Fiasko för ny lag – alla hushåll måste följa den

2025 05 01

Den 1 januari 2025 infördes en ny avfallslag i Sverige.

Förändringen innebär att det inte längre är tillåtet att slänga textilier i den vanliga soptunnan.

Kläder, även om det så bara gäller gamla strumpor, ska sorteras och återvinnas.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid införandet.

Klagomålen haglar

Fyra månader efter att lagen trätt i kraft haglar dock klagomålen in från stora delar av Sverige.

Frivilligorganisationer, som ansvarar för insamlingen i landets kommuner, befinner sig på bristningsgränsen på grund av avfallets omfattning.

– Insamlingen riskerar att haverera, säger Lars Råsberg, biträdande direktör för biståndsorganisationen Human Bridge.

Svämmar över

Dessutom svämmas secondhandbutiker över av inlämnade textilier.

Det är en “helt ny verklighet”, rapporterar SR.

– Om vi jämför med tidigare har vi alltid bett om helt rent. Nu idag när vi får in produkter ser vi att vi får in mycket mer skräpiga saker, till exempel smutsig och trasig textil, strumpor, säger Christel Breum, försäljningschef på Stadsmissionen i Malmö, till radion.

Hon får medhåll av Karolina Skog, miljöminister mellan 2016-2019 och numera senior rådgivare på Stadsmissionen.

– Skåne Stadsmission får lägga 20 procent av sin arbetstid på att sortera ut sådant som inte är återanvändbart, säger hon till SVT.

Fungerar inte i praktiken

Inför påsken vädjade Human Bridge till svenska folket att inte slänga kläder under ledigheten. Avesta kommun har i dagarna uppmanat sina invånare att inte lämna in textilier alls.

I grunden handlar det om att den nya lagen inte fungerar i praktiken, enligt kritikerna. Mängder med textilier som ingen vill ha behöver brännas.

– Man kommer behöva förbränna mycket för det finns ingen vettig hantering av det, säger Anna Vilén som är kommunikationschef för Sysav, ett avfallsbolag i Malmö, till SVT.

Ny lag kan införas 2028

I Sverige konsumeras 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Romina Pourmokhtari har inte bemött kritiken.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, sade klimat- och miljöministern när lagen presenterades.

Till hösten väntas ett EU-beslut om att de som producerar kläder för marknaden också ska ta ansvar för det som inte säljs, det vill säga skräpet.

En sådan lag kan införas först 2028, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen