Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut. 

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

–  Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

◾1 656 000  Polen

◾    246 000 Ungern

◾    196 000 Slovakien

◾    105 000 Moldavien

◾       85 000 Rumänien

◾     304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen