FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle  uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen

Smäller snart i Moskva – unik attack på väg

2026 07 29

Nu förbereds en historisk attack mot den ryska huvudstaden.

I höst kommer Ukraina för första gången att avfyra ballistiska robotar mot Rysslands största stad, rapporterar oberoende ryska Meduza.

Nyhetsbyrån hänvisar till Denys Shtilierman, som är huvudägare och chefsingenjör på Fire Point – företaget som utvecklar Flamingo-robotarna.

Shtilierman framhåller att de första ballistiska robotattackerna mot Moskva kommer att inledas i höst. Enligt honom pågår de sista testerna av de nya robotarna FP-9, som har kapacitet att slå ut mål i den ryska huvudstaden.

– Militären kommer att fastställa måltavlor, men jag tror att det kommer handla om betydande mål från början, säger Shtilierman till Meduza.

På frågan när attackerna kommer att inledas, svarar han kort:

– I höst.

Shtilierman tillägger att eventuella problem som upptäcks under testerna kommer att åtgärdas snabbt.

– Vi gör stora framsteg. Jag tror att det kommer att ske i höst, säger han.

Beskrivs som en vändpunkt

Militäranalytikern Jörgen Elfving beskriver beskedet som en slags gamechanger i kriget. Han hänvisar till att ballistiska robotar är mycket svårare att skjuta ned jämfört med drönare som färdas i långsammare takt.  

Han pekar även på att det ryska luftförsvaret är decimerat efter ett utdraget krig. Ryssland har begränsad tillgång till luftförsvarssystem som kan skjuta ned ballistiska robotar.

– Möjligheten att nå mål i Ryssland skulle öka, säger Elfving till DN.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd 

Kraftfullare än ryska Iskander

Denys Shtilierman har tidigare uppgett att den nya FP-9-roboten är kraftfullare än den ryska kryssningsroboten Iskander.

– Iskander har en hastighet på omkring 800 meter per sekund när den träffar. Vår kommer att ha en hastighet på över 1 200 när den träffar. Vi kommer att kunna övermanna luftförsvaret märkbart lättare, sade han i våras, enligt Kyiv Independent.

Vidare uppgav Shtilierman att han beräknar att omkring 25 procent av robotarna kommer att träffa sina måltavlor.

LÄS OCKSÅ: Ryssar strömmar ut ur landet

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redationen