FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Finlands president Sauli Niinistö har pratat med Natochefen Jens Stoltenberg om hur en finsk ansökan till Nato rent konkret kommer att gå till.

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad	Tjänstepension per månad	Andel av total pension
31 700 kr	6 700 kr	25,6 %
38 500 kr	8 200 kr	26,4 %
60 000 kr	24 000 kr	43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jimmie Åkesson hänger löst

2026 09 17

Sverigedemokraterna backar 3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt nuvarande valresultat.

Det blir första gången som SD tappar sedan partiet kom in i riksdagen för 16 år sedan.

Nu ifrågasätts partiledaren Jimmie Åkesson och om han är rätt person att leda Sverigedemokraterna vidare, uppger Aftonbladet.

En källa inom SD säger att “kejsaren är naken”.

– För första gången pratar folk om att Jimmie Åkessons tid är över. Han är trött och det är på tiden att någon vågar påpeka det, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Uppgifter: tar "paus" vid förlust

På torsdagen uppger dessutom TV4 Nyheterna att SD-ledaren väntas ta en "paus" om Tidöpartierna förlorar valet när alla röster är räknade.

– Det troliga är att han tar lite tid för sig själv. Det har han gjort förut vid olika tillfällen, säger en källa inom SD till kanalen.

En annan av Aftonbladets uppgiftslämnare menar att “alla snackar” om Åkessons framtid som partiledare efter valet, men att ingen vågar lyfta frågan offentligt.

Det tycks dock vara splittrade meningar om partiledarens vara eller icke vara. Andra källor i partiet menar att Jimmie Åkesson sitter säkert åtminstone en mandatperiod till.

– Det finns ett par fönster att byta partiledare på, vi har landsdagar nästa år, till exempel. Men jag har svårt att tänka mig det, säger en av Aftonbladets SD-källor till tidningen.

Åkesson: "Ta med nypa salt"

Jimmie Åkesson själv har inte velat kommentera valresultatet förrän rösträkningen är helt färdig. Häromdagen kallade SD till ett möte för att diskutera hur partiet ska förhålla sig till olika scenarier som kan uppstå vid en valförlust för Tidöpartierna.

– Många vill ha kommentarer om både det ena och det andra. Jag ser ingen anledning att slänga ur mig en massa citat innan vi har förutsättningarna helt klara för oss. När vi har något att säga, så säger vi det. Alla artiklar med "centralt placerad SD-källa" ska förstås tas med en ordentlig nypa salt. Vi har för närvarande inga nya besked om någonting, skriver Jimmie Åkesson på Facebook.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Kan helvända

Efter valet har flera medier rapporterat om splittrade åsikter inom SD i om partiet bör överge kravet på att ingå i en regering för att möjliggöra att Ulf Kristersson (M) sitter kvar som statsminister. Genom att avstå en regeringsplats skulle eventuellt Centerpartiet kunna lockas över, lyder argumentet.

– Det är långt mycket bättre än att vi får en rödgrön regering som backar tillbaka mycket av det vi åstadkommit. Det skulle vara mer intressant från mitt perspektiv än att gå i ren opposition, säger en SD-källa till SvD.

Flera andra sverigedemokrater har dock förnekat att en sådan vändning skulle vara aktuellt.

Läs mer: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen