Fem länder har störst chans att överleva om vår planet kollapsar

2021 07 31

Island är ett av fem länder som skulle klara sig längst om vår planet dukar under.

Forskare vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge i Storbritannien har identifierat att en kombination av ekologiskt förfall, klimatförändringar och befolkningsökning kan generera en kollaps för den mänskliga civilisationen redan inom några årtionden om det vill sig illa, rapporterar Sky News.

Större chans än omvärlden

Men det finns fem länder som skulle ha större chans än övriga världen att stå emot en sådan kollaps enligt forskarna:

🇳🇿 Nya Zeeland  

🇦🇺 Australien

🇮🇪 Irland

🇬🇧 Storbritannien

🇮🇸 Island

Forskarna bedömer att en kollaps skulle sprida sig väldigt snabbt eftersom världens alla delar är så sammankopplade till varandra i dag.

Alla är öländer

Men de fem identifierade länderna har förhöjda möjligheter att stå emot. De är alla öar eller ökontinenter med mindre temperaturextremer och varierande mängder regn tack vare deras närhet till havet. Regioner i subtropiska eller tropiska zoner skulle få allra svårast att klara sig.

Allra störst chans att överleva har Nya Zeeland och Island med sina geotermiska och hydroelektriska energikällor, blomstrande jordbruk och låga befolkningsstorlek. För Storbritannien blir en stor utmaning befolkningstätheten och den begränsade livsmedelsproduktionen sett till befolkningsmängden.

Kärnkraft negativt

Länder med stort beroende av kärnkraftsenergi och fossila bränslen är mer sårbara då de är beroende av den globala försörjningskedjan som riskerar att kollapsa snabbt om planeten bryter samman, fastslår forskarna.

Men världen har fortfarande möjlighet att slå tillbaka mot hoten menar professor Aled Jones, chef vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge.

Framtida pandemier

– Påverkan av klimatförändringar inklusive den ökade frekvensen av torka och översvämningar, extrema temperaturer och allt större befolkningsförflyttningar kan diktera allvarsgraden av dessa förändringar, säger professor Aled Jones.

Forskarna bedömer även att framtida pandemier utgör en stor risk och att de kan bli mer allvarliga än coronapandemin, uppger Sky News.

ANALYS

En del känner kanske att det är obehagligt med denna nya forskarrapport och upplever det allmänt negativt. Men man måste tänka tvärtom – det är bra att få information och upplysning om utmaningar så att man kan öka chansen att stå emot och besegra hoten. Det kan även uttryckas så här – glaset är halvfullt.

Foto: D. DeAlmeida

[yop_poll id="438"]

15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen