Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut. 

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

–  Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

◾1 656 000  Polen

◾    246 000 Ungern

◾    196 000 Slovakien

◾    105 000 Moldavien

◾       85 000 Rumänien

◾     304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Partisaner tänder eld i Moskva

2026 01 11

En motståndsrörelse uppges ha slagit till i Moskva.

Den pro-ukrainska motståndsrörelsen Atesj är känd för att bekämpa Ryssland inifrån.

Nu hävdar rörelsen att de har satt eld på en viktig anläggning i Moskva.

”Framgångsrik sabotageaktion”

Atesj uppger att de har förstört ett viktigt kommunikationstorn i Moskva-regionen – genom att bränna ned det, rapporterar Kyiv Post.

– Våra agenter genomförde en framgångsrik sabotageoperation i Moskva-regionen och slog mot en del av luftförsvarssystemet hos 5:e luftförsvarsdivisionen, som ingår i de ryska luftvärnsmissilstyrkorna inom ryska flyg- och rymdstyrkor, meddelar Atesj i ett uttalande på Telegram på söndagen, enligt tidningen.

– Vi förstörde militärenhetens kommunikationstorn, tillägger den underjordiska rörelsen i sitt uttalande.

Motståndsrörelsen ska alltså ha bränt ned ett torn som fungerar som kommunikations- och kommandocentral.

Tornet är viktigt för bland annat informations- och orderutbyte mellan olika enheter.

Tornet ska också ha innehållit spanings- och signalavlyssningsutrustning, rapporterar tidningen, som dock inte har kunnat verifiera uppgifterna.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Försvagar Ryssland”

Atesj menar att aktionen är ett hårt slag mot det ryska luftförsvaret.

– Förstörelsen av denna kommunikationsknutpunkt försvagar luftförsvarspotentialen i centrala Ryssland, säger motståndsrörelsen i uttalandet.

– Störd samordning, ledning och kontroll samt förlust av underrättelsedata gör hela systemet mindre effektivt och sårbart, tillägger Atesh, enligt tidningen.

Atesj beskrivs som en pro-ukrainsk partisanrörelse.

Den bekämpar Ryssland inifrån, både i ukrainska regioner som har ockuperats av rysk militär – och djupt inne i själva Ryssland.

Rörelsen utgörs av ett välorganiserat nätverk som genomför olika typer av sabotageaktioner för att skada det ryska krigsmaskineriet.

Atesj samarbetar också med Ukrainas säkerhetstjänster och försvarsstyrkor, för att kunna bekämpa Ryssland på ett så effektivt sätt som möjligt.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: Stephen Radford

Text: Redaktionen