Fem länder har störst chans att överleva om vår planet kollapsar

2021 07 31

Island är ett av fem länder som skulle klara sig längst om vår planet dukar under.

Forskare vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge i Storbritannien har identifierat att en kombination av ekologiskt förfall, klimatförändringar och befolkningsökning kan generera en kollaps för den mänskliga civilisationen redan inom några årtionden om det vill sig illa, rapporterar Sky News.

Större chans än omvärlden

Men det finns fem länder som skulle ha större chans än övriga världen att stå emot en sådan kollaps enligt forskarna:

🇳🇿 Nya Zeeland  

🇦🇺 Australien

🇮🇪 Irland

🇬🇧 Storbritannien

🇮🇸 Island

Forskarna bedömer att en kollaps skulle sprida sig väldigt snabbt eftersom världens alla delar är så sammankopplade till varandra i dag.

Alla är öländer

Men de fem identifierade länderna har förhöjda möjligheter att stå emot. De är alla öar eller ökontinenter med mindre temperaturextremer och varierande mängder regn tack vare deras närhet till havet. Regioner i subtropiska eller tropiska zoner skulle få allra svårast att klara sig.

Allra störst chans att överleva har Nya Zeeland och Island med sina geotermiska och hydroelektriska energikällor, blomstrande jordbruk och låga befolkningsstorlek. För Storbritannien blir en stor utmaning befolkningstätheten och den begränsade livsmedelsproduktionen sett till befolkningsmängden.

Kärnkraft negativt

Länder med stort beroende av kärnkraftsenergi och fossila bränslen är mer sårbara då de är beroende av den globala försörjningskedjan som riskerar att kollapsa snabbt om planeten bryter samman, fastslår forskarna.

Men världen har fortfarande möjlighet att slå tillbaka mot hoten menar professor Aled Jones, chef vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge.

Framtida pandemier

– Påverkan av klimatförändringar inklusive den ökade frekvensen av torka och översvämningar, extrema temperaturer och allt större befolkningsförflyttningar kan diktera allvarsgraden av dessa förändringar, säger professor Aled Jones.

Forskarna bedömer även att framtida pandemier utgör en stor risk och att de kan bli mer allvarliga än coronapandemin, uppger Sky News.

ANALYS

En del känner kanske att det är obehagligt med denna nya forskarrapport och upplever det allmänt negativt. Men man måste tänka tvärtom – det är bra att få information och upplysning om utmaningar så att man kan öka chansen att stå emot och besegra hoten. Det kan även uttryckas så här – glaset är halvfullt.

Foto: D. DeAlmeida

[yop_poll id="438"]

30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen