Folkhälsomyndigheten riskerade liv och hälsa på Sveriges vårdpersonal

2021 06 14

Folkhälsomyndigheten kan ha brutit mot lagen i sin iver att motverka munskydd.

Arbetsmiljöverket har informerat Coronakommissionen om att Folkhälsomyndigheten – trots omfattande påtryckningar om hur viktigt det är med munskydd – ändå gick ut med rekommendationer om att munskydd inte behövdes vid vård av smittade eller misstänkt smittade med covid-19 under våren 2020 och att detta kan har brutit mot lagen. Detta rapporterar SVT och den lag som avses är Arbetsmiljölagen som ska skydda liv och hälsa i arbetet.

Ändrade sig plötsligt

När pandemin bröt ut krävde personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten att de alltid skulle ha munskydd under plastvisiren i nära kontakt med covidpatienter och de fick stöd av Arbetsmiljökravet.

Men efter ett möte med SKR ändrade sig plötsligt Arbetsmiljöverket och bakgrunden var att kommunerna var oroliga för att munskydden inte skulle räcka till vilket skulle kunna leda till att skyddsombuden kunde stoppa arbetet på olika äldreboenden, uppger nu SVT.

I Arbetsmiljöverkets uppgifter till Coronakommissionen står det nu följande:

◾Verket har “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier", uppger SVT.

Motverkade personalen

Efter flera månader svängde Sveriges myndigheter en gång till och nu ska det alltid finnas munskydd under visiren, konstaterar SVT som redogör för resan där Sveriges myndigheter motverkade personalens kamp för munskydd. En kamp som många månader senare till sist slutade med att man trots alla besked från Folkhälsomyndigheten ändå skall bära munskydd

- Idag är de här helt självklara i både vård och omsorg och vi uppmanas till och med bära dem i kollektivtrafiken. För ett år sedan såg det helt annorlunda ut, summerar SVT bråket om munskydd.

ANALYS

Att Folkhälsomyndigheten och SKR sade nej till försiktighetsprincipen när det handlade om att skydda vård-och omsorgspersonalens liv och hälsa lär få svidande kritik när Coronakommissionen nu går vidare med sin granskning av Sveriges hantering av pandemin.

Att Arbetsmiljöverket vek ned sig och att Sveriges myndigheter beslutade sig för att säga nej till munskydd under visiren – trots att man saknade tillräckligt underlag för att vara säker på att det räckte för att skydda personalen – är svårt att förstå.

Uppenbarligen vågade man inte säga att ”munskydd kan vara jätteviktigt men vi har brist på munskydd i Sverige på grund av bristande beredskap – men försök att tillverka egna munskydd istället av tyg med mera” – vilket man gjorde i andra EU-länder.

Istället tog man ett beslut som riskerade personalens liv och hälsa och det är viktigt att det nu granskas närmare tack vare Arbetsmiljöverkets besked till Coronakommissionen. Att skydda liv och hälsa på Sveriges ovärderliga personal inom sjukvård och äldreomsorg måste gå före att myndigheter håller varandra om ryggen vilket tycks vara kontentan av SVT:s avslöjande idag.

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="194"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen