Flygattack mot barnsjukhus i Ukraina

2022 03 09

Enligt uppgifter från den belägrade hamnstaden Mariupol har Ryssland flygbombat ett barnsjukhus i staden.

Ledningen i den ukrainska staden Mariupol har lagt upp en video som visar ett totalförstört barnsjukhus i staden. De anklagar Ryssland för att ha flygbombat byggnaden, uppger CNN.

Flera oskyldiga offer

Detaljer om offer från flyganfallet håller fortfarande på att klargöras enligt BBC. Men den ukrainska parlamentsledamoten Dmytro Gurin skriver på Twitter på att flera kvinnor har omkommit i den hänsynslösa attacken.

– Många döda och skadade kvinnor. Ingen information om döda barn och nyfödda ännu, skriver Dmytro Gurin.

Fördömer attacken

Ukrainas president Zelensky fördömer attacken mot sjukhuset på sitt telegramkonto.

– Barn ligger under rasmassorna. Grymhet! Hur länge kommer världen vara en medbrottsling som ignorerar terror? Säger Zelensky via sitt telegramkonto.

Manar Nato att stänga luftrummet

Presidenten riktade återigen sin ilska mot Nato för att de vägrar deklarera en flygförbudszon över Ukraina.

– Stäng himlen nu! Stoppa morden! Ni har makten, förlora inte er mänsklighet, sa Zelensky.

Sluter upp bakom Zelensky

Den brittiske premiärministern Boris Johnson fördömer bombningen av sjukhuset. Han säger att det finns få saker som är värre än att rikta in sig på de utsatta och försvarslösa. Han öppnar samtidigt upp för att eventuellt hjälpa Ukraina att försvara sig mot luftangrepp, enligt CNN.

– Vi kommer att hålla Putin till svars för hans fruktansvärda brott #PutinMustFail, skriver han på Twitter.

Skulle ha varit vapenvila

Ukraina och Ryssland kom tidigare överens om att hålla en 12 timmar lång vapenvila i sex städer i Ukraina för att tillåta civila att fly. Mariupol var en av dessa städer, löftet verkar med andra ord inte ha infriats.

Situationen är kritisk

Mariupol är en av de ukrainska städerna som har drabbats värst av striderna och situationen i staden uppges vara katastrofal. Enligt uppgifter ska det varken finnas vatten, el eller gas.

– Folk tvingas laga den lilla mat dom har över öppen eld, uppger Myhajlo Todurov som brukade bo i Mariupol till BBC.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen