FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i  en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Här är Sveriges nya talman

2026 09 16

Andreas Norlén (M) har varit riksdagens talman sedan 2018.

Nu väntas han få träda åt sidan.

Allt tyder på att Norlén kommer att få lämna posten, rapporterar SvD med hänvisning till källor med insyn.

När det slutgiltiga valresultatet är fastställt väntas S göra anspråk på talmansposten i enlighet med den etablerade praxisen om att talmannen hämtas från riksdagens största parti. Den nya talmannen kan väljas redan måndagen den 28 september.

Att Norlén blir omvald beskrivs som osannolikt. 

– Det finns ingen rörelse för Norlén, den är obefintlig, säger en S-källa.

Han väntas ta över

Flera socialdemokrater har pekats ut som möjliga efterträdare till Norlén – däribland veteranerna Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman.

Enligt SvD:s uppgifter ligger Anders Ygeman bäst till för att ta över talmansposten. Han uppges vara den kandidat som har störst möjligheter att få brett stöd i riksdagen.

Ordern till nya talmannen

S vill inte att riksdagens nästa talman lägger sig i regeringsbildningen mer än nödvändigt. Partiet anser att processerna under Norlén varit alltför långdragna, rapporterar DN.

Från socialdemokratiskt håll kritiseras Norlén även för att ha gett sonderingsuppdrag till kandidater som saknat möjlighet att väljas till statsminister.

LÄS OCKSÅ: Halverar priset – alla filmer blir billigare

FAKTA: Talmannen

- Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I formell rang kommer talmannen efter statschefen, alltså kungen, men före statsministern. 

Talmannens uppdrag kan delas in i tre delar:

- Talmannen leder kammarens sammanträden och planerar riksdagens arbete. Talmannen samråder i många frågor med partiernas gruppledare och har även återkommande möten med utskottens ordförande respektive presidierna i riksdagens delegationer till internationella församlingar.

- Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen som framför allt är styrelse för myndigheten Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja riksdagens och ledamöternas arbete.

- Talmannen företräder riksdagen och tar emot många besök, bland annat internationella gäster såsom presidenter, talmän och premiärministrar. Talmannen gör även själv besök såväl utomlands som i Sverige.

Källa: Riksdagen

ANDRA LÄSER: USA öppnar dörren för Putinallierad 

Foto: Alessandro Raffaele Berellini Sveriges riksdag

Text: Redaktionen