Formidabelt utgångsläge – men hotet inför 2022 kommer inifrån partiet

2021 07 28

Partiets utgångsläge är formidabelt bra och vore det val i dag skulle man nå det bästa resultatet på 33 år. Men i bakgrunden finns det även tydliga hot.

Centerpartiet med partiledare Annie Lööf i spetsen fick 8,9 % i nya Novusmätningen som presenterades idag och partiet är först ut i min serie ”Analys i Sommartid”.

Just nu pågår den sista längre ledigheten för partierna och partiledarna innan valet 2022. Så här dags nästa sommar blir det inte mycket vila ty då befinner sig Sverige i en het och intensiv valrörelse.

I denna serie läggs fokus på en specifik möjlighet och ett specifikt hot som partiet kan se framför sig inför valåret 2022.

🟢 MÖJLIGHET

Sällan har det varit så tydligt att ett enskilt parti står i mitten av svensk politik. S, V och MP är tydliga med att de inte vill samverka med Moderaterna samtidigt som M, KD, SD och numera även L är tydliga med att de inte vill samverka med Socialdemokraterna.

Centern däremot är tydliga med precis tvärtom – de vill samarbeta med både M och med S. Centern är utan tvekan det tydligaste mittenpartiet i svensk politik och det spelar stor roll rörande en av de frågor som blir allra hetast under valåret – de olika regeringsalternativen.

Övertyga väljarna

Å ena sidan finns det en klar utmaning för partiet med den positionen. Dels ser det väldigt ensamt ut där i mitten. Inte ens L  finns kvar. Dels blir det svårt att övertyga väljarna om att det faktiskt går att få till ett samarbete där både M och S ingår, vilket är Centerns hållning.

Perfekt lagom

Men partiets mittenposition kan även ge utdelning. I ett politiskt landskap som karaktäriserar av stark polarisering och hårda angrepp kan en mellanväg – i mitten – bli attraktivare än vad man kan ana i nuläget. För väljare som vare sig vill att politiken ska bli alltför konservativ eller alltför vänster.

Det kvarstår dock för Centern att paketera en träffsäker och lättförståelig retorik som får väljarna i landet lagom att välja ett alternativ som Centern själva troligen skulle beskriva som just lagom – perfekt lagom.

🔴 HOT

Centerns profilfrågor är miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb. Det är breda frågor som berör många väljare. Men vid två tillfällen när det bränt till som mest i media så har partiets sakpolitiska profil istället hamnat på helt andra frågor.

◾Vid finalen av talmansrundorna 2019 blev bilden att Las-frågan och friare hyressättning var C:s huvudfrågor.

◾Vid regeringskrisen så tillkom även avvecklat strandskydd och äganderätt i skogen.

Snarast förlorarfrågor

Ingen av dessa fyra frågor är vinnarfrågor hos väljarna och de tre förstnämnda är snarast motsatsen – förlorarfrågor. Det är förvisso rätt att driva sina egna väljares viktiga frågor under mandatperioden men när det närmar sig val behöver partierna även zooma ut och tänka opinionsstrategiskt och brett. Och då är det inte dessa fyra frågor som är heta utan snarare partiets primära profilfrågor, det vill säga just miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb.

En intressant punkt med denna hotbild avseende fel profilfrågor är att hotet inte kommer utifrån, inte från något annat parti. Nej, hotet kommer istället inifrån. När Centern släpper opinionstänket och går in i förhandlingsläge gentemot S så kör man helt enkelt opinionsmässigt i diket. Därmed inte sagt att det är sakpolitiskt fel. Denna typ av förhandling sker ju inte i kampanjskeden.

SUMMERING

Om Centern kan formulera partiets unika mittenposition på ett varmt och sympatiskt sätt som tilltalar allmänheten så kan det ge utdelning. Och särskilt om man lägger fokus på frågor som känns varma och sympatiska – i stället för frågor som många säkerligen upplever som kalla, som Las och marknadshyror. Ja då kan Centern lyfta ytterligare i mätningarna.

UTGÅNGSLÄGE

Centerns 8,9 % i senaste Novus skulle vara det högsta resultatet för partiet på 33 år om det blev valresultat. Annie Lööfs utgångsläge är med andra ord formidabelt.

Info: De nämnda möjligheterna och hoten är inte nödvändigtvis partiets största möjligheter och hot inför valet. Urvalet har istället gjorts baserat på frågor som kommit i skymundan i politikens snabba värld.

Foto: Montage samt  Annie Lööf, FB

[yop_poll id="431"]

23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen