1 sep 2026

Finland ändrar abortlagen

2023 09 02

Personer som vill göra abort i Finland möts av ett nytt regelverk.

Landets nya abortlagstiftning trädde ikraft i går och kommande vecka blir första hela veckan med den nya abortlagen.

KD och Sannfinländarna

Samtliga riksdagsledamöter i Kristdemokraterna har motsatt sig den nya lagen liksom en stor majoritet av Sannfinländarnas ledamöter.

Men Svenska Folkpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, De Gröna och Vänsterförbundet röstade jag till lagändringen liksom en majoritet av Centerns ledamöter.

Remiss stryks

Lagändringen innebär att det blir lättare att göra abort i Finland.

De som vill göra abort behöver inte längre få en inledande remiss från en vårdcentral.

– Istället för att gå till hälsocentralen eller till en privat läkare och få en remiss därifrån, så får man ringa direkt till oss.

Det säger Antti Perheentupa, avdelningsöverläkare vid Åbo Universitetscentralsjukhus till YLE.

– Under det samtalet går vi igenom enkla frågor, som hur långt gången graviditeten troligen är.

Första tabletten

Det betyder att den som vill göra abort innan den tolfte graviditetsveckan inte längre måste vara i kontakt med två olika läkare.

I samband med sitt första besök vid sjukhuset får man göra en kontroll med ultraljud.

Och man får även de tabletter som krävs för att genomföra en medicinsk abort.

– Den första tabletten tar man redan i samband med besöket, och resten tar man själv hemma, rapporterar YLE.

Emot abort

Lagändringen innebär att kvinnor och par som vill göra abort inte längre ska tvingas träffa läkare som är emot aborter.

– Vid en del hälsocentraler kan det finnas läkare som inte vill bevilja abort, och då blir det svårare att få tillgång till den vården.

– Det här blir vi nu av med, och det är troligtvis den största förbättringen i och med den nya lagen.

– Dessutom behöver kvinnan bara träffa en läkare en gång på ett ställe om det inte uppstår några komplikationer.

Det säger överläkare Perheentupa.

Han understryker att processen att göra en abort nu blir mycket lättare för de aktuella kvinnorna.

– Mycket enklare än tidigare, summerar han.

Fler nyheter

Den nya lagtexten gör att det även blir lagligt att utföra aborter inom den privata sektorn.

En annan nyhet är att man inte längre behöver förklara orsaken till varför man vill göra abort.

– Det är klart att alla har en orsak. Men den som bedömer vad som är en giltig orsak är den kvinnan som vill göra abort.

Det framhåller jämställdhetsforskare Nina Nyman vid Åbo Akademi till YLE.

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen