Det slår däck- och bilservicekedjan Vianor fast i en ny granskning.

Stora brister

Slutsatsen baseras på den besiktningsstatistik från Bilprovningen som presenteras idag och som påvisar fortsatt stora brister hos personbilar.

Av nästan en miljon bilar som kontrollbesiktas upptäcktes brister på var tredje bil (33,5 procent).

Dessutom hade var femte bil (22,5 procent) någon form av fel som dessutom kräver efterkontroll.

– Det innebär att bristerna är så pass allvarliga att fordonet inte får användas mer än nödvändigt förrän felen åtgärdats och en fackman bedömt att dessa gjorts korrekt, framhåller Vianor i en kommentar.

Bromsar vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till att personbilar måste ombesiktas är anmärkningar mot komponenter i bromssystemet.

Hela 12,1 procent av bilarna hamnar i den kategorin.

Ojämn bromsverkan, brister i hjulbromsen, otillräcklig bromsverkan på parkeringsbromsen och skadade bromsledningar nämns som några exempel.

Magnus Fritz, bilservicechef på Vianor, är bekymrad.

– Det är oroande att så många personbilar har allvarliga fel vid besiktning, och det bekräftar behovet av kontinuerlig service för att öka trafiksäkerheten, säger han.

LÄS MER: Nya besiktningsregler – om bilen är så här gammal

Rapport: korruption inom branschen

Att det är så hög andel bilar med fel som måste efterkontrolleras kan också sättas i relation till tidigare uppgifter om att flera livsfarliga bilar släpps igenom – trots besiktning.

Häromåret rapporterades det om utbredda muthärvor i branschen där personer med kopplingar till besiktningsföretag misstänktes ha tagit emot betalning under bordet för att släppa igenom bilar som kanske inte alls höll måttet.

Mycket tyder på att det misstänkta fusket är organiserat.

Och så sent som i december förra året kom en ny rapport på ämnet.

Enligt polisens Nationella anti-korruptionsgrupp (NKG) är bilbesiktningsbranschen särskilt utsatt för korruption.

– Det brottsliga moduset har bestått i att bilbesiktningstekniker vid bilbesiktningsföretag godkänt fordon eller underkänt fordon utan krav på ombesiktning, trots att fordonen inte faktiskt har besiktats. I majoriteten av fallen har aktuellt fordon över huvud taget inte varit på plats på bilbesiktningsföretaget, framhöll polisen i rapporten.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen