15 jun 26

FHM varnar: Intresset för att vaccinera sig sjunker

2022 02 17

Restriktionerna i Sverige är hävda och vardagen har återgått till det normala.

Kanske har den avslappnade stämningen blivit just – lite för avslappnad. Tecken på en sådan utveckling varnar nu Folkhälsomyndigheten för.

Viljan att vaccinera sig oroar

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, framhäver att myndigheten uppfattar vissa signaler som tyder på att intresset för vaccin mot covid-19 sjunker.

– Det kan bero på att motivationen går ner eller på att folk varit sjuka och inte kunnat gå och vaccinera sig, sade Britta Björkholm på myndighetens veckoliga presskonferens.

Hårt tryck på sjukvården

Samtidigt fortsätter Sverige att visa upp höga nivåer av smittspridning. Till största del handlar det om den mildare varianten av viruset, omikron.

Men trycket på vården är dock fortfarande högt, poängterar Britta Björkholm även om statistiken tyder på att Sverige kan ha nått toppen.

Antalet på iva minskar

Viljan att vaccinerar sig minskar. Men det gör även antalet inlagda patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i landet.

– Inlagda på iva, både bland vaccinerade och ovaccinerade, viker neråt, vilket också är ett tecken på att smittan minskar, kommenterade Björkholm.

Allt fler barn behöver sjukvård

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik fortsätter antalet barn som vårdas på sjukhus på grund av covid-19 att öka. På två veckor har antalet fall ökat från 117 till senaste siffran, 187. Siffrorna gäller barn mellan 0 och 9 år.

Vaccinering av barn måste rättfärdigas 

Frågan om vaccinering av barn har diskuterats, men ingenting nytt har framkommit.  

Det skulle vara om det framkommer data som tyder på att det är till nytta för det enskilda barnet. Det är en princip, ska vi vaccinera barn ska de ha nytta ha det - inte för att skydda andra. Barn som smittas av covid-19 drabbas väldigt sällan av svår sjukdom, framhävde Britt Björkholm på dagens presskonferens.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen