Finland kan strypa barnbidraget – men bara för en grupp

2023 09 19

Finlands finansminister öppnar för nya sparåtgärder.

Den finländska regeringen har under tisdagen samlats för budgetförhandlingar.

I samband med det öppnar man för nya sparkrav för att stå emot de hårda ekonomiska vindarna, trots högljudda protester.

En av åtgärderna kan komma att handla om att skära i barnbidragen för höginkomsttagare, menar finansminister Riikka Purra (Sannf).

Det rapporterar Svenska Yle.

“Ytterligare åtgärder”

Purra menar att åtgärder angående barnbidragen för höginkomsttagare kan vara ett steg i processen.

– När man tittar på prognoserna och de allt svagare utsikterna verkar det som om regeringen får lov att förbereda sig på ytterligare åtgärder, säger hon.

Inte uteslutet

Statsminister Petteri Orpo (Saml) utesluter inte att nya sparåtgärder kan komma att bli aktuella.

Däremot väljer han att inte kommentera huruvida finansministerns uttalande är nära att bli verklighet eller inte.

– Vid behov tar vi till ytterligare åtgärder. Finansministerns uppgift är att förbereda oss för olika utfall. Nu följer vi de sparbeslut som finns i regeringsprogrammet. De reformer som ska öka sysselsättningen ger inte resultat innan de är genomförda, säger Orpo.

Stram budget

I den nya budgeten har den finländska regeringen presenterat en stram sparbudget för år 2024.

Budgetförslaget uppvisar ett underskott på omkring 10 miljarder euro, uppger Hufvudstadsbladet.

– Vi har en beslutsam och funktionsduglig regering och nådde resultat snabbt. Vår lägesbild är ändå allvarlig, och det syns i finansieringen av välfärdssamhällets service, säger statsminister Petteri Orpo.

Tar tuffa beslut

Vidare förklarar statsministern att anledningarna till sparpaketet handlar om bland annat ett dåligt konjunkturläge och dyrare socialtjänst.

Han menar att regeringen måste ta tuffa beslut för att “vända på skutan”, och att nedskärningarna öppnar för en bättre framtid.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

JUST NU: Bil har kört in i folkmassa – flera personer skadade

2025 05 20

En taxibil har kört in i flera personer i Malmö.

Enligt polisen inträffade olyckan på ett övergångställe.

– Polis är på Södra Förstadsgatan med anledning av en olycka mellan en taxi och flera personer. Enligt initiala uppgifter ska fyra personer vara skadade, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Uppgifter: En person allvarligt skadad

Fyra personer har skadats, uppger polisen. 

– Totalt tre personer har förts till sjukhus. Den fjärde skadade är taxichauffören, han är dock ej i behov av akut sjukvård.

Skadeläget för de påkörda personerna är oklart. 

– En verkar mycket allvarligt skadad, säger Sydsvenskans reporter Peter Herkel till tidningen.

Journalisten blev vittne till olyckan.

När han kom till olycksplatsen låg flera skadade personer på marken.

– Det var kaotiska scener. En massa folk försökte hjälpa de här personerna, säger reportern till tidningen.

Påstås ha kört upp på trottoaren

Enligt uppgifter till Sydsvenskan ska taxin av okänd anledning kört upp på trottoaren.

Taxibilen uppges ha kört över två vägskyltar på väg upp på trottoaren.

Ska undersöka taxin 

Polisen har beslagtagit bilen för teknisk undersökning. Patruller på plats arbetar bland annat med att identifiera och prata med vittnen till olyckan. 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: S och M i möte – SD lämnas utanför

2025 05 20

Kärnkraften är en het politisk fråga i Sverige.

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna vill storsatsa på kraftslaget.

Målet är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Dessutom vill Tidöpartierna se en massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045.

Regeringen har tidigare uttryckt att marknadsaktörer ska bygga den nya kärnkraften.

– Det är ju inte politiken, utan det är aktörerna på marknaden, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD i augusti 2023 när hon fick frågan om vem som ska bygga ny kärnkraft.

Men i dag låter det annorlunda.

I sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige har regeringen uppdaterat finansieringsmodellen. Nu ingår ett statligt stöd. En riskdelnings- och finansieringsmodell föreslås, där staten delar risken för att ge incitament till investeringar från näringslivet.

LÄS MER HÄR: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året” | Marcus Oscarsson

Möte mellan S och M

Näringslivet nöjer sig dock inte med statliga garantier.

Enligt uppgifter till DN kräver tunga marknadsaktörer ett handslag mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

Nu avslöjar tidningen att direkta samtal har förts mellan M och S. Målet är att enas om en väg framåt i kärnkraftsfrågan.

Övriga Tidöpartier – inklusive riksdagens näst största parti Sverigedemokraterna – har lämnats utanför samtalen. Oppositionspartierna C, MP och V har inte heller bjudits in.  

”Såklart värdefullt”

Finansmarknadsminister Niklas Wyman är en av flera M-politiker som har deltagit i samtalen med S.

– Det är såklart värdefullt att ha en diskussion med Socialdemokraterna där man kan få en så gemensam bild av verkligheten som möjligt. Mitt intryck är att det finns goda förutsättningar att diskutera frågan vidare, säger han till DN.

Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson bekräftar att diskussioner har förts, men vill inte ge några detaljer om samtalens innehåll.

Olovsson framhåller att S är öppna för en blocköverskridande energiöverenskommelse. Socialdemokraterna kräver dock att ett sådant avtal ska omfatta fler energislag än kärnkraft, bland annat havsbaserad vindkraft.

”Behöver vara bredare”

På onsdag ska riksdagen rösta om regeringens finansieringsmodell för ny kärnkraft.

Socialdemokraterna kommer att trycka rött.  

– En överenskommelse behöver vara bredare och omfatta fler kraftslag, säger Fredrik Olovsson till DN.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen