”Explosionsartat intresse” för en läsk – istället för Coca-Cola och Pepsi

2025 05 06

Facebookgruppen “Bojkotta varor från USA” närmar sig 88 000 medlemmar.

Gruppen startade som en reaktion på Donald Trump och republikanernas politik efter att presidenten återtagit platsen i Vita huset i vintras.

Liknande tendenser syns även i andra länder.

I Danmark har exempelvis Coop börjat märka amerikanska varor i butikerna. Samma land kunde nyligen konstatera att bojkotter gett viss effekt när det gäller Coca-Cola, enligt Financial Times.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark. Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

Svensk klassiker gör succé

Effekten syns även i Sverige. Dock kanske inte främst i butikerna – utan i svenskarnas beteende på nätet. Sökningarna på “bojkott av Coca-Cola och Pepsi” på Google har fullkomligt skjutit i höjden, rapporterar Dagligvarunytt.

Det sker samtidigt som folk har börjat googla på den klassiska svenska läskedrycken från 1953 – Cuba Cola, som sedan 2020 ägs av Spendrup.

– Statistiken visar ett explosionsartat intresse för Cuba Cola. Det är jätteintressant! säger Kristofer Dalin som är analytiker på My Telescope, till tidningen.

Däremot har inte Carlsberg, som distribuerar Pepsi i Sverige, märkt några avvikelser i försäljning kopplad till bojkotten, enligt Dagligvarunytt.

Mest sålda

Coca-Cola är Sveriges mest sålda läsk, enligt siffror från Cirlce K 2022.

Hack i häl kom Red Bull. Cuba Cola, som började säljas kort före Coca-Cola kom till Sverige, fanns inte ens på topp tiolistan.

Coca-Cola har tidigare i år varit omtalat även av andra skäl än att det skulle vara föremål för bojkott.

I februari inleddes ett priskrig mellan läskjätten och Ica, Sveriges största livsmedelskedja. Det fick flera butiker att plocka bort delar av Coca-Colas sortiment.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Kan tvingas svika löfte

Coca-Cola har också till viss del fallit offer för den 25-procentiga importskatt på aluminium som Trumpgeringen gav besked om i mars.

En följd kan bli att priserna på konserver och drycker stiger i USA, vilket kan innebära att företaget tvingas avvika från sitt hållbarhetslöfte och börja sälja mer läsk i plastflaskor istället.

– Om en förpackning drabbas av en viss ökning av insatskostnader fortsätter vi att ha andra förpackningserbjudanden som kommer att göra det möjligt för oss att konkurrera i prissättningen, säger han i samtal med investerare, sade Coca-Colas vd Jamers Quincey enligt BBC i februari.

LÄS MER: Oväntat besked om Pepsi – “ingen såg det här komma”

Foto V. Izquierdo resp J. Yarema resp NIKHIL

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen