Finska profilen i bastuolycka – “Ögonen var fastbrända”

2025 01 27

Den finska hockeyprofilen Petteri Nummelin har varit med om en bastuolycka.

Det är den tidigare Västra Frölunda-spelaren Petteri Nummelin som har varit med om en obehaglig olycka i bastun.

Profilen var på väg att rätta till ett rör som gav ifrån sig märkliga ljud när någonting gick snett.

Det rapporterar finska Iltalehti.

Träffades i ansiktet

Olyckan skedde i Nummelins hem i den schweiziska staden Porrentruy för exakt två veckor sedan.

Den 52-årige Nummelin träffades i ansiktet och övre revbenen av hett vatten från bastun i hemmet.

Han förklarar att han har en “sådan där liten bastu hemma, som kallas bastutält”.

– Röret som leder det uppvärmda vattnet från tanken till bastun var på något sätt böjt och gav ifrån sig ett konstigt ljud. Jag gick dumt nog för att rätta till det, och då exploderade det varma vattnet, säger han till Iltalehti.

“Ögonen var fastbrända”

Nummelin fortsätter.

– Jag kunde inte öppna ögonen på ett par dagar. De var liksom fastbrända och stängda. Hela min överkropp var bandagerad, säger Nummelin, som vårdats på sjukhus i flera dagar.

För närvarande går Nummelin omkring utanför sin lägenhet med hatten på och stora solglasögon över ögonen.

Huden i hans ansikte är fortfarande tunn och tål inte solljus eller kyla.

Utöver Västra Frölunda har han även spelat i klubbar som TPS, Reipas, Minnesota Wild och Lugano.

Skedde i Mariestad

För några år sedan dog en person i en bastu på ett vårdhem i Mariestad.

En av de boende gick i vanlig ordning till bastun men dök sedan inte upp till kvällsmaten.

När personen hittades i bastun upptäcktes att sittbrädorna på den nedersta bänken var trasiga, och personen låg livlös på golvet.

Anmäldes till Ivo

Återupplivningsförsöken fungerade inte och personen avled på plats.

Händelsen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg för att säkerställa exakt vad det var som hade skett i bastun.

– Fann patienten liggande på golvet. Ser också då att nedersta sittbänken är trasig, framgick i anmälan enligt P4 Skaraborg.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen