Formidabelt utgångsläge – men hotet inför 2022 kommer inifrån partiet

2021 07 28

Partiets utgångsläge är formidabelt bra och vore det val i dag skulle man nå det bästa resultatet på 33 år. Men i bakgrunden finns det även tydliga hot.

Centerpartiet med partiledare Annie Lööf i spetsen fick 8,9 % i nya Novusmätningen som presenterades idag och partiet är först ut i min serie ”Analys i Sommartid”.

Just nu pågår den sista längre ledigheten för partierna och partiledarna innan valet 2022. Så här dags nästa sommar blir det inte mycket vila ty då befinner sig Sverige i en het och intensiv valrörelse.

I denna serie läggs fokus på en specifik möjlighet och ett specifikt hot som partiet kan se framför sig inför valåret 2022.

🟢 MÖJLIGHET

Sällan har det varit så tydligt att ett enskilt parti står i mitten av svensk politik. S, V och MP är tydliga med att de inte vill samverka med Moderaterna samtidigt som M, KD, SD och numera även L är tydliga med att de inte vill samverka med Socialdemokraterna.

Centern däremot är tydliga med precis tvärtom – de vill samarbeta med både M och med S. Centern är utan tvekan det tydligaste mittenpartiet i svensk politik och det spelar stor roll rörande en av de frågor som blir allra hetast under valåret – de olika regeringsalternativen.

Övertyga väljarna

Å ena sidan finns det en klar utmaning för partiet med den positionen. Dels ser det väldigt ensamt ut där i mitten. Inte ens L  finns kvar. Dels blir det svårt att övertyga väljarna om att det faktiskt går att få till ett samarbete där både M och S ingår, vilket är Centerns hållning.

Perfekt lagom

Men partiets mittenposition kan även ge utdelning. I ett politiskt landskap som karaktäriserar av stark polarisering och hårda angrepp kan en mellanväg – i mitten – bli attraktivare än vad man kan ana i nuläget. För väljare som vare sig vill att politiken ska bli alltför konservativ eller alltför vänster.

Det kvarstår dock för Centern att paketera en träffsäker och lättförståelig retorik som får väljarna i landet lagom att välja ett alternativ som Centern själva troligen skulle beskriva som just lagom – perfekt lagom.

🔴 HOT

Centerns profilfrågor är miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb. Det är breda frågor som berör många väljare. Men vid två tillfällen när det bränt till som mest i media så har partiets sakpolitiska profil istället hamnat på helt andra frågor.

◾Vid finalen av talmansrundorna 2019 blev bilden att Las-frågan och friare hyressättning var C:s huvudfrågor.

◾Vid regeringskrisen så tillkom även avvecklat strandskydd och äganderätt i skogen.

Snarast förlorarfrågor

Ingen av dessa fyra frågor är vinnarfrågor hos väljarna och de tre förstnämnda är snarast motsatsen – förlorarfrågor. Det är förvisso rätt att driva sina egna väljares viktiga frågor under mandatperioden men när det närmar sig val behöver partierna även zooma ut och tänka opinionsstrategiskt och brett. Och då är det inte dessa fyra frågor som är heta utan snarare partiets primära profilfrågor, det vill säga just miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb.

En intressant punkt med denna hotbild avseende fel profilfrågor är att hotet inte kommer utifrån, inte från något annat parti. Nej, hotet kommer istället inifrån. När Centern släpper opinionstänket och går in i förhandlingsläge gentemot S så kör man helt enkelt opinionsmässigt i diket. Därmed inte sagt att det är sakpolitiskt fel. Denna typ av förhandling sker ju inte i kampanjskeden.

SUMMERING

Om Centern kan formulera partiets unika mittenposition på ett varmt och sympatiskt sätt som tilltalar allmänheten så kan det ge utdelning. Och särskilt om man lägger fokus på frågor som känns varma och sympatiska – i stället för frågor som många säkerligen upplever som kalla, som Las och marknadshyror. Ja då kan Centern lyfta ytterligare i mätningarna.

UTGÅNGSLÄGE

Centerns 8,9 % i senaste Novus skulle vara det högsta resultatet för partiet på 33 år om det blev valresultat. Annie Lööfs utgångsläge är med andra ord formidabelt.

Info: De nämnda möjligheterna och hoten är inte nödvändigtvis partiets största möjligheter och hot inför valet. Urvalet har istället gjorts baserat på frågor som kommit i skymundan i politikens snabba värld.

Foto: Montage samt  Annie Lööf, FB

[yop_poll id="431"]

26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen