Fiasko för ny lag – alla hushåll måste följa den

2025 05 01

Den 1 januari 2025 infördes en ny avfallslag i Sverige.

Förändringen innebär att det inte längre är tillåtet att slänga textilier i den vanliga soptunnan.

Kläder, även om det så bara gäller gamla strumpor, ska sorteras och återvinnas.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid införandet.

Klagomålen haglar

Fyra månader efter att lagen trätt i kraft haglar dock klagomålen in från stora delar av Sverige.

Frivilligorganisationer, som ansvarar för insamlingen i landets kommuner, befinner sig på bristningsgränsen på grund av avfallets omfattning.

– Insamlingen riskerar att haverera, säger Lars Råsberg, biträdande direktör för biståndsorganisationen Human Bridge.

Svämmar över

Dessutom svämmas secondhandbutiker över av inlämnade textilier.

Det är en “helt ny verklighet”, rapporterar SR.

– Om vi jämför med tidigare har vi alltid bett om helt rent. Nu idag när vi får in produkter ser vi att vi får in mycket mer skräpiga saker, till exempel smutsig och trasig textil, strumpor, säger Christel Breum, försäljningschef på Stadsmissionen i Malmö, till radion.

Hon får medhåll av Karolina Skog, miljöminister mellan 2016-2019 och numera senior rådgivare på Stadsmissionen.

– Skåne Stadsmission får lägga 20 procent av sin arbetstid på att sortera ut sådant som inte är återanvändbart, säger hon till SVT.

Fungerar inte i praktiken

Inför påsken vädjade Human Bridge till svenska folket att inte slänga kläder under ledigheten. Avesta kommun har i dagarna uppmanat sina invånare att inte lämna in textilier alls.

I grunden handlar det om att den nya lagen inte fungerar i praktiken, enligt kritikerna. Mängder med textilier som ingen vill ha behöver brännas.

– Man kommer behöva förbränna mycket för det finns ingen vettig hantering av det, säger Anna Vilén som är kommunikationschef för Sysav, ett avfallsbolag i Malmö, till SVT.

Ny lag kan införas 2028

I Sverige konsumeras 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Romina Pourmokhtari har inte bemött kritiken.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, sade klimat- och miljöministern när lagen presenterades.

Till hösten väntas ett EU-beslut om att de som producerar kläder för marknaden också ska ta ansvar för det som inte säljs, det vill säga skräpet.

En sådan lag kan införas först 2028, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen