Fem länder har störst chans att överleva om vår planet kollapsar

2021 07 31

Island är ett av fem länder som skulle klara sig längst om vår planet dukar under.

Forskare vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge i Storbritannien har identifierat att en kombination av ekologiskt förfall, klimatförändringar och befolkningsökning kan generera en kollaps för den mänskliga civilisationen redan inom några årtionden om det vill sig illa, rapporterar Sky News.

Större chans än omvärlden

Men det finns fem länder som skulle ha större chans än övriga världen att stå emot en sådan kollaps enligt forskarna:

🇳🇿 Nya Zeeland  

🇦🇺 Australien

🇮🇪 Irland

🇬🇧 Storbritannien

🇮🇸 Island

Forskarna bedömer att en kollaps skulle sprida sig väldigt snabbt eftersom världens alla delar är så sammankopplade till varandra i dag.

Alla är öländer

Men de fem identifierade länderna har förhöjda möjligheter att stå emot. De är alla öar eller ökontinenter med mindre temperaturextremer och varierande mängder regn tack vare deras närhet till havet. Regioner i subtropiska eller tropiska zoner skulle få allra svårast att klara sig.

Allra störst chans att överleva har Nya Zeeland och Island med sina geotermiska och hydroelektriska energikällor, blomstrande jordbruk och låga befolkningsstorlek. För Storbritannien blir en stor utmaning befolkningstätheten och den begränsade livsmedelsproduktionen sett till befolkningsmängden.

Kärnkraft negativt

Länder med stort beroende av kärnkraftsenergi och fossila bränslen är mer sårbara då de är beroende av den globala försörjningskedjan som riskerar att kollapsa snabbt om planeten bryter samman, fastslår forskarna.

Men världen har fortfarande möjlighet att slå tillbaka mot hoten menar professor Aled Jones, chef vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge.

Framtida pandemier

– Påverkan av klimatförändringar inklusive den ökade frekvensen av torka och översvämningar, extrema temperaturer och allt större befolkningsförflyttningar kan diktera allvarsgraden av dessa förändringar, säger professor Aled Jones.

Forskarna bedömer även att framtida pandemier utgör en stor risk och att de kan bli mer allvarliga än coronapandemin, uppger Sky News.

ANALYS

En del känner kanske att det är obehagligt med denna nya forskarrapport och upplever det allmänt negativt. Men man måste tänka tvärtom – det är bra att få information och upplysning om utmaningar så att man kan öka chansen att stå emot och besegra hoten. Det kan även uttryckas så här – glaset är halvfullt.

Foto: D. DeAlmeida

[yop_poll id="438"]

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen