Finland kan strypa barnbidraget – men bara för en grupp

2023 09 19

Finlands finansminister öppnar för nya sparåtgärder.

Den finländska regeringen har under tisdagen samlats för budgetförhandlingar.

I samband med det öppnar man för nya sparkrav för att stå emot de hårda ekonomiska vindarna, trots högljudda protester.

En av åtgärderna kan komma att handla om att skära i barnbidragen för höginkomsttagare, menar finansminister Riikka Purra (Sannf).

Det rapporterar Svenska Yle.

“Ytterligare åtgärder”

Purra menar att åtgärder angående barnbidragen för höginkomsttagare kan vara ett steg i processen.

– När man tittar på prognoserna och de allt svagare utsikterna verkar det som om regeringen får lov att förbereda sig på ytterligare åtgärder, säger hon.

Inte uteslutet

Statsminister Petteri Orpo (Saml) utesluter inte att nya sparåtgärder kan komma att bli aktuella.

Däremot väljer han att inte kommentera huruvida finansministerns uttalande är nära att bli verklighet eller inte.

– Vid behov tar vi till ytterligare åtgärder. Finansministerns uppgift är att förbereda oss för olika utfall. Nu följer vi de sparbeslut som finns i regeringsprogrammet. De reformer som ska öka sysselsättningen ger inte resultat innan de är genomförda, säger Orpo.

Stram budget

I den nya budgeten har den finländska regeringen presenterat en stram sparbudget för år 2024.

Budgetförslaget uppvisar ett underskott på omkring 10 miljarder euro, uppger Hufvudstadsbladet.

– Vi har en beslutsam och funktionsduglig regering och nådde resultat snabbt. Vår lägesbild är ändå allvarlig, och det syns i finansieringen av välfärdssamhällets service, säger statsminister Petteri Orpo.

Tar tuffa beslut

Vidare förklarar statsministern att anledningarna till sparpaketet handlar om bland annat ett dåligt konjunkturläge och dyrare socialtjänst.

Han menar att regeringen måste ta tuffa beslut för att “vända på skutan”, och att nedskärningarna öppnar för en bättre framtid.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen