FHM varnar: Intresset för att vaccinera sig sjunker

2022 02 17

Restriktionerna i Sverige är hävda och vardagen har återgått till det normala.

Kanske har den avslappnade stämningen blivit just – lite för avslappnad. Tecken på en sådan utveckling varnar nu Folkhälsomyndigheten för.

Viljan att vaccinera sig oroar

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, framhäver att myndigheten uppfattar vissa signaler som tyder på att intresset för vaccin mot covid-19 sjunker.

– Det kan bero på att motivationen går ner eller på att folk varit sjuka och inte kunnat gå och vaccinera sig, sade Britta Björkholm på myndighetens veckoliga presskonferens.

Hårt tryck på sjukvården

Samtidigt fortsätter Sverige att visa upp höga nivåer av smittspridning. Till största del handlar det om den mildare varianten av viruset, omikron.

Men trycket på vården är dock fortfarande högt, poängterar Britta Björkholm även om statistiken tyder på att Sverige kan ha nått toppen.

Antalet på iva minskar

Viljan att vaccinerar sig minskar. Men det gör även antalet inlagda patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i landet.

– Inlagda på iva, både bland vaccinerade och ovaccinerade, viker neråt, vilket också är ett tecken på att smittan minskar, kommenterade Björkholm.

Allt fler barn behöver sjukvård

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik fortsätter antalet barn som vårdas på sjukhus på grund av covid-19 att öka. På två veckor har antalet fall ökat från 117 till senaste siffran, 187. Siffrorna gäller barn mellan 0 och 9 år.

Vaccinering av barn måste rättfärdigas

Frågan om vaccinering av barn har diskuterats, men ingenting nytt har framkommit.

– Det skulle vara om det framkommer data som tyder på att det är till nytta för det enskilda barnet. Det är en princip, ska vi vaccinera barn ska de ha nytta ha det - inte för att skydda andra. Barn som smittas av covid-19 drabbas väldigt sällan av svår sjukdom, framhävde Britt Björkholm på dagens presskonferens.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen