4 mars 2026

Förare fast på fartkamera 140 gånger – polisen får inte göra något

2025 02 02

En bilförare undviker konsekvenser trots att ha fastnat 140 gånger på fartkameror.

Det är i Dalarna som föraren återkommande har åkt för fort.

Mannen har fastnat på polisens fartkameror hela 140 gånger - men polisen får inte göra någonting åt det och han kör vidare på vägarna.

Det rapporterar TV4 och Falu-Kuriren.

Måste ha bild

Polisen vet vem det är som har åkt för fort men får inte göra någonting åt det.

Detta eftersom det måste finnas bildbevis - och mannen i fråga har lyckats dölja sitt ansikte genom att bland annat fälla ner solskyddet och har därmed inte fastnat på bild ännu.

Dalapolisen tar nu hjälp från kollegor i Kiruna för att hitta en lösning - teknik för ansiktsigenkänning och övervakningskameror ska kunna få bukt med problemet för polisen.

“Stressad person”

Johan Alm ,chef för trafikpolisen i Dalarna, förklarar hur han ser på föraren som håller sig undan polisen.

– Jag tror att det här är en stressad person som tänker sig ha hittat en lösning för att vinna lite tid i vardagen, men inte åka fast, säger Johan Alm till Falu-Kuriren.

Det återstår att se om polisen med ny teknik kan få fast personen.

Så många finns

I dagsläget finns ungefär 2 500 stationära trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna. 

Trafiksäkerhetskamerorna är placerade där polisen bedömer att de gör mest nytta. 

– De är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, förklarar polisen.

Så fungerar det

Alla kameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltad vid kamerorna så att alla kan köra lagligt. 

När ett fordon närmar sig en trafiksäkerhetskamera mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar.

– Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns. Kamerorna fungerar både dag och natt under alla årstider, fortsätter polisen.

– Bilden som kameran har fotograferat av fordonet bearbetas manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


”Blackouts” i Ryssland – har nått St. Petersburg

2026 03 22

Kreml intensifierar restriktionerna mot ryska medborgare.

Under den senaste tiden har många rapporter kommit om Kremls restriktioner gällande Rysslands populäraste meddelandeapp – Telegram.

Samtidigt kommer uppgifter om internet-blackouts i landet.

Nu framgår att de omfattande internetproblemen har nått Rysslands näst största stad, St. Petersburg, rapporterar Kyiv Independent.

Har nått St. Petersburg

Mobila internetavbrott ökade kraftigt i staden på söndagen.

Detta enligt spårningstjänster på nätet och rapporter från lokala invånare.

Rapporterna kommer i samband med att Kreml infört ett nytt ”vitlistesystem” som endast tillåter åtkomst till regeringsvänliga sociala medier, nyhetskanaler och officiella statliga webbplatser.

“Betydande ökning”

Webbplatsen Downdetector, som spårar avbrott i internettjänster världen över, har registrerat en “betydande ökning” av rapporterade störningar i St. Petersburg.

Ryssland har angett ukrainska drönarattacker som den officiella orsaken till de pågående internetavstängningarna. 

Kremls kampanj för censur på nätet har intensifierats de senaste veckorna, med avbrott rapporterade i regioner över hela landet.

Läs mer: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Även Telegram

Kremls fortsatta ansträngningar gällande censur syns även i restriktionerna för landets populäraste app för kommunikation, Telegram.

– Ryssland begränsar åtkomsten till Telegram för att tvinga sina medborgare att använda en statskontrollerad app som är utformad för övervakning och politisk censur, säger Telegrams medgrundare Pavel Durov enligt NBC News.

“På grund av oss”

Dmitrii Zair-Bek från Pervy Otdel, ett människorättsprojekt som hjälper personer som står inför politiskt motiverade åtal i Ryssland, kommenterar.

– De vill blockera Telegram på grund av organisationer som oss — oberoende informationskällor som inte kontrolleras av Kreml.

Läs mer: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen