EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


12 september 2026

Nya odds: Mest sannolik att bli statsminister

2026 09 12

Nya odds på lördagen visar sannolikheten på vilka som får flest platser i riksdagen och vem som blir statsminister.

Valhelgen är här. Flera miljoner svenskar har redan förtidsröstat, och imorgon beger sig ytterligare miljoner till vallokalerna för att lägga sin röst.

På lördagen har nya odds kommit som visar vilket block som är mest sannolikt att få flest platser i riksdagen – och vem som är mest sannolik att bli statsminister.

Nya odds

De rödgröna partierna spelas just nu till oddset 1,42, medan Tidöpartierna står i 2,70. 

När det gäller vem som blir Sveriges nästa statsminister är Magdalena Andersson fortsatt favorit till oddset 1,40 mot Ulf Kristerssons 2,70. 

– Med mindre än 24 timmar kvar tills vallokalerna öppnar visar Unibets odds att valet kommer bli en riktig nagelbitare, men S, V, MP och C är fortfarande favorittippade att tillsammans få flest röster, framhåller Unibet i ett pressmeddelande.

Att bli statsminister

Här är oddsen för vilka som vinner flest platser i riksdagen:

- S+V+MP+C: 1.42 

- M+SD+KD+L: 2.70 

Och här är oddsen för vem som blir statsminister:

- Magdalena Andersson 1.40 

- Ulf Kristersson 2.70 

- Ebba Busch 21.00 

- Jimmie Åkesson 26.00 

Läs mer: 700 000 måste betala senast på måndag

Många osäkra

Inför valspurten för fyra år sedan var det omkring tio procent av väljarna som ännu inte hade bestämt sig tätt inpå valdagen.

Detsamma gäller i år, rapporterar SVT.

– Det kan handla om personer som ännu inte är helt säkra på vilket parti de ska välja, men som ändå har en ganska tydlig bild om ett parti eller ett par partier, säger statsvetaren Oskar Hultin Bäckersten.

Tre miljoner har röstat

Men, fortsätter Hultin Bäckersten.

– Det kan också handla om personer som inte har någon aning alls, säger han.

Fler än tre miljoner svenskar har redan förtidsröstat.

Alla vallokaler har öppet mellan klockan 8-20 under söndagen.

Läs mer: Plötslig möjlighet för elbilsägare – passa på nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 sep 2026

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig. 

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket. 

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

🔴Vänsterpartiet                    7,7          -0,4
🔴Socialdemokraterna     27,6         -1,6
🟢Miljöpartiet                          8,0          +/-0,0
🟢Centerpartiet                      8,2          +0,8
🔵Liberalerna                           5,5          +2,5
🔵Moderaterna                     15,8         -0,6
🔵Kristdemokraterna           6,5         +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,1        -0,8
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 51,5         -1,2
🔵🔵 M+KD+SD+L             45,9         +1,3


Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen