FHM varnar: Intresset för att vaccinera sig sjunker

2022 02 17

Restriktionerna i Sverige är hävda och vardagen har återgått till det normala.

Kanske har den avslappnade stämningen blivit just – lite för avslappnad. Tecken på en sådan utveckling varnar nu Folkhälsomyndigheten för.

Viljan att vaccinera sig oroar

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, framhäver att myndigheten uppfattar vissa signaler som tyder på att intresset för vaccin mot covid-19 sjunker.

– Det kan bero på att motivationen går ner eller på att folk varit sjuka och inte kunnat gå och vaccinera sig, sade Britta Björkholm på myndighetens veckoliga presskonferens.

Hårt tryck på sjukvården

Samtidigt fortsätter Sverige att visa upp höga nivåer av smittspridning. Till största del handlar det om den mildare varianten av viruset, omikron.

Men trycket på vården är dock fortfarande högt, poängterar Britta Björkholm även om statistiken tyder på att Sverige kan ha nått toppen.

Antalet på iva minskar

Viljan att vaccinerar sig minskar. Men det gör även antalet inlagda patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i landet.

– Inlagda på iva, både bland vaccinerade och ovaccinerade, viker neråt, vilket också är ett tecken på att smittan minskar, kommenterade Björkholm.

Allt fler barn behöver sjukvård

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik fortsätter antalet barn som vårdas på sjukhus på grund av covid-19 att öka. På två veckor har antalet fall ökat från 117 till senaste siffran, 187. Siffrorna gäller barn mellan 0 och 9 år.

Vaccinering av barn måste rättfärdigas 

Frågan om vaccinering av barn har diskuterats, men ingenting nytt har framkommit.  

– Det skulle vara om det framkommer data som tyder på att det är till nytta för det enskilda barnet. Det är en princip, ska vi vaccinera barn ska de ha nytta ha det - inte för att skydda andra. Barn som smittas av covid-19 drabbas väldigt sällan av svår sjukdom, framhävde Britt Björkholm på dagens presskonferens.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen