EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


22 sep 2026

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter. 

Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel. 

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


22 sep 20226

Matkedja utklassar Ica – 18 procent billigare

2026 09 22

Lågpriskedjan Lidl utklassar konkurrenter som Ica Nära, Coop och Hemköp i en ny prisundersökning.

Folk tycker det är för dyrt med ekologiska matvaror. Det menar oberoende Matpriskollen som nu kartlagt kostnaden för en ekologisk matkasse i Sveriges livsmedelsbutiker.

– Många avstår från att handla ekologiskt på grund av priset. Vår undersökning visar att skillnaden i pris mellan olika butikskedjor är fortsatt stor, och den som vill handla ekologiskt kan spara upp till 18 procent, eller nästan 200 kronor, på vår kasse bara genom att välja rätt butik, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Dyrast frukt på Coop

Matpriskollen har totalt tittat på 40 ekologiska varor i de olika butikerna. Sju av varorna är inom frukt och grönt, där Lidl är billigast med 209 kronor. Dyrast är Coop där varorna kostar 264 kronor, nära 27 procent mer. Ica Maxis frukt och grönt är 8,1 procent dyrare än Lidls.

– De 33 övriga varorna täcker mejeri, skafferi, drycker, konserver, kött och torkad frukt. Även här är Lidl billigast, på 895 kronor. Dyrast är Ica Nära på 1 051 kronor, drygt 17 procent högre, framhålls i rapporten.

Ica Nära dyrast totalt

Även totalt sett är Lidl och Ica Nära varandras motpoler. Lidls ekokasse kostar totalt 1 104 kronor, den billigaste, medan Ica Näras går på 1 299 kronor och är dyrast. Ica Maxi ligger också en bra bit över Lidl, även om skillnaden är mindre med cirka 4-5 procent dyrare.

– Vi ser att det kan vara dubbelt så dyrt att handla chiafrön, morötter och citroner i “fel” butik, så det gäller att vara observant, säger Ulf Mazur.

Andra läser: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Den viktigaste slutsatsen är dock en annan.

Gapet handlar mindre om att en kedja är dyr rakt igenom, och mer om enskilda varugrupper där prissättningen spretar kraftigt. För konsumenten betyder det att det lönar sig att vara multilojal – och särskilt att jämföra priser på just de varor där skillnaderna är som störst, skriver Matpriskollen.

Kedja

Frukt & Grönt

Mot billigast F/G

Övriga varor

Hela kassen

Mot billigaste

Lidl

209 kr

895 kr

1 104 kr

Ica Maxi

226 kr

+8,1%

919 kr

1 145 kr

+3,7%

Willys

223 kr

+6,7%

937 kr

1 159 kr

+5,0%

Ica Kvantum

232 kr

+11,0%

957 kr

1 189 kr

+7,7%

Stora Coop

258 kr

+23,4%

957 kr

1 215 kr

+10,1%

City Gross

224 kr

+7,2%

995 kr

1 219 kr

+10,5%

Ica Supermarket

235 kr

+12,4%

1 017 kr

1 252 kr

+13,4%

Hemköp

241 kr

+15,4%

1 019 kr

1 260 kr

+14,1%

Coop

264 kr

+26,3%

1 010 kr

1 274 kr

+15,4%

Ica Nära

248 kr

+18,7%

1 051 kr

1 299 kr

+17,6%

Källa: Matpriskollen

Andra läser: USA har fått nog – alla flyg ska stoppas i morgon

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen