FINLANDS STATSMINISTER: Då hade kriget inte hänt

2023 02 18

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år.

Miljontals ukrainare har tvingats fly landet och ryska styrkor har efterlämnat stor förödelse.

Under en säkerhetskonferens uttalar sig den finske statsministern Sanna Marin, som menar att omvärlden borde reagerat starkare då Ryssland gick in i Ukraina 2014.

– Vi gjorde ett stort misstag då, att vi inte reagera starkare. Om vi hade reagerat starkare vid Krym så hade kriget inte hänt. Jag tror att Ryssland tänkte att det skulle vara precis som vid Krym. Ukraina skulle öppet välkomna dem och det skulle bara pågå i några veckor och sedan skulle Putin vinna, enkelt och smidigt, säger hon enligt Hufvudstadsbladet.

“Ville inte tro det”

Marin fortsätter med att understryka att Rysslands förklaring att soldater tränade i närheten av Ukraina innan kriget utbröt svaldes av omvärlden.

I efterhand medger hon att det var “uppenbart” att en attack skulle ske.

– Vi ville inte tro det. Vi försökte så gott vi kunde med diplomatiska lösningar och det var så klart rätt. Men om man ser tillbaka så var det uppenbart att Ryssland skulle attackera Ukraina, säger hon.

Brott mot mänskligheten

Under lördagen förklarade den amerikanska regeringen officiellt att Ryssland gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten i och med kriget i Ukraina.

– USA har formellt fastställt att Ryssland har begått brott mot mänskligheten. Och jag säger till alla dem som har begått dessa brott, och till deras överordnade som är delaktiga i dessa brott, ni kommer ställas till svars, säger vice president Kamala Harris enligt CNN.

Flera attacker

Den ryska invasionen närmar sig årsdagen och många fruktar att ökade angrepp är att vänta.

På lördagen rapporterade ukrainska myndigheter om flera attacker i både Luhansk och Charkiv.

– Vi ser nu nya enheter av mobiliserade trupper som kommer efter flera månaders träning. Det är dem som är på offensiven nu, säger chefen för Luhansk militära administration Sergiy Haidai.

“Svår men under kontroll”

Haidai tillade att hårda strider sker i staden Kreminna.

Han menar att situationen är “svår, men under kontroll”.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen