Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut. 

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

–  Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

◾1 656 000  Polen

◾    246 000 Ungern

◾    196 000 Slovakien

◾    105 000 Moldavien

◾       85 000 Rumänien

◾     304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen


1 nov 26

Biljätte kollapsar – halva försäljningen borta

2026 11 01

Teknikjätten Huawei har byggt upp en omfattande bilsatsning i Kina.

Men nu kommer ett tungt bakslag.

Leveranserna har rasat med över 50 procent på ett år.

Försäljningen störtdyker

Det är på den kinesiska marknaden som Huaweis bilsatsning nu möter stora problem. Under oktober levererade alliansen Harmony Intelligent Mobility Alliance, HIMA, 33 537 bilar.

Det kan jämföras med 68 216 bilar under samma månad i fjol. Minskningen landar därmed på 50,8 procent, vilket innebär att nästan 35 000 färre bilar levererades jämfört med oktober förra året.

Oktober är dessutom den femte månaden i rad då leveranserna minskar jämfört med motsvarande period året före.

Samtidigt har biljättens nya lyxbil Maextro hamnat i blåsväder efter att bromspedalen gått av under en testkörning. Företaget lovar nu att förbättra konstruktionen.

– Användarnas säkerhet är alltid vår högsta prioritet, uppger Maextro enligt kinesiska PCauto.

Läs också: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt

Stor aktör i Asien

Bakom satsningen står teknikjätten Huawei, som samarbetar med flera kinesiska biltillverkare. Det handlar bland annat om märkena Aito, Luxeed, Stelato, Maextro och Shangjie.

Huawei står för bland annat teknik, mjukvara och förarassistanssystem, medan fordonen utvecklas och tillverkas tillsammans med kinesiska bilföretag.

Ett av de mest framgångsrika märkena är Aito.

– Aito lanserades i december 2021 och är ett av Kinas största elbilsmärken. Under 2025 sålde märket 420 000 bilar och målet är att nå en årlig försäljning på en miljon fordon senast 2030, uppger branschsajten CarNewsChina.

Aito, har nyligen meddelat att man planerar att gå in på den europeiska marknaden under hösten 2027. Vilka länder som blir aktuella först är ännu inte fastställt.

Går åt motsatt håll

Samtidigt går utvecklingen betydligt bättre för en annan kinesisk biltillverkare.

Zeekr, som ingår i Geelykoncernen tillsammans med Volvo Cars, levererade 32 483 bilar under oktober.

Det är en ökning med 51,6 procent jämfört med samma månad i fjol, då leveranserna låg på 21 423 bilar.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Obi

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen