FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Finlands president Sauli Niinistö har pratat med Natochefen Jens Stoltenberg om hur en finsk ansökan till Nato rent konkret kommer att gå till.

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle  uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen