”Explosionsartat intresse” för en läsk – istället för Coca-Cola och Pepsi

2025 05 06

Facebookgruppen “Bojkotta varor från USA” närmar sig 88 000 medlemmar.

Gruppen startade som en reaktion på Donald Trump och republikanernas politik efter att presidenten återtagit platsen i Vita huset i vintras.

Liknande tendenser syns även i andra länder.

I Danmark har exempelvis Coop börjat märka amerikanska varor i butikerna. Samma land kunde nyligen konstatera att bojkotter gett viss effekt när det gäller Coca-Cola, enligt Financial Times.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark. Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

Svensk klassiker gör succé

Effekten syns även i Sverige. Dock kanske inte främst i butikerna – utan i svenskarnas beteende på nätet. Sökningarna på “bojkott av Coca-Cola och Pepsi” på Google har fullkomligt skjutit i höjden, rapporterar Dagligvarunytt.

Det sker samtidigt som folk har börjat googla på den klassiska svenska läskedrycken från 1953 – Cuba Cola, som sedan 2020 ägs av Spendrup.

– Statistiken visar ett explosionsartat intresse för Cuba Cola. Det är jätteintressant! säger Kristofer Dalin som är analytiker på My Telescope, till tidningen.

Däremot har inte Carlsberg, som distribuerar Pepsi i Sverige, märkt några avvikelser i försäljning kopplad till bojkotten, enligt Dagligvarunytt.

Mest sålda

Coca-Cola är Sveriges mest sålda läsk, enligt siffror från Cirlce K 2022.

Hack i häl kom Red Bull. Cuba Cola, som började säljas kort före Coca-Cola kom till Sverige, fanns inte ens på topp tiolistan.

Coca-Cola har tidigare i år varit omtalat även av andra skäl än att det skulle vara föremål för bojkott.

I februari inleddes ett priskrig mellan läskjätten och Ica, Sveriges största livsmedelskedja. Det fick flera butiker att plocka bort delar av Coca-Colas sortiment.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Kan tvingas svika löfte

Coca-Cola har också till viss del fallit offer för den 25-procentiga importskatt på aluminium som Trumpgeringen gav besked om i mars.

En följd kan bli att priserna på konserver och drycker stiger i USA, vilket kan innebära att företaget tvingas avvika från sitt hållbarhetslöfte och börja sälja mer läsk i plastflaskor istället.

– Om en förpackning drabbas av en viss ökning av insatskostnader fortsätter vi att ha andra förpackningserbjudanden som kommer att göra det möjligt för oss att konkurrera i prissättningen, säger han i samtal med investerare, sade Coca-Colas vd Jamers Quincey enligt BBC i februari.

LÄS MER: Oväntat besked om Pepsi – “ingen såg det här komma”

Foto V. Izquierdo resp J. Yarema resp NIKHIL

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen