Familjen Ed Kristerssons brev till lokaltidningen

2021 03 14

Birgitta Ed – hustru till Moderaternas partiledare – har tillsammans med döttrarna Siri och Ellen sänt ett brev med fokus på jämställdhet inom idrotten till lokaltidningen Eskilstuna-Kuriren.

– Tjejer som idrottar måste få göra det på samma villkor som killar! Men så är det inte. Vi läser alltid sportsidorna i lokaltidningen och efter en helg i höstas påpekade vi att Eskilstuna-Kurirens fotbollsrapportering var mycket märklig, framhåller Birgitta och Siri.

– Herrfotbollen i division 3 fick stor plats i tidningen, medan damerna i division 2 inte bevakades alls. Svaren vi fick av tidningen imponerade inte på oss. I sitt svar skrev Eskilstuna-Kuriren att herrar i trean håller ”ungefär samma klass” som division 2 på damsidan, och att i nyhetsvärderingen måste man ”rangordna lagen utifrån den nivå de spelar på”. Dessutom menade tidningen att sportsidorna inte alls favoriserar herridrott utan att man många dagar tvärtom skriver mer om tjejidrott än om killidrott, berättar Birgitta och Siri.

Partiledarens fru och dotter menar att det första är en värderingsfråga där de inte har samma syn som tidningen.

– Men det andra kan man faktiskt mäta – och det gjorde vi. Under februari månad publicerade tidningen totalt 192 artiklar på sportsidorna. 59 av dem speglade idrott med tjejer. 125 handlade om killar eller herrar och 10 som handlade om både män och kvinnor. Detta under en månad när våra svenska skidtjejer vunnit åtskilliga medaljer. Drygt 30 % av artiklarna på sportsidorna handlade alltså om tjejer, knappt 70 procent om killar. Det finns alltså förbättringspotential. Det har vi idag påpekat för tidningens ledning i ett vänligt men bestämt brev, meddelar Birgitta och Siri. På bilden ses även dottern Ellen samt welsh springer spanieln Winston.

Pappa Ulf håller med.

– Tjejer och killar ska ha rättvisa och jämlika villkor när de idrottar. De borde faktiskt också få lika mycket uppmärksamhet. Till exempel i media. Men så är det inte, konstaterar Ulf.

[forminator_poll id="1479"]

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen