UPPGIFTER: “Extraordinär begäran” från USA – direkt till Ukraina

2025 05 07

Trumpadministrationen har fört fram en “extraordinär begäran” till Ukraina.

Vita huset har uppmanat den ukrainska regeringen att ta emot migranter som är medborgare i andra länder och som utvisats av USA.

Det visar dokument som Washington Post har tagit del av.

– En extraordinär begäran av ett land i krig som är beroende av amerikanskt och militärt och ekonomiskt stöd för sin överlevnad, framhåller tidningen.

Ingen fungerande flygplats

Begäran ska ha riktats till Kyiv från Vita huset tidigare under året. Det framgår inte av dokumenten hur Ukraina har reagerat på förslaget, som enligt uppgifterna ska ha förts fram via en högt uppsatt amerikansk diplomat.

Det handlar om tredjelandsmedborgare som skulle skickas till Ukraina, enligt WP.

– Trots avsaknaden av en fungerande flygplats där på grund av ständiga luftattacker, skriver tidningen.

Dokumenten påstås även visa att USA har ställt liknande förfrågningar också till andra länder under januari månad.

Sade inte ja

Det finns inget som tyder på att Ukraina skulle ha accepterat den amerikanska uppmaningen.

Två ukrainska tjänstemän hävdar att frågan aldrig togs upp på högsta nivå i regeringen, uppger WP.

– Fortlöpande samarbete med utländska regeringar är avgörande för att avskräcka illegal och massmigration och säkra våra gränser, framhåller USA:s utrikesdepartement i ett uttalande.

Amerikanska myndigheter har i övrigt inte kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Nytt bidrag på gång från Trump – Vita huset betalar

Stort vallöfte

Att genomföra massdeportationer var ett av Donald Trumps främsta löften i valrörelsen inför att republikanen valdes till ny president i slutet av förra året.

Ett antal regeringar i Latinamerika, bland annat El Salvador, Mexiko, Costa Rica och Panama, har accepterat att ta emot migranter med medborgarskap i andra länder än de som människorna skickats till.

Trump har också uttryckt stor frustration och vädrat kritik mot det amerikanska rättssystemet efter att en federal domare stoppat presidentordern om att återkalla juridisk status och arbetstillstånd för de cirka 530 000 migranter från Kuba, Haiti, Nicaragua och Venezuela som kom till USA under Joe Bidens tid i Vita huset.

Enligt domaren måste varje fall prövas var sig, något som Trump menar “utan överdrift skulle ta 200 år”.

– Domstolarna skräms av den radikala vänstern som “spelar domare”. Om vi inte får ut dessa brottslingar kommer vi att förlora vårt land, skrev Trump på Truth Social i slutet av april.

LÄS MER: Går till rasande attack: “de är utom kontroll – verkar hata Trump”

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen