FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i  en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 26

Blir mycket varmt – oväntat väderbesked i Sverige

2026 10 28

November står för dörren.

Årets elfte månad brukar bjuda på regn, rusk och kyligare temperaturer.  

Men i år blir det annorlunda.

Början av november blir ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

Enligt prognosen kan det till och med bli "mycket varmt väder" för månaden. 

– Under vecka 45–46 väntas varmt eller mycket varmt väder för årstiden på många håll, framför allt längst i norr, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Inleds i helgen

Höstvärmen drar in över landet redan under fredagen.

– Under fredagen så växer ett högtryck upp väster om Sverige och ger oss en torr nordvästlig luftström över landet, vilket gör att solchanserna är goda på många håll och temperaturen närmar sig mer normala för årstiden, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Högtrycket dröjer sig kvar under helgen.

– Dess exakta placering avgör vilket väder vi får och hur temperaturen fördelas över landet, framhåller SMHI.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Då kommer vinterkylan

Andra halvan av november kan däremot bli riktigt kylig.

Enligt Klarts prognos kan en “plötslig stratosfärisk uppvärmning” inträffa i slutet av månaden.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger Lasse Rydqvist.

Fenomenet kallas även för ”Major SSW” och innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, snabbt skjuter i höjden.  

– I vissa fall sprider sig störningen längre ner i atmosfären och påverkar jetströmmen, förklarar Rydqvist.

– Då kan mild Atlantluft få svårare att nå norra Europa, samtidigt som kall Arktisk luft lättare kan ta sig söderut.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: G. Designs

Text: Redaktionen