EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


14 juli 2026

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

Bostadsrättsföreningar ska få mer att säga till om när det gäller vem som ska få lov att bo i deras bostäder.

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 juli 2026

Kunder slutar handla – hel butikskedja spås lägga ned

2026 07 14

Det går trögt för en av Sveriges mer omtalade matkedjor.

Idag kan Axfood med butikskedjor som Willys och Hemköp konstatera en historisk milstolpe: koncernen nådde rekordhöga 80,3 procent av hushållen under våren, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till analysföretaget Yougov.

Däremot är City Gross, som togs över av Axfood för ett och ett halvt år sedan, en besvärlig huvudvärk för företaget.

Flera butiker har redan stängts eller konverterats till Willysbutiker och i våras visade City Gross ett rörelseresultat på minus 54 miljoner kronor.

Enligt de senaste siffrorna når kedjans 40 butiker enbart 16,3 procent av hushållen. Och City Gross har dessutom tappat 13 procent av kunderna på ett år.

Ett riktigt bottennapp, konstaterar Fredrik Bendz, analytiker på Yougov.

– Det är i det närmaste rekordlågt, säger han till Dagligvarunytt.

Förutspås lägga ned

City Gross har dock en relativt lojal kundbas med höga snittkvitton. Men inget av det kan kompensera för den låga penetrationen, menar experten.

Och det skulle kunna gå riktigt illa för matkedjan.

Handelsprofessorn Ulf Johansson från Lunds universitet har tidigare förutspått att City Gross så småningom kommer att gå under. Märket är för okänt, löd hans slutsats för drygt ett år sedan.

Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, sade han till Dagligvarunytt då.

Andra läser: Färre svenska bolag går i konkurs

Sänkte priserna

City Gross har det senaste året gjort tappra försök att locka kunder, kanske främst genom omfattande prissänkningar. Förra sommaren sänktes priset på över 2 000 vardagsprodukter, vilket var den andra prissänkningen samma år.

Inför att matmomsen halverades i våras sänkte City Gross sina priser ytterligare.

Momssänkningen ligger helt i linje med vår ambition att göra bra mat mer tillgänglig. Nu tar vi det ett steg längre och väljer att sänka priserna lite mer än momsen. Det är en fortsättning på det arbete vi påbörjade under 2025, då vi genomförde två stora prissänkningar för att långsiktigt positionera oss som Sveriges mest prisvärda matmarknad, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i mars.

Axfood har tidigare påtalat att man betraktar City Grossatsningen ur ett längre perspektiv.

Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhöll Axfood efter vårens kvartalsiffror.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera döda

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen