FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i  en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på onsdag – det här gäller

2026 06 29

Tre av dem har kanske särskilt stor betydelse för privatpersoner och blir sannolikt de mest märkbara förändringarna för dig i vardagen.

Ny lag om kontanter

Den första lagen gäller kontanter. Från och med onsdag blir det nämligen lag på att livsmedelsbutiker och apoteket ska vara skyldiga att ta emot just kontanter som betalmedel. Dessutom ska banker se till att det finns platser för kontantinsättning.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när lagen presenterades i våras.

Skattesänkning på bränsle

En andra lag som varit särskilt omtalad gäller den om skattesänkningen på bensin- och dieselpriser som också träder i kraft den 1 juli. Enligt Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken, kommer Sverige sannolikt få det näst lägsta bensinpriset i Europa. 

– Innan sänkningen var det flera europeiska länder som hade lägre priser, bland annat Spanien, Polen och Slovenien. Efter sänkningen på 2:40 kronor är det bara i Malta som man kan tanka bensin billigare, säger Martin Nilsson enligt EFN.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Ny tullavgift vid onlineköp

Det finns också en tredje lag som börjar gälla på onsdag och som är viktig för dig att ha koll på i vardagen. Och det gäller de nya tullavgifter som införs på alla småpaket som ska importeras till EU, vilket innebär att miljoner svenska konsumenter som köper varor från exempelvis Temu påverkas.

Tullavgiften ligger på tre euro, motsvarande cirka 35 kronor, och kommer att gälla alla köp som kostar mindre än 150 euro.

– De nya tullreglerna kommer innebära en stor förändring, både för de utomeuropeiska webbplatserna och för de konsumenter som vant sig vid att kunna köpa billiga varor utan tullavgift, sade Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen på Tullverket, till Di tidigare i juni.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Även dessa börjar gälla

Andra lagar som börjar gälla på onsdag är bland annat mer flexibla regler för uthyrning av privata bostäder, sänkt avgift för barnomsorg och permanent skattefrihet på el när man laddar bilen på jobbet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

SMHI: Nytt extremväder kan slå till

2026 06 29

Juni har avslutats på varmast möjliga sätt för många svenskar.

Samtidigt drabbas de norra delarna av kraftigt regn och SMHI går under dagen ut med varningar för skyfall i flera län.

Nu börjar prognosen för den första halvan av juli ta form och även om den fortsatt är osäker så finns vissa tendenser.

Ett nytt område med extremt varma temperaturer kan vara på gång, rapporterar SvD.

– Efter nästa helg ser vi just nu lite tendenser på att det kan komma den typen av varm luft över Götaland. Så om man är en sån där konstig person som tycker om 30 grader och varmare, så kan det vara bra att veta, säger meteorologen Katarina Andersson på SMHI, till tidningen.

Oberäkneligt

Prognosen är ännu osäker.

För svenska semesterfirare är det därför ett gott råd att följa utvecklingen framåt.

– Sommarväder är lite oberäkneligt, så det är bra att följa upp och uppdatera sig varje dag, säger Katarina Andersson, till tidningen.

Amerikansk meteorolog varnar

Det är inte bara SMHI som noterat tendenserna för de kommande veckorna.

Från USA hörs liknande prognoser.

– När en värmekupol gradvis försvinner över Europa ser det ut som att en ny snart kommer att bildas, skriver den amerikanske meteorologen Ben Noll, i ett inlägg på X.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Kommer söderifrån

Enligt den amerikanska prognosen kommer värmen dra in söderifrån och sedan sprida sig vidare upp över kontinenten.

– Den nya kommer att påverka Spanien och Portugal först, innan den potentiellt sprider sig över Frankrike och Storbritannien under första halvan av juli, uppger Ben Noll.

– Extrem värme skulle återigen vara möjlig.

Många dödsfall

Dödstalen i Europa har den senaste veckan varit ovanligt höga.

Många har drabbats hårt av den extrema värmen.

– Hundratals har dött, skolor håller stängt, elnäten kollapsar, uppger Tedros Adhanom Ghebreyesus på WHO, i ett inlägg på X.

– Fler än 1 300 dödsfall än normalt har registrerats sedan 21 juni kopplade till de höga temperaturerna i Europa.

ANDRA LÄSER: Ryssland letar med ljus och lykta – hoppas på Sydamerika

Text: Redaktionen