EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen