09

Räkna med att det blir mer pengar kvar på kontot under resterande delen av 2026.

Så lyder Swedbanks besked till en stor del av de svenska hushållen, efter att ha släppt en ny rapport på onsdagen.

Enligt storbanken kan många räkna med att kunna lägga undan flera tusen kronor i månaden för sparande och konsumtion.

– Hushållens ekonomi har stärkts i år och samtliga undersökta typhushåll får ett större ekonomiskt utrymme än under 2025, säger Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom, i en kommentar.

Uppemot 37 000 kronor

För en grupp kan det bli riktigt mycket pengar kvar varje månad, nämligen sammanboende utan barn som bor i bostadsrätt. För typhushåll i Västerås och Ängelholm kan det bli ordentligt med pengar över – hela 37 000 kronor när boende och levnadskostnader räknats bort.

Men.

För den del grupper kommer små marginaler att bestå, menar Swedbank.

– Många ensamstående och unga har fortfarande små marginaler, inte minst i Stockholm, Umeå, Göteborg och på Gotland, säger Arturo Arques.

Bilen kan bli dyr

En faktor som Swedbank dock flaggar för är kostnaderna för bilen. När dessa räknas in blir bilden något annorlunda.

– För många familjer är bilen en nödvändighet, men för ensamstående med barn och för unga kan bilkostnaderna göra det svårt att samtidigt bygga ett tillräckligt sparande. I vissa kommuner uppstår till och med ett underskott för en del när bilkostnaden inkluderas, förklarar banken.

Arturo Arques menar att bilen är en nödvändighet för många familjer.

– Men den kan äta upp en stor del av hushållets ekonomiska marginal. För ensamstående med barn handlar det på många håll om att välja mellan bil och ett tillräckligt sparande, säger han.

Andra läser: Uppgifter: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Så mycket ska du spara

Swedbank har en stående rekommendation om att spara cirka 10 procent av sin lön efter skatt.

– Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

Andra läser: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Swedbank resp V. Gariev

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3