Förbud föreslås i kollektivtrafiken – mobilanvändare kan tvingas böta

2025 05 01

Att använda hörlurar när man lyssnar på Spotify bör bli ett obligatoriskt krav i kollektivtrafiken.

Det anser Moderaternas oppositionsregionråd i Stockholm, Kristoffer Tamson.

M-politikern vill göra det förbjudet att lyssna på musik eller titta på videoklipp utan hörlurar i kollektivtrafiken.

–  Kollektivtrafiken blir i ökad utsträckning offer för och tas över av trivselpirater som tycker att man kan bete sig och låta som man vill och ha sina fötter på säten. Det skapar mindre trivsel och i förlängningen ökad otrygghet, säger Tamson till Aftonbladet.

M-politikern föreslår att den som bryter mot förbudet ska straffas med böter på 1 000 kronor.

– Det handlar om att det behövs en moralisk resning, säger han till tidningen.

Vill gå ännu längre

Liberaldemokraterna i Storbritannien har gått fram med ett liknande förslag.

Det brittiska partiet vill dock se ett betydligt högre bötesbelopp.  

Partiet föreslår att personer som bryter mot förbudet ska kunna tilldelas böter på maximalt 1 000 pund, vilket motsvarande cirka 13 000 kronor.

Många britter stödjer ett förbud

Liberaldemokraterna har undersökt hur vanligt fenomenet är i kollektivtrafiken i Storbritannien. Partiets opinionsundersökning visar att 38 procent av britterna upplever att andra passagerare spelar hög musik eller annat ljud från telefonen ofta eller ibland, medan 28 procent svarar att det sällan händer.

Lisa Smart, partiets talesperson för inrikesfrågor, anser att ett förbud är motiverat.

– Alla förtjänar att känna sig respekterade och trygga i kollektivtrafiken, säger hon till The Guardian.

–  Gång på gång hör jag från folk att de känner sig rädda och inte vågar säga ifrån när någon spelar musik eller annat innehåll från en telefon eller högtalare. Det är dags att ta ställning för den tysta majoriteten som bara vill ta sig från A till B i lugn och ro.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen


22 jan 2026

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen