Formidabelt utgångsläge – men hotet inför 2022 kommer inifrån partiet

2021 07 28

Partiets utgångsläge är formidabelt bra och vore det val i dag skulle man nå det bästa resultatet på 33 år. Men i bakgrunden finns det även tydliga hot.

Centerpartiet med partiledare Annie Lööf i spetsen fick 8,9 % i nya Novusmätningen som presenterades idag och partiet är först ut i min serie ”Analys i Sommartid”.

Just nu pågår den sista längre ledigheten för partierna och partiledarna innan valet 2022. Så här dags nästa sommar blir det inte mycket vila ty då befinner sig Sverige i en het och intensiv valrörelse.

I denna serie läggs fokus på en specifik möjlighet och ett specifikt hot som partiet kan se framför sig inför valåret 2022.

🟢 MÖJLIGHET

Sällan har det varit så tydligt att ett enskilt parti står i mitten av svensk politik. S, V och MP är tydliga med att de inte vill samverka med Moderaterna samtidigt som M, KD, SD och numera även L är tydliga med att de inte vill samverka med Socialdemokraterna.

Centern däremot är tydliga med precis tvärtom – de vill samarbeta med både M och med S. Centern är utan tvekan det tydligaste mittenpartiet i svensk politik och det spelar stor roll rörande en av de frågor som blir allra hetast under valåret – de olika regeringsalternativen.

Övertyga väljarna

Å ena sidan finns det en klar utmaning för partiet med den positionen. Dels ser det väldigt ensamt ut där i mitten. Inte ens L  finns kvar. Dels blir det svårt att övertyga väljarna om att det faktiskt går att få till ett samarbete där både M och S ingår, vilket är Centerns hållning.

Perfekt lagom

Men partiets mittenposition kan även ge utdelning. I ett politiskt landskap som karaktäriserar av stark polarisering och hårda angrepp kan en mellanväg – i mitten – bli attraktivare än vad man kan ana i nuläget. För väljare som vare sig vill att politiken ska bli alltför konservativ eller alltför vänster.

Det kvarstår dock för Centern att paketera en träffsäker och lättförståelig retorik som får väljarna i landet lagom att välja ett alternativ som Centern själva troligen skulle beskriva som just lagom – perfekt lagom.

🔴 HOT

Centerns profilfrågor är miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb. Det är breda frågor som berör många väljare. Men vid två tillfällen när det bränt till som mest i media så har partiets sakpolitiska profil istället hamnat på helt andra frågor.

◾Vid finalen av talmansrundorna 2019 blev bilden att Las-frågan och friare hyressättning var C:s huvudfrågor.

◾Vid regeringskrisen så tillkom även avvecklat strandskydd och äganderätt i skogen.

Snarast förlorarfrågor

Ingen av dessa fyra frågor är vinnarfrågor hos väljarna och de tre förstnämnda är snarast motsatsen – förlorarfrågor. Det är förvisso rätt att driva sina egna väljares viktiga frågor under mandatperioden men när det närmar sig val behöver partierna även zooma ut och tänka opinionsstrategiskt och brett. Och då är det inte dessa fyra frågor som är heta utan snarare partiets primära profilfrågor, det vill säga just miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb.

En intressant punkt med denna hotbild avseende fel profilfrågor är att hotet inte kommer utifrån, inte från något annat parti. Nej, hotet kommer istället inifrån. När Centern släpper opinionstänket och går in i förhandlingsläge gentemot S så kör man helt enkelt opinionsmässigt i diket. Därmed inte sagt att det är sakpolitiskt fel. Denna typ av förhandling sker ju inte i kampanjskeden.

SUMMERING

Om Centern kan formulera partiets unika mittenposition på ett varmt och sympatiskt sätt som tilltalar allmänheten så kan det ge utdelning. Och särskilt om man lägger fokus på frågor som känns varma och sympatiska – i stället för frågor som många säkerligen upplever som kalla, som Las och marknadshyror. Ja då kan Centern lyfta ytterligare i mätningarna.

UTGÅNGSLÄGE

Centerns 8,9 % i senaste Novus skulle vara det högsta resultatet för partiet på 33 år om det blev valresultat. Annie Lööfs utgångsläge är med andra ord formidabelt.

Info: De nämnda möjligheterna och hoten är inte nödvändigtvis partiets största möjligheter och hot inför valet. Urvalet har istället gjorts baserat på frågor som kommit i skymundan i politikens snabba värld.

Foto: Montage samt  Annie Lööf, FB

[yop_poll id="431"]

22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen