FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i  en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 juni 2026

Ryssland vädjar till grannland – behöver hjälp omedelbart

2026 06 25

Ryssland står inför många stora utmaningar.

Det ryska samhället lider på flera olika sätt.

Slag efter slag drabbar landets ekonomi och de ukrainska attackerna har orsakat stora förluster i det ryska maskineriet.

Nu tvingas Ryssland vända sig till grannlandet Kazakstan för att vädja om hjälp att tillfälligt lösa en av landets kriser, rapporterar Reuters med hänvisning till flera källor.

– Vi förhandlar med Kazakstan, och det finns lite hopp, säger en källa till nyhetsbyrån.

Stora mängder behövs

Ryssland har den senaste tiden drabbats av stor brist på bensin och bränsle, ett område som landet normalt är starkt inom.

Men nu råder ransonering för den ryska befolkningen och många pumpar är tomma.

Nu ställs hoppet till grannlandet Kazakstan.

– Ryssland förhandlar med Kazakstan om möjligheten att importera bensin i en mängd av cirka 50 000 ton på grund av brist på bränsle på den inhemska marknaden, uppger oberoende Moscow Times.

Attacker ligger bakom

Ryssland är normalt en stark producent av petroleumprodukter.

Men efter att en rad stora raffinaderier har fått pausa verksamheten till följd av ukrainska drönarattacker har produktionen minskat med omkring 25 procent, enligt uppgifter till Reuters.

Varken Kazakstan eller Ryssland har ännu gått ut och kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

Flera åtgärder

Ryssland överväger ytterligare åtgärder för att begränsa den omfattande bränslebristen.

Exporten kan begränsas, subventionerna för raffinaderierna ökas och import via sjövägen kan initieras, rapporterar RBC-Ukraine.

– Den här månaden har Moskva redan tillåtit raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller standardkvalitetskrav, uppger tidningen.

– Restriktioner för bensinförsäljning har införts i 53 regioner och Tatneft begränsar inköp till 30 liter per tillfälle.

Det är inte första gången som Ryssland vänder sig till Kazakstan för att få hjälp med bränsle.

Under 2024 bad den ryska ledningen Kazakstan att ha 100 000 ton bensin redo om en plötslig kris skulle uppstå i landet.

LÄS MER: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Putin hotas – ryska armén kan vända mot Moskva

2026 06 26

En video sprids snabbt i Ryssland.

I det inspelade meddelande framträder en rysk krigsveteran, Oleksandr Lunin, med ett meddelande direkt till den ryske diktatorn.

Klippet, där veteranen kräver att få komma till Kreml och möta Vladimir Putin, har snabbt fått miljontals visningar, rapporterar Iltalehti.

– Om jag inte kommer till Kreml inom en snar framtid och syns live tillsammans med dig, kommer armén att rikta sina vapen mot Kreml, säger Lunin i klippet, enligt tidningen.

Fullständigt kaos

Anledningen till meddelandet är situationen för de ryska styrkorna som utkämpar kriget i Ukraina.

Det råder fullständigt kaos och laglöshet inom landets militär. Soldater i tusental misshandlas och torteras av sina egna befälhavare, menar Lunin.

– Soldater hålls i gropar och misshandlas om de vägrar utföra dumma självmordsorder eller vägrar ge sina pengar till sina överordnade, säger befälhavaren, enligt tidningen.

Pratar om uppror

Flera ryska medier, så som Meduza och The Moscow Times, rapporterar också om veteranens hot mot Putin.

Det grymma våldet mot de ryska soldaterna döljs genom att registrera avlidna soldater som saknade i den officiella statistiken, menar krigsveteranen.

Han menar också att om den ryska ledningen ger sig på honom eller hans familj kommer det leda till konsekvenser för Kreml.

– Om något händer mig eller mina nära och kära eller familj, kommer det vara en signal att börja agera. Detta är ingen bluff, säger han, enligt The Moscow Times.

Videon publicerades vid lunchtid den 25 juni och har redan fått mer än 2 miljoner visningar och över 110 000 gillamarkeringar, samt tusentals kommentarer.

LÄS OCKSÅ: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Bottennivåer

Tidigare i år kom mätningar som avslöjade att det ryska folkets förtroende för Putin har nått bottennivåer.

Endast 29,5 procent av befolkningen uppgav att de har förtroende för diktatorn, rapporterade Iltalehti med hänvisning till en undersökning från det ryska statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

Det är Putins lägsta förtroendesiffra sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen