Fel på var femte bil i Sverige – måste kontrolleras

2025 01 20

Var femte svensk personbil har fel som både måste åtgärdas och kontrolleras.

Det slår däck- och bilservicekedjan Vianor fast i en ny granskning.

Stora brister

Slutsatsen baseras på den besiktningsstatistik från Bilprovningen som presenteras idag och som påvisar fortsatt stora brister hos personbilar.

Av nästan en miljon bilar som kontrollbesiktas upptäcktes brister på var tredje bil (33,5 procent).

Dessutom hade var femte bil (22,5 procent) någon form av fel som dessutom kräver efterkontroll.

– Det innebär att bristerna är så pass allvarliga att fordonet inte får användas mer än nödvändigt förrän felen åtgärdats och en fackman bedömt att dessa gjorts korrekt, framhåller Vianor i en kommentar.

Bromsar vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till att personbilar måste ombesiktas är anmärkningar mot komponenter i bromssystemet.

Hela 12,1 procent av bilarna hamnar i den kategorin.

Ojämn bromsverkan, brister i hjulbromsen, otillräcklig bromsverkan på parkeringsbromsen och skadade bromsledningar nämns som några exempel.

Magnus Fritz, bilservicechef på Vianor, är bekymrad.

– Det är oroande att så många personbilar har allvarliga fel vid besiktning, och det bekräftar behovet av kontinuerlig service för att öka trafiksäkerheten, säger han.

LÄS MER: Nya besiktningsregler – om bilen är så här gammal

Rapport: korruption inom branschen

Att det är så hög andel bilar med fel som måste efterkontrolleras kan också sättas i relation till tidigare uppgifter om att flera livsfarliga bilar släpps igenom – trots besiktning.

Häromåret rapporterades det om utbredda muthärvor i branschen där personer med kopplingar till besiktningsföretag misstänktes ha tagit emot betalning under bordet för att släppa igenom bilar som kanske inte alls höll måttet.

Mycket tyder på att det misstänkta fusket är organiserat.

Och så sent som i december förra året kom en ny rapport på ämnet.

Enligt polisens Nationella anti-korruptionsgrupp (NKG) är bilbesiktningsbranschen särskilt utsatt för korruption.

– Det brottsliga moduset har bestått i att bilbesiktningstekniker vid bilbesiktningsföretag godkänt fordon eller underkänt fordon utan krav på ombesiktning, trots att fordonen inte faktiskt har besiktats. I majoriteten av fallen har aktuellt fordon över huvud taget inte varit på plats på bilbesiktningsföretaget, framhöll polisen i rapporten.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen