Folkhälsomyndigheten riskerade liv och hälsa på Sveriges vårdpersonal

2021 06 14

Folkhälsomyndigheten kan ha brutit mot lagen i sin iver att motverka munskydd.

Arbetsmiljöverket har informerat Coronakommissionen om att Folkhälsomyndigheten – trots omfattande påtryckningar om hur viktigt det är med munskydd – ändå gick ut med rekommendationer om att munskydd inte behövdes vid vård av smittade eller misstänkt smittade med covid-19 under våren 2020 och att detta kan har brutit mot lagen. Detta rapporterar SVT och den lag som avses är Arbetsmiljölagen som ska skydda liv och hälsa i arbetet.

Ändrade sig plötsligt

När pandemin bröt ut krävde personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten att de alltid skulle ha munskydd under plastvisiren i nära kontakt med covidpatienter och de fick stöd av Arbetsmiljökravet.

Men efter ett möte med SKR ändrade sig plötsligt Arbetsmiljöverket och bakgrunden var att kommunerna var oroliga för att munskydden inte skulle räcka till vilket skulle kunna leda till att skyddsombuden kunde stoppa arbetet på olika äldreboenden, uppger nu SVT.

I Arbetsmiljöverkets uppgifter till Coronakommissionen står det nu följande:

◾Verket har “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier", uppger SVT.

Motverkade personalen

Efter flera månader svängde Sveriges myndigheter en gång till och nu ska det alltid finnas munskydd under visiren, konstaterar SVT som redogör för resan där Sveriges myndigheter motverkade personalens kamp för munskydd. En kamp som många månader senare till sist slutade med att man trots alla besked från Folkhälsomyndigheten ändå skall bära munskydd

- Idag är de här helt självklara i både vård och omsorg och vi uppmanas till och med bära dem i kollektivtrafiken. För ett år sedan såg det helt annorlunda ut, summerar SVT bråket om munskydd.

ANALYS

Att Folkhälsomyndigheten och SKR sade nej till försiktighetsprincipen när det handlade om att skydda vård-och omsorgspersonalens liv och hälsa lär få svidande kritik när Coronakommissionen nu går vidare med sin granskning av Sveriges hantering av pandemin.

Att Arbetsmiljöverket vek ned sig och att Sveriges myndigheter beslutade sig för att säga nej till munskydd under visiren – trots att man saknade tillräckligt underlag för att vara säker på att det räckte för att skydda personalen – är svårt att förstå.

Uppenbarligen vågade man inte säga att ”munskydd kan vara jätteviktigt men vi har brist på munskydd i Sverige på grund av bristande beredskap – men försök att tillverka egna munskydd istället av tyg med mera” – vilket man gjorde i andra EU-länder.

Istället tog man ett beslut som riskerade personalens liv och hälsa och det är viktigt att det nu granskas närmare tack vare Arbetsmiljöverkets besked till Coronakommissionen. Att skydda liv och hälsa på Sveriges ovärderliga personal inom sjukvård och äldreomsorg måste gå före att myndigheter håller varandra om ryggen vilket tycks vara kontentan av SVT:s avslöjande idag.

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="194"]

19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen