”Explosionsartat intresse” för en läsk – istället för Coca-Cola och Pepsi

2025 05 06

Facebookgruppen “Bojkotta varor från USA” närmar sig 88 000 medlemmar.

Gruppen startade som en reaktion på Donald Trump och republikanernas politik efter att presidenten återtagit platsen i Vita huset i vintras.

Liknande tendenser syns även i andra länder.

I Danmark har exempelvis Coop börjat märka amerikanska varor i butikerna. Samma land kunde nyligen konstatera att bojkotter gett viss effekt när det gäller Coca-Cola, enligt Financial Times.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark. Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

Svensk klassiker gör succé

Effekten syns även i Sverige. Dock kanske inte främst i butikerna – utan i svenskarnas beteende på nätet. Sökningarna på “bojkott av Coca-Cola och Pepsi” på Google har fullkomligt skjutit i höjden, rapporterar Dagligvarunytt.

Det sker samtidigt som folk har börjat googla på den klassiska svenska läskedrycken från 1953 – Cuba Cola, som sedan 2020 ägs av Spendrup.

– Statistiken visar ett explosionsartat intresse för Cuba Cola. Det är jätteintressant! säger Kristofer Dalin som är analytiker på My Telescope, till tidningen.

Däremot har inte Carlsberg, som distribuerar Pepsi i Sverige, märkt några avvikelser i försäljning kopplad till bojkotten, enligt Dagligvarunytt.

Mest sålda

Coca-Cola är Sveriges mest sålda läsk, enligt siffror från Cirlce K 2022.

Hack i häl kom Red Bull. Cuba Cola, som började säljas kort före Coca-Cola kom till Sverige, fanns inte ens på topp tiolistan.

Coca-Cola har tidigare i år varit omtalat även av andra skäl än att det skulle vara föremål för bojkott.

I februari inleddes ett priskrig mellan läskjätten och Ica, Sveriges största livsmedelskedja. Det fick flera butiker att plocka bort delar av Coca-Colas sortiment.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Kan tvingas svika löfte

Coca-Cola har också till viss del fallit offer för den 25-procentiga importskatt på aluminium som Trumpgeringen gav besked om i mars.

En följd kan bli att priserna på konserver och drycker stiger i USA, vilket kan innebära att företaget tvingas avvika från sitt hållbarhetslöfte och börja sälja mer läsk i plastflaskor istället.

– Om en förpackning drabbas av en viss ökning av insatskostnader fortsätter vi att ha andra förpackningserbjudanden som kommer att göra det möjligt för oss att konkurrera i prissättningen, säger han i samtal med investerare, sade Coca-Colas vd Jamers Quincey enligt BBC i februari.

LÄS MER: Oväntat besked om Pepsi – “ingen såg det här komma”

Foto V. Izquierdo resp J. Yarema resp NIKHIL

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen