Folkhälsomyndigheten riskerade liv och hälsa på Sveriges vårdpersonal

2021 06 14

Folkhälsomyndigheten kan ha brutit mot lagen i sin iver att motverka munskydd.

Arbetsmiljöverket har informerat Coronakommissionen om att Folkhälsomyndigheten – trots omfattande påtryckningar om hur viktigt det är med munskydd – ändå gick ut med rekommendationer om att munskydd inte behövdes vid vård av smittade eller misstänkt smittade med covid-19 under våren 2020 och att detta kan har brutit mot lagen. Detta rapporterar SVT och den lag som avses är Arbetsmiljölagen som ska skydda liv och hälsa i arbetet.

Ändrade sig plötsligt

När pandemin bröt ut krävde personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten att de alltid skulle ha munskydd under plastvisiren i nära kontakt med covidpatienter och de fick stöd av Arbetsmiljökravet.

Men efter ett möte med SKR ändrade sig plötsligt Arbetsmiljöverket och bakgrunden var att kommunerna var oroliga för att munskydden inte skulle räcka till vilket skulle kunna leda till att skyddsombuden kunde stoppa arbetet på olika äldreboenden, uppger nu SVT.

I Arbetsmiljöverkets uppgifter till Coronakommissionen står det nu följande:

◾Verket har “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier", uppger SVT.

Motverkade personalen

Efter flera månader svängde Sveriges myndigheter en gång till och nu ska det alltid finnas munskydd under visiren, konstaterar SVT som redogör för resan där Sveriges myndigheter motverkade personalens kamp för munskydd. En kamp som många månader senare till sist slutade med att man trots alla besked från Folkhälsomyndigheten ändå skall bära munskydd

- Idag är de här helt självklara i både vård och omsorg och vi uppmanas till och med bära dem i kollektivtrafiken. För ett år sedan såg det helt annorlunda ut, summerar SVT bråket om munskydd.

ANALYS

Att Folkhälsomyndigheten och SKR sade nej till försiktighetsprincipen när det handlade om att skydda vård-och omsorgspersonalens liv och hälsa lär få svidande kritik när Coronakommissionen nu går vidare med sin granskning av Sveriges hantering av pandemin.

Att Arbetsmiljöverket vek ned sig och att Sveriges myndigheter beslutade sig för att säga nej till munskydd under visiren – trots att man saknade tillräckligt underlag för att vara säker på att det räckte för att skydda personalen – är svårt att förstå.

Uppenbarligen vågade man inte säga att ”munskydd kan vara jätteviktigt men vi har brist på munskydd i Sverige på grund av bristande beredskap – men försök att tillverka egna munskydd istället av tyg med mera” – vilket man gjorde i andra EU-länder.

Istället tog man ett beslut som riskerade personalens liv och hälsa och det är viktigt att det nu granskas närmare tack vare Arbetsmiljöverkets besked till Coronakommissionen. Att skydda liv och hälsa på Sveriges ovärderliga personal inom sjukvård och äldreomsorg måste gå före att myndigheter håller varandra om ryggen vilket tycks vara kontentan av SVT:s avslöjande idag.

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="194"]

21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen