EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 11

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner.

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör.

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

S ger nytt besked till väljarna – “Inte optimalt”

2026 10 11

De rödgröna är överens om att stoppa tonårsutvisningarna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet är överens om att sätta stopp för tonårsutvisningar.

Men det finns fortfarande inte någon regering på plats. Socialdemokraterna meddelar nu väljarna att det därför kan ta tid innan en stopplag blir till verklighet, rapporterar Sveriges Radio.

Kan ta tid

Det är svårt för riksdagen att driva den lagstiftningsprocess som regeringen vanligtvis hanterar.

Därmed ser det inte ut att bli något stopp på tonårsutvisningarna inom någon nära förestående framtid.

– Det är inte optimalt att riksdagen gör den här uppgiften, det optimala är ju att en regering gör uppgiften. Det är där alla resurser finns. Så det kan ta ett tag, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen.

Vill ha Forssells hjälp

I syfte att skynda på stopplagen kommer Karkiainen på tisdag att bjuda in migrationsminister Johan Forssell (M) för att få hans hjälp.

– Bland annat genom att bjuda in migrationsminister Johan Forssell till socialförsäkringsutskottet försöker vi nu få till en bred överenskommelse, det hade varit bra för alla som väntar på besked, säger hon.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Är överens

Redan i februari meddelade Centerpartiet att de kräver ett stopp på tonårsutvisningarna.

Partiet beskrev det då som “ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från sina familjer”.

– Ibland till länder de knappt varit i eller ens kan språket i. Det är djupt inhumant.

“Självklar del”

I juni gick Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med ett liknande meddelande. Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att det är “grymt och ineffektivt”.

– Det här är människor som är en självklar del av vårt samhälle.

Läs mer: Då ställs S inför det stora testet

Foto: A. Stuber, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen