”Explosionsartat intresse” för en läsk – istället för Coca-Cola och Pepsi

2025 05 06

Gruppen startade som en reaktion på Donald Trump och republikanernas politik efter att presidenten återtagit platsen i Vita huset i vintras.

Liknande tendenser syns även i andra länder.

I Danmark har exempelvis Coop börjat märka amerikanska varor i butikerna. Samma land kunde nyligen konstatera att bojkotter gett viss effekt när det gäller Coca-Cola, enligt Financial Times.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark. Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

Svensk klassiker gör succé

Effekten syns även i Sverige. Dock kanske inte främst i butikerna – utan i svenskarnas beteende på nätet. Sökningarna på “bojkott av Coca-Cola och Pepsi” på Google har fullkomligt skjutit i höjden, rapporterar Dagligvarunytt.

Det sker samtidigt som folk har börjat googla på den klassiska svenska läskedrycken från 1953 – Cuba Cola, som sedan 2020 ägs av Spendrup.

– Statistiken visar ett explosionsartat intresse för Cuba Cola. Det är jätteintressant! säger Kristofer Dalin som är analytiker på My Telescope, till tidningen.

Däremot har inte Carlsberg, som distribuerar Pepsi i Sverige, märkt några avvikelser i försäljning kopplad till bojkotten, enligt Dagligvarunytt.

Mest sålda

Coca-Cola är Sveriges mest sålda läsk, enligt siffror från Cirlce K 2022.

Hack i häl kom Red Bull. Cuba Cola, som började säljas kort före Coca-Cola kom till Sverige, fanns inte ens på topp tiolistan.

Coca-Cola har tidigare i år varit omtalat även av andra skäl än att det skulle vara föremål för bojkott.

I februari inleddes ett priskrig mellan läskjätten och Ica, Sveriges största livsmedelskedja. Det fick flera butiker att plocka bort delar av Coca-Colas sortiment.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Kan tvingas svika löfte

Coca-Cola har också till viss del fallit offer för den 25-procentiga importskatt på aluminium som Trumpgeringen gav besked om i mars.

En följd kan bli att priserna på konserver och drycker stiger i USA, vilket kan innebära att företaget tvingas avvika från sitt hållbarhetslöfte och börja sälja mer läsk i plastflaskor istället.

– Om en förpackning drabbas av en viss ökning av insatskostnader fortsätter vi att ha andra förpackningserbjudanden som kommer att göra det möjligt för oss att konkurrera i prissättningen, säger han i samtal med investerare, sade Coca-Colas vd Jamers Quincey enligt BBC i februari.

LÄS MER: Oväntat besked om Pepsi – “ingen såg det här komma”

Foto V. Izquierdo resp J. Yarema resp NIKHIL

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen