Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut.

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

– Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

1 656 000 Polen

246 000 Ungern

196 000 Slovakien

105 000 Moldavien

85 000 Rumänien

304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 14

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen