FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris.

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen