FINLANDS STATSMINISTER: Då hade kriget inte hänt

2023 02 18

Sanna Marin menar att kriget i Ukraina hade kunnat förhindrats.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år.

Miljontals ukrainare har tvingats fly landet och ryska styrkor har efterlämnat stor förödelse.

Under en säkerhetskonferens uttalar sig den finske statsministern Sanna Marin, som menar att omvärlden borde reagerat starkare då Ryssland gick in i Ukraina 2014.

– Vi gjorde ett stort misstag då, att vi inte reagera starkare. Om vi hade reagerat starkare vid Krym så hade kriget inte hänt. Jag tror att Ryssland tänkte att det skulle vara precis som vid Krym. Ukraina skulle öppet välkomna dem och det skulle bara pågå i några veckor och sedan skulle Putin vinna, enkelt och smidigt, säger hon enligt Hufvudstadsbladet.

“Ville inte tro det”

Marin fortsätter med att understryka att Rysslands förklaring att soldater tränade i närheten av Ukraina innan kriget utbröt svaldes av omvärlden.

I efterhand medger hon att det var “uppenbart” att en attack skulle ske.

– Vi ville inte tro det. Vi försökte så gott vi kunde med diplomatiska lösningar och det var så klart rätt. Men om man ser tillbaka så var det uppenbart att Ryssland skulle attackera Ukraina, säger hon.

Brott mot mänskligheten

Under lördagen förklarade den amerikanska regeringen officiellt att Ryssland gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten i och med kriget i Ukraina.

– USA har formellt fastställt att Ryssland har begått brott mot mänskligheten. Och jag säger till alla dem som har begått dessa brott, och till deras överordnade som är delaktiga i dessa brott, ni kommer ställas till svars, säger vice president Kamala Harris enligt CNN.

Flera attacker

Den ryska invasionen närmar sig årsdagen och många fruktar att ökade angrepp är att vänta.

På lördagen rapporterade ukrainska myndigheter om flera attacker i både Luhansk och Charkiv.

– Vi ser nu nya enheter av mobiliserade trupper som kommer efter flera månaders träning. Det är dem som är på offensiven nu, säger chefen för Luhansk militära administration Sergiy Haidai.

“Svår men under kontroll”

Haidai tillade att hårda strider sker i staden Kreminna.

Han menar att situationen är “svår, men under kontroll”.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen