Förare fast på fartkamera 140 gånger – polisen får inte göra något

2025 02 02

En bilförare undviker konsekvenser trots att ha fastnat 140 gånger på fartkameror.

Det är i Dalarna som föraren återkommande har åkt för fort.

Mannen har fastnat på polisens fartkameror hela 140 gånger - men polisen får inte göra någonting åt det och han kör vidare på vägarna.

Det rapporterar TV4 och Falu-Kuriren.

Måste ha bild

Polisen vet vem det är som har åkt för fort men får inte göra någonting åt det.

Detta eftersom det måste finnas bildbevis - och mannen i fråga har lyckats dölja sitt ansikte genom att bland annat fälla ner solskyddet och har därmed inte fastnat på bild ännu.

Dalapolisen tar nu hjälp från kollegor i Kiruna för att hitta en lösning - teknik för ansiktsigenkänning och övervakningskameror ska kunna få bukt med problemet för polisen.

“Stressad person”

Johan Alm ,chef för trafikpolisen i Dalarna, förklarar hur han ser på föraren som håller sig undan polisen.

– Jag tror att det här är en stressad person som tänker sig ha hittat en lösning för att vinna lite tid i vardagen, men inte åka fast, säger Johan Alm till Falu-Kuriren.

Det återstår att se om polisen med ny teknik kan få fast personen.

Så många finns

I dagsläget finns ungefär 2 500 stationära trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna.

Trafiksäkerhetskamerorna är placerade där polisen bedömer att de gör mest nytta.

– De är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, förklarar polisen.

Så fungerar det

Alla kameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltad vid kamerorna så att alla kan köra lagligt.

När ett fordon närmar sig en trafiksäkerhetskamera mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar.

– Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns. Kamerorna fungerar både dag och natt under alla årstider, fortsätter polisen.

– Bilden som kameran har fotograferat av fordonet bearbetas manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Kremls utspel – “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen