FINLAND BEKRÄFTAR: Oväntad framgång för ryska diktaturen

2023 09 14

– Utvecklingen av den ryska ekonomin i början av 2023 har varit klart bättre än väntat.

Det skriver den finska centralbanken Finlands Banks forskningsinstitut i en ny rapport om den ryska ekonomins utveckling.

Trots massiva sanktioner från väst har Rysslands ekonomi klarat sig oväntat bra under första halvan av 2023.

Enligt Finlands centralbank kommer Rysslands BNP att växa med cirka två procent i år – även om kvartalstillväxten ser ut att klart avta under resten av året.

Orsaken till uppgången beror främst på ökade offentliga utgifter och i synnerhet ett stort statligt stöd i form av bankutlåning.

– Tack vare stödåtgärderna från den offentliga sektorn återhämtade sig den ryska ekonomin från chocken i början av 2022 och det kraftiga fallet i BNP snabbare än förutspått, skriver Finlands centralbank.

Låg arbetslöshet

Efter invasionen av Ukraina har många ryssar lämnat landet.

Hundratusentals har kallats in till militären och skickats till slagfältet i Ukraina. Dessutom har ytterligare hundratusentals valt att emigrera efter att Putinregimen fattat beslut om en fullskalig mobilisering.

Det stora tappet av människor har skapat en enorm efterfråga på arbete, vilket på kort sikt har stärkt den ryska ekonomin.

– Tack vare den starka efterfrågan på arbetskraft har kapacitetsutnyttjandet i många sektorer redan stigit till historiskt höga nivåer och arbetslösheten är rekordlåg, uppger Finlands Banks forskningsinstitut.  

Inga förutsättningar för fortsatt tillväxt

Den ryska ekonomin har gått oväntat bra.

Men det kommer att bli sämre.

–  Det finns inga förutsättningar för en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt nästa år, framhåller Finlands centralbank och pekar ut flera orsaker till bedömningen:  

Brist på resurser och framför allt arbetskraft kommer att leda till att den snabba tillväxten inom militärindustrin resulterat i en avmattning för resten av ekonomin

  • Rubelns växelkurs har försvagats
  • Inflationen stiger
  • Det utdragna kriget i Ukraina gör att allt färre unga män är tillgängliga på arbetsmarknaden
  • Sanktionerna slår hårt mot importen av viktiga varor och tjänster

Foto: Joakim Honkasalo resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen