Fiasko för ny lag – alla hushåll måste följa den

2025 05 01

Den 1 januari 2025 infördes en ny avfallslag i Sverige.

Förändringen innebär att det inte längre är tillåtet att slänga textilier i den vanliga soptunnan.

Kläder, även om det så bara gäller gamla strumpor, ska sorteras och återvinnas.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid införandet.

Klagomålen haglar

Fyra månader efter att lagen trätt i kraft haglar dock klagomålen in från stora delar av Sverige.

Frivilligorganisationer, som ansvarar för insamlingen i landets kommuner, befinner sig på bristningsgränsen på grund av avfallets omfattning.

– Insamlingen riskerar att haverera, säger Lars Råsberg, biträdande direktör för biståndsorganisationen Human Bridge.

Svämmar över

Dessutom svämmas secondhandbutiker över av inlämnade textilier. 

Det är en “helt ny verklighet”, rapporterar SR.

– Om vi jämför med tidigare har vi alltid bett om helt rent. Nu idag när vi får in produkter ser vi att vi får in mycket mer skräpiga saker, till exempel smutsig och trasig textil, strumpor, säger Christel Breum, försäljningschef på Stadsmissionen i Malmö, till radion.

Hon får medhåll av Karolina Skog, miljöminister mellan 2016-2019 och numera senior rådgivare på Stadsmissionen.

– Skåne Stadsmission får lägga 20 procent av sin arbetstid på att sortera ut sådant som inte är återanvändbart, säger hon till SVT.

Fungerar inte i praktiken

Inför påsken vädjade Human Bridge till svenska folket att inte slänga kläder under ledigheten. Avesta kommun har i dagarna uppmanat sina invånare att inte lämna in textilier alls.

I grunden handlar det om att den nya lagen inte fungerar i praktiken, enligt kritikerna. Mängder med textilier som ingen vill ha behöver brännas.

– Man kommer behöva förbränna mycket för det finns ingen vettig hantering av det, säger Anna Vilén som är kommunikationschef för Sysav, ett avfallsbolag i Malmö, till SVT.

Ny lag kan införas 2028

I Sverige konsumeras 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Romina Pourmokhtari har inte bemött kritiken.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, sade klimat- och miljöministern när lagen presenterades.

Till hösten väntas ett EU-beslut om att de som producerar kläder för marknaden också ska ta ansvar för det som inte säljs, det vill säga skräpet.

En sådan lag kan införas först 2028, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen