EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


26 juli 2026

S vill skärpa lagen – ”helt orimligt att tjäna pengar på det”

2026 07 26

Den 13 september är det val i Sverige.

Vallöftena Inför nästa mandatperiod presenteras i en strid ström.

Socialdemokraterna lyfter olika områden där satsningar ska göras, om partiet vinner förtroende i höstens val. Bland annat sjukvården.

Genom massiva satsningar på personalen ska vårdköerna kortas, kontakten med vårdcentralen underlättas och tryggheten återuppbyggas i hela landet, uppger partiet.

Fritt fram för alternativ

En av vårdfrågorna som S siktar in sig på är alternativmedicinska behandlingar, rapporterar SvD.

Idag finns regleringar kring några allvarliga sjukdomar som diabetes, epilepsi och cancer. De får endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal hantera.

Men i övrigt är det relativt fritt fram för alternativmedicinen, där också tillsynen är relativt liten.

Detta vill S ändra på.

– Sjuka människor ska inte hamna i händerna på oseriösa aktörer. Det riskerar att undergräva tilltron till vården och kan göra att människor avstår behandling med livshotande konsekvenser, säger partiets sjukvårdspolitiska talesperson, Fredrik Lundh Sammeli, till tidningen. 

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

”Helt orimligt att tjäna pengar”

S menar att nuvarande linje är ett hål i lagen, och vill nu skärpa reglerna kring marknadsföring av behandlingar som saknar vetenskaplig grund och stärka patientskyddet.

– Det är helt orimligt att man utan vetenskapligt stöd kan tjäna pengar på människors utsatthet. Lagstiftningen hänger inte med i dagens utveckling, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) utesluter inte att se över lagen kring alternativa medicinska behandlingar, men har under nuvarande mandatperiod prioriterad andra frågor, uppger tidningen.

Fokus på vårdköer

Under de senaste fyra åren har ett av regeringens stora fokus varit att minska vårdköerna. Och enligt siffror som de styrande partierna presenterar har trenden börjat vända neråt.

– Regeringens målmedvetna fokus att korta köerna har tack vare regionernas och framförallt vårdpersonalens arbete gett resultat. Vi fortsätter arbetet för att varje patient ska få vård i tid, säger Elisabet Lann, i ett uttalande.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


Då måste du kontakta banken direkt – när du får Swish

2026 07 26

Swish förenklar livet för många, men används också i kriminella syften.

Swish har blivit oerhört populärt bland svenskarna.

8,8 miljoner använder betaltjänsten – och i maj månad genomfördes totalt 107 miljoner betalningar via tjänsten.

Men samtidigt uppmärksammas nu ett mer besvärande fenomen.

Vissa försöker få andra att ta emot swishbetalningar och be dem ta ut kontanter för att tvätta pengar.

“Mattias” drabbad

Den 53-åriga Stockholmsbon Mattias, som egentligen heter något annat, är en av dem som drabbats.

Inför en fotbollsmatch skulle han träffa några vänner på Södermalm, när två unga män kom fram till honom.

– En av dem hoppar ut ur bilen och frågar om jag kan hjälpa honom med en grej. Han säger att han behöver pengar för att gå och klippa sig, men att hans bankkort inte fungerar, säger han till SvD.

Sade nej

Killen som kom fram ville swisha en summa till Mattias, som han sedan skulle ta ut i kontanter.

Mattias hade hört talas om att kriminella tvättar pengar via swish, och sade därför nej.

Om han hade sagt ja kunde han ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott.

Towe Hägg vid Stockholmspolisen berättar att man bör ta kontakt med banken direkt om en oväntad swishbetalning dyker upp på kontot.

Att låna ut sitt bankkonto till pengatvätt är nämligen brottsligt även om man inte har uppsåt.

– Tar man emot pengar, eller förmedlar dem vidare, måste man vara säker på var de kommer ifrån, säger Hägg.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Då blir man penningmålvakt

En penningmålvakt är någon som tar emot pengar på sitt konto och skickar dem vidare, ofta på uppmaning av någon annan. 

– Det kan låta harmlöst men handlar ofta om pengar från kriminell verksamhet, förklarar Swish.

– Syftet är att göra det svårare att se var pengarna kommer ifrån, eftersom de passerar flera olika konton.

Var uppmärksam

Swish uppmanar svenskarna att vara uppmärksam på om:

- Du får pengar du inte förväntat dig.

- Någon ber dig föra vidare pengar.

- Du erbjuds ersättning för att ta emot eller föra vidare pengar – ofta med argument som att det är “enkelt” eller “snabba pengar”.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen