Fick miljardstöd av skattebetalarna – delar ut 49 miljarder till aktieägarna

2021 06 02

Lastbilstillverkaren AB Volvo fick miljardbelopp i coronastöd av Sveriges skattebetalare men delade ändå ut rekordhöga 30 miljarder i utdelning till aktieägarna  i våras – och nu är det dags igen. Ytterligare 19 miljarder ska delas ut.

Volvo fick hård kritik för jätteutdelningen i våras just på grund av att man nyligen fått så stora statliga stöd men då skyllde vd Martin Lundstedt på att företaget avstod från aktieutdelning i fjol, rapporterar SVT.

När det nu vankas ytterligare 19 miljarder landar man i en gigantisk utdelning på 49 miljarder i år om bolagsstämman säger ja. SVT uppger att Volvos styrelse förklarar den nya 19-miljardersutdelningen med att man sålt UD Trucks i våras men SVT klargör att affären var känd redan i höstas.

Stark finansiell ställning

SVT har ställt frågan om man medvetet avvaktat med utdelningen för att undvika kritik men kommunikationsdirektör Claes Eliasson slår ifrån sig och menar att försäljningen inte var formellt slutförd vid tidpunkten för bolagsstämman.

– Gällande kritik så har väl alla rätt att tycka vad man vill, men förslaget bygger ju på att vi har en stark finansiell ställning, säger han till SVT.

ANALYS

Att göra rekordutdelning på 49 miljarder kronor så nära inpå att man fått miljardstöd av Sveriges skattebetalare väcker frågor om coronastödet gått till rätt företag. Om Volvo har så stark finansiell ställning så nära inpå coronastödet är ju frågan om man inte borde betala tillbaka pengarna till Sveriges skattebetalare.

Det skulle betyda väldigt mycket för förtroendet för stödpengar till storföretagen men uppenbarligen väldigt lite för Volvo som fullkomligt badar i pengar med tanke på de gigantiska utdelningarna. Volvos agerande rimmar illa med hur verkligheten är för svenska folket i gemen, som är de som stått för miljardstödet till Volvo.

Foto: Volvo Trucks
[yop_poll id="142"]

04 aug 26

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA 

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen