Fiasko för ny lag – alla hushåll måste följa den

2025 05 01

Den 1 januari 2025 infördes en ny avfallslag i Sverige.

Förändringen innebär att det inte längre är tillåtet att slänga textilier i den vanliga soptunnan.

Kläder, även om det så bara gäller gamla strumpor, ska sorteras och återvinnas.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid införandet.

Klagomålen haglar

Fyra månader efter att lagen trätt i kraft haglar dock klagomålen in från stora delar av Sverige.

Frivilligorganisationer, som ansvarar för insamlingen i landets kommuner, befinner sig på bristningsgränsen på grund av avfallets omfattning.

– Insamlingen riskerar att haverera, säger Lars Råsberg, biträdande direktör för biståndsorganisationen Human Bridge.

Svämmar över

Dessutom svämmas secondhandbutiker över av inlämnade textilier.

Det är en “helt ny verklighet”, rapporterar SR.

– Om vi jämför med tidigare har vi alltid bett om helt rent. Nu idag när vi får in produkter ser vi att vi får in mycket mer skräpiga saker, till exempel smutsig och trasig textil, strumpor, säger Christel Breum, försäljningschef på Stadsmissionen i Malmö, till radion.

Hon får medhåll av Karolina Skog, miljöminister mellan 2016-2019 och numera senior rådgivare på Stadsmissionen.

– Skåne Stadsmission får lägga 20 procent av sin arbetstid på att sortera ut sådant som inte är återanvändbart, säger hon till SVT.

Fungerar inte i praktiken

Inför påsken vädjade Human Bridge till svenska folket att inte slänga kläder under ledigheten. Avesta kommun har i dagarna uppmanat sina invånare att inte lämna in textilier alls.

I grunden handlar det om att den nya lagen inte fungerar i praktiken, enligt kritikerna. Mängder med textilier som ingen vill ha behöver brännas.

– Man kommer behöva förbränna mycket för det finns ingen vettig hantering av det, säger Anna Vilén som är kommunikationschef för Sysav, ett avfallsbolag i Malmö, till SVT.

Ny lag kan införas 2028

I Sverige konsumeras 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Romina Pourmokhtari har inte bemött kritiken.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, sade klimat- och miljöministern när lagen presenterades.

Till hösten väntas ett EU-beslut om att de som producerar kläder för marknaden också ska ta ansvar för det som inte säljs, det vill säga skräpet.

En sådan lag kan införas först 2028, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen