Finland ändrar abortlagen

2023 09 02

Landets nya abortlagstiftning trädde ikraft i går och kommande vecka blir första hela veckan med den nya abortlagen.

KD och Sannfinländarna

Samtliga riksdagsledamöter i Kristdemokraterna har motsatt sig den nya lagen liksom en stor majoritet av Sannfinländarnas ledamöter.

Men Svenska Folkpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, De Gröna och Vänsterförbundet röstade jag till lagändringen liksom en majoritet av Centerns ledamöter.

Remiss stryks

Lagändringen innebär att det blir lättare att göra abort i Finland.

De som vill göra abort behöver inte längre få en inledande remiss från en vårdcentral.

– Istället för att gå till hälsocentralen eller till en privat läkare och få en remiss därifrån, så får man ringa direkt till oss.

Det säger Antti Perheentupa, avdelningsöverläkare vid Åbo Universitetscentralsjukhus till YLE.

– Under det samtalet går vi igenom enkla frågor, som hur långt gången graviditeten troligen är.

Första tabletten

Det betyder att den som vill göra abort innan den tolfte graviditetsveckan inte längre måste vara i kontakt med två olika läkare.

I samband med sitt första besök vid sjukhuset får man göra en kontroll med ultraljud.

Och man får även de tabletter som krävs för att genomföra en medicinsk abort.

– Den första tabletten tar man redan i samband med besöket, och resten tar man själv hemma, rapporterar YLE.

Emot abort

Lagändringen innebär att kvinnor och par som vill göra abort inte längre ska tvingas träffa läkare som är emot aborter.

– Vid en del hälsocentraler kan det finnas läkare som inte vill bevilja abort, och då blir det svårare att få tillgång till den vården.

– Det här blir vi nu av med, och det är troligtvis den största förbättringen i och med den nya lagen.

– Dessutom behöver kvinnan bara träffa en läkare en gång på ett ställe om det inte uppstår några komplikationer.

Det säger överläkare Perheentupa.

Han understryker att processen att göra en abort nu blir mycket lättare för de aktuella kvinnorna.

– Mycket enklare än tidigare, summerar han.

Fler nyheter

Den nya lagtexten gör att det även blir lagligt att utföra aborter inom den privata sektorn.

En annan nyhet är att man inte längre behöver förklara orsaken till varför man vill göra abort.

– Det är klart att alla har en orsak. Men den som bedömer vad som är en giltig orsak är den kvinnan som vill göra abort.

Det framhåller jämställdhetsforskare Nina Nyman vid Åbo Akademi till YLE.

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen