EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Åskoväder på gång – flera län pekas ut

2026 06 26

Till helgen väntar varmt väder i Sverige.

Väderrekord kan slås när de södra delarna av landet får extremt höga temperaturer, enligt flera meteorologer.

Samtidigt visar prognosen att åskoväder kan dra in över flera områden i mellersta och södra Sverige under helgen, enligt elnätsbolaget Ellevio som nu går ut och höjer beredskapen i flera län.

– Ellevio förstärker beredskapen i flera av bolagets nätområden för att snabbt kunna hantera eventuella störningar i strömförsörjningen, uppger bolaget i ett uttalande inför helgen.

Flera län

De områden som pekas ut av elnätsbolaget, och där beredskapen nu höjs, är Värmland, Dalarna, Bergslagen, Skaraborg och Västkusten.

– Ellevios driftcentral följer väderläget löpande och extra resurser finns redo i fält om fel skulle uppstå, framhåller företaget.

Prognosen är ännu osäker och det är oklart om och var åskovädret slår till.

Därför råder elnätsbolaget sina kunder att följa väderutvecklingen och hålla sig uppdaterade via företagets hemsida vid eventuella strömavbrott.

– Vid åska är det bra att dra ur känslig elektronik. Nedfallna ledningar ska alltid betraktas som strömförande och får inte röras eller närmas, råder Ellevio.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

SMHI

SMHI:s prognos visar att det finns risk för åska under helgen. Under morgondagen drar en front fram norrut över landet.

– Längs med fronten väntas skurar som kan vara tidvis kraftiga med åska, uppger väderinstitutet.

– Under söndagen fortsätter fronten med sina skurar norrut upp över Norra Norrland. Samtidigt närmar sig svalare luft långsamt västerifrån, och i samband med det kan det under söndagen även uppstå åskskurar i Götaland och Svealand.

Säkra vid åska

Ellevio ger flera råd för hur svenska folket kan minska risken att skadas eller drabbas av skador på egendom vid åska.

- Kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar och se över din elektriska anläggning regelbundet. 

- Dra gärna ut kontakter till hemmets elektriska apparater. Viss elektronisk utrustning kan vara svår att koppla ur. Då finns det så kallade åsk- och överspänningsskydd som kan monteras direkt i vägguttagen eller fast i elcentral. Tänk på att fasta åskskydd måste installeras av en elinstallatör.

- Undvik att använda elektriska apparater under åskväder, till exempel telefoner som är anslutna till laddare eller ett telefonjack.

- Stanna inomhus under åskväder och undvik kontakt med metallföremål eftersom de kan fungera som ledare för elektricitet.

- Bada inte eftersom vattnet leder ström. Vistas heller inte under höga föremål som till exempel träd, stolpar och flaggstänger. Vänta också med att duscha eller bada inomhus.

Källa: Ellevio

Andra läser: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen