EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Kan komma 70 millimeter – varning i tre län

2026 07 07

SMHI varnar för skyfallsliknande regn i tre län.

Det fina sommarvädret har kommit av sig och på tisdagen väntas regn och skurar på många håll runt om i landet.

I synnerhet ser det ut att regna mycket i Örebro, Värmland och delar av Västra Götaland.

Där har SMHI utfärdat gula varningar – och lokalt kan så mycket som 70 millimeter vara att vänta.

Varning i tre län

På eftermiddagen och kvällen i morgon tisdag drar ovädret in.

Det är risk för skurar som kan bli kraftiga eller mycket kraftiga och lokalt ge upp mot 70 millimeter på kort tid.

– Under tisdag eftermiddag och kväll rör sig västerifrån ett område med regn eller skurar som kan bli kraftiga eller mycket kraftiga och lokalt ge stora regnmängder, 35-70 mm, på kort tid. Även inslag av åska kan förekomma, framhåller SMHI.

SMHI uppmanar

Vädermyndigheten varnar för att översvämningar kan uppstå i till exempel källare och dagvattensystem.

De går ut med tre uppmaningar till folk som påverkas av ovädret:

- Rensa hängrännor, dagvattenbrunnar och andra vattenvägar så att vattnet kan rinna bort obehindrat.

- Undvik att köra genom vattensamlingarna.

- Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten.

Läs mer: Ryska oljepriset kollapsar

Blåsigt i södra Sverige

Regnskurar är att vänta på de flesta håll runt om i landet imorgon.

I södra Sverige blir det även tidvis blåsigt.

Detta i samband med ett lågtryck över Sydnorge som fördjupas och rör sig österut över landet.

Här kan det bli 20 grader

Blåsigast ser det ut att bli i sydvästra Götaland under tisdag eftermiddag samt Öland och Gotland under natten mot onsdag med upp till mycket hårda vindbyar eller stormbyar.

– I södra Sverige väntas allmänt 14-18 grader och längst i norr 8-14. Möjligen kan temperaturen nå upp till 20 grader i östra Svealand, meddelar SMHI.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Foto: P. Julia

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utklassar matjättarna – 20 procent billigare

2026 07 07

Det lönar sig mer än någonsin att jämföra priserna mellan olika butiker.

Den slutsatsen drar oberoende Matpriskollen efter en ny undersökning.

Enligt siffror från slutet av juni visar det sig nämligen att det är 26 procent dyrare att köpa frukt- och grönsaker hos matjättar som Coop och Hemköp jämfört med Lidl.

Omvänt blir lågpriskedjan därmed cirka 20 procent billigare när det gäller nämnda sortiment.

– En intressant iakttagelse är att frukt och grönt, som ofta pekas ut som dyrt, faktiskt är den kategori som ökat minst i pris sedan 2022. Grönsakerna har blivit billigare det senaste året. Bären, framför allt lingon och hallon, har dock stigit rejält – det beror på en liten skörd sedan antalet utländska plockare uteblivit, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

Coop har sänkt mest

Nya siffror visar också att det är Coop, som flera gånger pekat ut som landets dyraste matkedja, som sänkt ordinariepriserna mest det senaste året (-6,2 procent).

Willys (-4,8 procent) och Hemköp (-5,1 procent) är de som sänkt minst.

Men dessa siffror visar inte hur stora skillnaderna är inom specifika livsmedelskategorier, understryker Matpriskollen.

– Jag tror inte konsumenten har hängt med i svängarna senaste året! Maten blir faktiskt inte dyrare utan billigare, även utan momssänkningen. Några exempel: potatis är nu 20 procent billigare än förra året, och Arlas ostklassiker, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax är alla 10–15 procent billigare i genomsnitt, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Valuta lyfter efter hyllning från Trump

Utreder nya momssatser

I våras sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. En förändring som gäller fram till och med 31 december 2027.

Igår meddelade dock regeringen att det ska utredas om olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen