FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen