Finlands tvärvändning – Trots ryska hotet

2022 03 04

Sveriges östra grannland öppnar för ett medlemskap i Nato.

Uppgifterna kommer efter att statsministern Sanna Marin och hennes parti SDP (Finlands Socialdemokrater) uppges ha ändrat uppfattning om ett medlemskap i militäralliansen.

Majoritet vill gå med

Finlands regeringsparti stödjer nu en ansökan om medlemskap i Nato, rapporterar tidningen Iltalehti. Det har tidigare varit emot en sådan ansökan, men uppges ha ändrat uppfattning efter den ryska invasionen av Ukraina.  

– Det är en jordbävning i Finlands säkerhetspolitik, säger Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan till TV4 Nyheterna.

Stort stöd

En opinionsundersökning från landets public service-bolag Yle visade tidigare i veckan att en majoritet av det finska folket säger ja till att gå med i Nato.

Mätningen genomfördes under tre dagar och startade dagen innan den ryska invasionen av Ukraina.

Presidenten ska träffa Biden

Finlands president Sauli Niinistö reser under dagen till Washington för att träffa USA:s president Joe Biden. Mötet ska ske i kväll, svensk tid.

Presidenterna ska träffas i Vita Huset för att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och det spända säkerhetsläget i Europa. Parterna ska även samtala om Finlands och USA:s bilaterala förhållande och samarbete,  rapporterar Yle.

Ryssland har hotat

Den ryska diktaturen har tidigare hotat både Finland och Sverige med ”åtgärder” om länderna närmar sig Nato.

Om Finland eller Sverige ansluter sig till militäralliansen kommer Ryssland ”vidta åtgärder”, framhävde det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Svara med ömsesidiga åtgärder

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva förra veckan.

Sverige måste följa

Riksdagsledamoten Gulan Avci (L) är lyriskt efter de finska Socialdemokraternas påstådda helomvändning. Hon skriver på sin Twitter att Sverige måste följa grannlandet.

– Fantastiska nyheter att finska Socialdemokraterna vänt i NATO-frågan. Sverige kan inte vänta. Vi ska göra precis som Finland och lämna in en gemensam ansökan, skriver hon.

Foto: President of Russia resp Finland regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen