FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Finlands president Sauli Niinistö har pratat med Natochefen Jens Stoltenberg om hur en finsk ansökan till Nato rent konkret kommer att gå till.

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle  uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen


Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

–  När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag ​​och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen