Förare fast på fartkamera 140 gånger – polisen får inte göra något

2025 02 02

En bilförare undviker konsekvenser trots att ha fastnat 140 gånger på fartkameror.

Det är i Dalarna som föraren återkommande har åkt för fort.

Mannen har fastnat på polisens fartkameror hela 140 gånger - men polisen får inte göra någonting åt det och han kör vidare på vägarna.

Det rapporterar TV4 och Falu-Kuriren.

Måste ha bild

Polisen vet vem det är som har åkt för fort men får inte göra någonting åt det.

Detta eftersom det måste finnas bildbevis - och mannen i fråga har lyckats dölja sitt ansikte genom att bland annat fälla ner solskyddet och har därmed inte fastnat på bild ännu.

Dalapolisen tar nu hjälp från kollegor i Kiruna för att hitta en lösning - teknik för ansiktsigenkänning och övervakningskameror ska kunna få bukt med problemet för polisen.

“Stressad person”

Johan Alm ,chef för trafikpolisen i Dalarna, förklarar hur han ser på föraren som håller sig undan polisen.

– Jag tror att det här är en stressad person som tänker sig ha hittat en lösning för att vinna lite tid i vardagen, men inte åka fast, säger Johan Alm till Falu-Kuriren.

Det återstår att se om polisen med ny teknik kan få fast personen.

Så många finns

I dagsläget finns ungefär 2 500 stationära trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna.

Trafiksäkerhetskamerorna är placerade där polisen bedömer att de gör mest nytta.

– De är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, förklarar polisen.

Så fungerar det

Alla kameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltad vid kamerorna så att alla kan köra lagligt.

När ett fordon närmar sig en trafiksäkerhetskamera mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar.

– Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns. Kamerorna fungerar både dag och natt under alla årstider, fortsätter polisen.

– Bilden som kameran har fotograferat av fordonet bearbetas manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade.

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad.

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen