FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle  uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen