FINLAND BEKRÄFTAR: Oväntad framgång för ryska diktaturen

2023 09 14

– Utvecklingen av den ryska ekonomin i början av 2023 har varit klart bättre än väntat.

Det skriver den finska centralbanken Finlands Banks forskningsinstitut i en ny rapport om den ryska ekonomins utveckling.

Trots massiva sanktioner från väst har Rysslands ekonomi klarat sig oväntat bra under första halvan av 2023.

Enligt Finlands centralbank kommer Rysslands BNP att växa med cirka två procent i år – även om kvartalstillväxten ser ut att klart avta under resten av året.

Orsaken till uppgången beror främst på ökade offentliga utgifter och i synnerhet ett stort statligt stöd i form av bankutlåning.

– Tack vare stödåtgärderna från den offentliga sektorn återhämtade sig den ryska ekonomin från chocken i början av 2022 och det kraftiga fallet i BNP snabbare än förutspått, skriver Finlands centralbank.

Låg arbetslöshet

Efter invasionen av Ukraina har många ryssar lämnat landet.

Hundratusentals har kallats in till militären och skickats till slagfältet i Ukraina. Dessutom har ytterligare hundratusentals valt att emigrera efter att Putinregimen fattat beslut om en fullskalig mobilisering.

Det stora tappet av människor har skapat en enorm efterfråga på arbete, vilket på kort sikt har stärkt den ryska ekonomin.

– Tack vare den starka efterfrågan på arbetskraft har kapacitetsutnyttjandet i många sektorer redan stigit till historiskt höga nivåer och arbetslösheten är rekordlåg, uppger Finlands Banks forskningsinstitut.  

Inga förutsättningar för fortsatt tillväxt

Den ryska ekonomin har gått oväntat bra.

Men det kommer att bli sämre.

–  Det finns inga förutsättningar för en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt nästa år, framhåller Finlands centralbank och pekar ut flera orsaker till bedömningen:  

Brist på resurser och framför allt arbetskraft kommer att leda till att den snabba tillväxten inom militärindustrin resulterat i en avmattning för resten av ekonomin

  • Rubelns växelkurs har försvagats
  • Inflationen stiger
  • Det utdragna kriget i Ukraina gör att allt färre unga män är tillgängliga på arbetsmarknaden
  • Sanktionerna slår hårt mot importen av viktiga varor och tjänster

Foto: Joakim Honkasalo resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter. 

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning. 

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen

Nya regler vid besiktningen – 370 000 svenskar påverkas

2025 10 23

Från och med 2026 införs så kallade virtuella elstängsel för kor och får i Sverige.

Ett nytt EU-beslut slår mot de omkring 370 000 svenskar som kör elbil.

Från och med nästa år införs hårdare besiktningsregler för elbilar. Totalt omfattar regelverket ett 20-tal nya kontrollpunkter som elbilar måste uppfylla.

– Det handlar bland annat om mer kontroller av batterierna, högspäningssystem och ledningar. Sammanlagt är det ungefär tjugo punkter, säger Trasportstyrelsens utredare Anders Gunneriusson till Carup.

Bland annat kommer batteriets skick att undersökas. Vid besiktningen ska det bedömas om batteriet är skadat eller försämrat. Om kraven inte uppfylls kan det resultera i påpekanden, anmärkningar och i värsta fall körförbud, uppger Anders Gunneriusson.

– Det kommer också att bli kontroll av mjukvara och andra saker, det är många punkter, säger han till Carup.

Trendbrott i Sverige

De nya reglerna är en del av ett nytt EU-direktiv som syftar till att öka säkerheten och förlänga livslängden på elbilar i takt med att eldrivna fordon ökar kraftigt i Europa.

I Sverige går dock omställningen långsamt.

Under 2024 minskade antalet nyregistrerade elbilar för första gången, enligt statistik från SCB.

– Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförändrad 2024, säger myndighetens statistiker Magnus Nyström.  

– Det innebär en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter på två år.

LÄS MER: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

Flera förklaringar

Enligt SCB beror det minskade intresset för elbilar bland privatpersoner på flera olika saker:

- Det generella ekonomiska läget, med höga räntor och inflation

- Att miljöbilspremien togs bort i november 2022

- Bensinpriset som gått från en hög nivå till att sjunka under samma period, vilket kan ha minskat incitamentet för att köpa elbil

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

Foto: B. Brunner

Text: Redaktionen