Folkhälsomyndigheten riskerade liv och hälsa på Sveriges vårdpersonal

2021 06 14

Folkhälsomyndigheten kan ha brutit mot lagen i sin iver att motverka munskydd.

Arbetsmiljöverket har informerat Coronakommissionen om att Folkhälsomyndigheten – trots omfattande påtryckningar om hur viktigt det är med munskydd – ändå gick ut med rekommendationer om att munskydd inte behövdes vid vård av smittade eller misstänkt smittade med covid-19 under våren 2020 och att detta kan har brutit mot lagen. Detta rapporterar SVT och den lag som avses är Arbetsmiljölagen som ska skydda liv och hälsa i arbetet.

Ändrade sig plötsligt

När pandemin bröt ut krävde personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten att de alltid skulle ha munskydd under plastvisiren i nära kontakt med covidpatienter och de fick stöd av Arbetsmiljökravet.

Men efter ett möte med SKR ändrade sig plötsligt Arbetsmiljöverket och bakgrunden var att kommunerna var oroliga för att munskydden inte skulle räcka till vilket skulle kunna leda till att skyddsombuden kunde stoppa arbetet på olika äldreboenden, uppger nu SVT.

I Arbetsmiljöverkets uppgifter till Coronakommissionen står det nu följande:

◾Verket har “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier", uppger SVT.

Motverkade personalen

Efter flera månader svängde Sveriges myndigheter en gång till och nu ska det alltid finnas munskydd under visiren, konstaterar SVT som redogör för resan där Sveriges myndigheter motverkade personalens kamp för munskydd. En kamp som många månader senare till sist slutade med att man trots alla besked från Folkhälsomyndigheten ändå skall bära munskydd

- Idag är de här helt självklara i både vård och omsorg och vi uppmanas till och med bära dem i kollektivtrafiken. För ett år sedan såg det helt annorlunda ut, summerar SVT bråket om munskydd.

ANALYS

Att Folkhälsomyndigheten och SKR sade nej till försiktighetsprincipen när det handlade om att skydda vård-och omsorgspersonalens liv och hälsa lär få svidande kritik när Coronakommissionen nu går vidare med sin granskning av Sveriges hantering av pandemin.

Att Arbetsmiljöverket vek ned sig och att Sveriges myndigheter beslutade sig för att säga nej till munskydd under visiren – trots att man saknade tillräckligt underlag för att vara säker på att det räckte för att skydda personalen – är svårt att förstå.

Uppenbarligen vågade man inte säga att ”munskydd kan vara jätteviktigt men vi har brist på munskydd i Sverige på grund av bristande beredskap – men försök att tillverka egna munskydd istället av tyg med mera” – vilket man gjorde i andra EU-länder.

Istället tog man ett beslut som riskerade personalens liv och hälsa och det är viktigt att det nu granskas närmare tack vare Arbetsmiljöverkets besked till Coronakommissionen. Att skydda liv och hälsa på Sveriges ovärderliga personal inom sjukvård och äldreomsorg måste gå före att myndigheter håller varandra om ryggen vilket tycks vara kontentan av SVT:s avslöjande idag.

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="194"]

18 maj 2026

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen