Fiasko för ny lag – alla hushåll måste följa den

2025 05 01

Den 1 januari 2025 infördes en ny avfallslag i Sverige.

Förändringen innebär att det inte längre är tillåtet att slänga textilier i den vanliga soptunnan.

Kläder, även om det så bara gäller gamla strumpor, ska sorteras och återvinnas.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid införandet.

Klagomålen haglar

Fyra månader efter att lagen trätt i kraft haglar dock klagomålen in från stora delar av Sverige.

Frivilligorganisationer, som ansvarar för insamlingen i landets kommuner, befinner sig på bristningsgränsen på grund av avfallets omfattning.

– Insamlingen riskerar att haverera, säger Lars Råsberg, biträdande direktör för biståndsorganisationen Human Bridge.

Svämmar över

Dessutom svämmas secondhandbutiker över av inlämnade textilier.

Det är en “helt ny verklighet”, rapporterar SR.

– Om vi jämför med tidigare har vi alltid bett om helt rent. Nu idag när vi får in produkter ser vi att vi får in mycket mer skräpiga saker, till exempel smutsig och trasig textil, strumpor, säger Christel Breum, försäljningschef på Stadsmissionen i Malmö, till radion.

Hon får medhåll av Karolina Skog, miljöminister mellan 2016-2019 och numera senior rådgivare på Stadsmissionen.

– Skåne Stadsmission får lägga 20 procent av sin arbetstid på att sortera ut sådant som inte är återanvändbart, säger hon till SVT.

Fungerar inte i praktiken

Inför påsken vädjade Human Bridge till svenska folket att inte slänga kläder under ledigheten. Avesta kommun har i dagarna uppmanat sina invånare att inte lämna in textilier alls.

I grunden handlar det om att den nya lagen inte fungerar i praktiken, enligt kritikerna. Mängder med textilier som ingen vill ha behöver brännas.

– Man kommer behöva förbränna mycket för det finns ingen vettig hantering av det, säger Anna Vilén som är kommunikationschef för Sysav, ett avfallsbolag i Malmö, till SVT.

Ny lag kan införas 2028

I Sverige konsumeras 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Romina Pourmokhtari har inte bemött kritiken.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, sade klimat- och miljöministern när lagen presenterades.

Till hösten väntas ett EU-beslut om att de som producerar kläder för marknaden också ska ta ansvar för det som inte säljs, det vill säga skräpet.

En sådan lag kan införas först 2028, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen