Flygattack mot barnsjukhus i Ukraina

2022 03 09

Enligt uppgifter från den belägrade hamnstaden Mariupol har Ryssland flygbombat ett barnsjukhus i staden.

Ledningen i den ukrainska staden Mariupol har lagt upp en video som visar ett totalförstört barnsjukhus i staden. De anklagar Ryssland för att ha flygbombat byggnaden, uppger CNN.

Flera oskyldiga offer

Detaljer om offer från flyganfallet håller fortfarande på att klargöras enligt BBC. Men den ukrainska parlamentsledamoten Dmytro Gurin skriver på Twitter på att flera kvinnor har omkommit i den hänsynslösa attacken.

– Många döda och skadade kvinnor. Ingen information om döda barn och nyfödda ännu, skriver Dmytro Gurin.

Fördömer attacken

Ukrainas president Zelensky fördömer attacken mot sjukhuset på sitt telegramkonto.

– Barn ligger under rasmassorna. Grymhet! Hur länge kommer världen vara en medbrottsling som ignorerar terror? Säger Zelensky via sitt telegramkonto.

Manar Nato att stänga luftrummet

Presidenten riktade återigen sin ilska mot Nato för att de vägrar deklarera en flygförbudszon över Ukraina.

– Stäng himlen nu! Stoppa morden! Ni har makten, förlora inte er mänsklighet, sa Zelensky.

Sluter upp bakom Zelensky

Den brittiske premiärministern Boris Johnson fördömer bombningen av sjukhuset. Han säger att det finns få saker som är värre än att rikta in sig på de utsatta och försvarslösa. Han öppnar samtidigt upp för att eventuellt hjälpa Ukraina att försvara sig mot luftangrepp, enligt CNN.

– Vi kommer att hålla Putin till svars för hans fruktansvärda brott #PutinMustFail, skriver han på Twitter.

Skulle ha varit vapenvila

Ukraina och Ryssland kom tidigare överens om att hålla en 12 timmar lång vapenvila i sex städer i Ukraina för att tillåta civila att fly. Mariupol var en av dessa städer, löftet verkar med andra ord inte ha infriats.

Situationen är kritisk

Mariupol är en av de ukrainska städerna som har drabbats värst av striderna och situationen i staden uppges vara katastrofal. Enligt uppgifter ska det varken finnas vatten, el eller gas.

– Folk tvingas laga den lilla mat dom har över öppen eld, uppger Myhajlo Todurov som brukade bo i Mariupol till BBC.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen