Finlands tvärvändning – Trots ryska hotet

2022 03 04

Sveriges östra grannland öppnar för ett medlemskap i Nato.

Uppgifterna kommer efter att statsministern Sanna Marin och hennes parti SDP (Finlands Socialdemokrater) uppges ha ändrat uppfattning om ett medlemskap i militäralliansen.

Majoritet vill gå med

Finlands regeringsparti stödjer nu en ansökan om medlemskap i Nato, rapporterar tidningen Iltalehti. Det har tidigare varit emot en sådan ansökan, men uppges ha ändrat uppfattning efter den ryska invasionen av Ukraina.  

– Det är en jordbävning i Finlands säkerhetspolitik, säger Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan till TV4 Nyheterna.

Stort stöd

En opinionsundersökning från landets public service-bolag Yle visade tidigare i veckan att en majoritet av det finska folket säger ja till att gå med i Nato.

Mätningen genomfördes under tre dagar och startade dagen innan den ryska invasionen av Ukraina.

Presidenten ska träffa Biden

Finlands president Sauli Niinistö reser under dagen till Washington för att träffa USA:s president Joe Biden. Mötet ska ske i kväll, svensk tid.

Presidenterna ska träffas i Vita Huset för att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och det spända säkerhetsläget i Europa. Parterna ska även samtala om Finlands och USA:s bilaterala förhållande och samarbete,  rapporterar Yle.

Ryssland har hotat

Den ryska diktaturen har tidigare hotat både Finland och Sverige med ”åtgärder” om länderna närmar sig Nato.

Om Finland eller Sverige ansluter sig till militäralliansen kommer Ryssland ”vidta åtgärder”, framhävde det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Svara med ömsesidiga åtgärder

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva förra veckan.

Sverige måste följa

Riksdagsledamoten Gulan Avci (L) är lyriskt efter de finska Socialdemokraternas påstådda helomvändning. Hon skriver på sin Twitter att Sverige måste följa grannlandet.

– Fantastiska nyheter att finska Socialdemokraterna vänt i NATO-frågan. Sverige kan inte vänta. Vi ska göra precis som Finland och lämna in en gemensam ansökan, skriver hon.

Foto: President of Russia resp Finland regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen