Formidabelt utgångsläge – men hotet inför 2022 kommer inifrån partiet

2021 07 28

Partiets utgångsläge är formidabelt bra och vore det val i dag skulle man nå det bästa resultatet på 33 år. Men i bakgrunden finns det även tydliga hot.

Centerpartiet med partiledare Annie Lööf i spetsen fick 8,9 % i nya Novusmätningen som presenterades idag och partiet är först ut i min serie ”Analys i Sommartid”.

Just nu pågår den sista längre ledigheten för partierna och partiledarna innan valet 2022. Så här dags nästa sommar blir det inte mycket vila ty då befinner sig Sverige i en het och intensiv valrörelse.

I denna serie läggs fokus på en specifik möjlighet och ett specifikt hot som partiet kan se framför sig inför valåret 2022.

🟢 MÖJLIGHET

Sällan har det varit så tydligt att ett enskilt parti står i mitten av svensk politik. S, V och MP är tydliga med att de inte vill samverka med Moderaterna samtidigt som M, KD, SD och numera även L är tydliga med att de inte vill samverka med Socialdemokraterna.

Centern däremot är tydliga med precis tvärtom – de vill samarbeta med både M och med S. Centern är utan tvekan det tydligaste mittenpartiet i svensk politik och det spelar stor roll rörande en av de frågor som blir allra hetast under valåret – de olika regeringsalternativen.

Övertyga väljarna

Å ena sidan finns det en klar utmaning för partiet med den positionen. Dels ser det väldigt ensamt ut där i mitten. Inte ens L  finns kvar. Dels blir det svårt att övertyga väljarna om att det faktiskt går att få till ett samarbete där både M och S ingår, vilket är Centerns hållning.

Perfekt lagom

Men partiets mittenposition kan även ge utdelning. I ett politiskt landskap som karaktäriserar av stark polarisering och hårda angrepp kan en mellanväg – i mitten – bli attraktivare än vad man kan ana i nuläget. För väljare som vare sig vill att politiken ska bli alltför konservativ eller alltför vänster.

Det kvarstår dock för Centern att paketera en träffsäker och lättförståelig retorik som får väljarna i landet lagom att välja ett alternativ som Centern själva troligen skulle beskriva som just lagom – perfekt lagom.

🔴 HOT

Centerns profilfrågor är miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb. Det är breda frågor som berör många väljare. Men vid två tillfällen när det bränt till som mest i media så har partiets sakpolitiska profil istället hamnat på helt andra frågor.

◾Vid finalen av talmansrundorna 2019 blev bilden att Las-frågan och friare hyressättning var C:s huvudfrågor.

◾Vid regeringskrisen så tillkom även avvecklat strandskydd och äganderätt i skogen.

Snarast förlorarfrågor

Ingen av dessa fyra frågor är vinnarfrågor hos väljarna och de tre förstnämnda är snarast motsatsen – förlorarfrågor. Det är förvisso rätt att driva sina egna väljares viktiga frågor under mandatperioden men när det närmar sig val behöver partierna även zooma ut och tänka opinionsstrategiskt och brett. Och då är det inte dessa fyra frågor som är heta utan snarare partiets primära profilfrågor, det vill säga just miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb.

En intressant punkt med denna hotbild avseende fel profilfrågor är att hotet inte kommer utifrån, inte från något annat parti. Nej, hotet kommer istället inifrån. När Centern släpper opinionstänket och går in i förhandlingsläge gentemot S så kör man helt enkelt opinionsmässigt i diket. Därmed inte sagt att det är sakpolitiskt fel. Denna typ av förhandling sker ju inte i kampanjskeden.

SUMMERING

Om Centern kan formulera partiets unika mittenposition på ett varmt och sympatiskt sätt som tilltalar allmänheten så kan det ge utdelning. Och särskilt om man lägger fokus på frågor som känns varma och sympatiska – i stället för frågor som många säkerligen upplever som kalla, som Las och marknadshyror. Ja då kan Centern lyfta ytterligare i mätningarna.

UTGÅNGSLÄGE

Centerns 8,9 % i senaste Novus skulle vara det högsta resultatet för partiet på 33 år om det blev valresultat. Annie Lööfs utgångsläge är med andra ord formidabelt.

Info: De nämnda möjligheterna och hoten är inte nödvändigtvis partiets största möjligheter och hot inför valet. Urvalet har istället gjorts baserat på frågor som kommit i skymundan i politikens snabba värld.

Foto: Montage samt  Annie Lööf, FB

[yop_poll id="431"]

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen