Formidabelt utgångsläge – men hotet inför 2022 kommer inifrån partiet

2021 07 28

Partiets utgångsläge är formidabelt bra och vore det val i dag skulle man nå det bästa resultatet på 33 år. Men i bakgrunden finns det även tydliga hot.

Centerpartiet med partiledare Annie Lööf i spetsen fick 8,9 % i nya Novusmätningen som presenterades idag och partiet är först ut i min serie ”Analys i Sommartid”.

Just nu pågår den sista längre ledigheten för partierna och partiledarna innan valet 2022. Så här dags nästa sommar blir det inte mycket vila ty då befinner sig Sverige i en het och intensiv valrörelse.

I denna serie läggs fokus på en specifik möjlighet och ett specifikt hot som partiet kan se framför sig inför valåret 2022.

🟢 MÖJLIGHET

Sällan har det varit så tydligt att ett enskilt parti står i mitten av svensk politik. S, V och MP är tydliga med att de inte vill samverka med Moderaterna samtidigt som M, KD, SD och numera även L är tydliga med att de inte vill samverka med Socialdemokraterna.

Centern däremot är tydliga med precis tvärtom – de vill samarbeta med både M och med S. Centern är utan tvekan det tydligaste mittenpartiet i svensk politik och det spelar stor roll rörande en av de frågor som blir allra hetast under valåret – de olika regeringsalternativen.

Övertyga väljarna

Å ena sidan finns det en klar utmaning för partiet med den positionen. Dels ser det väldigt ensamt ut där i mitten. Inte ens L  finns kvar. Dels blir det svårt att övertyga väljarna om att det faktiskt går att få till ett samarbete där både M och S ingår, vilket är Centerns hållning.

Perfekt lagom

Men partiets mittenposition kan även ge utdelning. I ett politiskt landskap som karaktäriserar av stark polarisering och hårda angrepp kan en mellanväg – i mitten – bli attraktivare än vad man kan ana i nuläget. För väljare som vare sig vill att politiken ska bli alltför konservativ eller alltför vänster.

Det kvarstår dock för Centern att paketera en träffsäker och lättförståelig retorik som får väljarna i landet lagom att välja ett alternativ som Centern själva troligen skulle beskriva som just lagom – perfekt lagom.

🔴 HOT

Centerns profilfrågor är miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb. Det är breda frågor som berör många väljare. Men vid två tillfällen när det bränt till som mest i media så har partiets sakpolitiska profil istället hamnat på helt andra frågor.

◾Vid finalen av talmansrundorna 2019 blev bilden att Las-frågan och friare hyressättning var C:s huvudfrågor.

◾Vid regeringskrisen så tillkom även avvecklat strandskydd och äganderätt i skogen.

Snarast förlorarfrågor

Ingen av dessa fyra frågor är vinnarfrågor hos väljarna och de tre förstnämnda är snarast motsatsen – förlorarfrågor. Det är förvisso rätt att driva sina egna väljares viktiga frågor under mandatperioden men när det närmar sig val behöver partierna även zooma ut och tänka opinionsstrategiskt och brett. Och då är det inte dessa fyra frågor som är heta utan snarare partiets primära profilfrågor, det vill säga just miljö & klimat, landsbygden, sjukvården och småföretagande & jobb.

En intressant punkt med denna hotbild avseende fel profilfrågor är att hotet inte kommer utifrån, inte från något annat parti. Nej, hotet kommer istället inifrån. När Centern släpper opinionstänket och går in i förhandlingsläge gentemot S så kör man helt enkelt opinionsmässigt i diket. Därmed inte sagt att det är sakpolitiskt fel. Denna typ av förhandling sker ju inte i kampanjskeden.

SUMMERING

Om Centern kan formulera partiets unika mittenposition på ett varmt och sympatiskt sätt som tilltalar allmänheten så kan det ge utdelning. Och särskilt om man lägger fokus på frågor som känns varma och sympatiska – i stället för frågor som många säkerligen upplever som kalla, som Las och marknadshyror. Ja då kan Centern lyfta ytterligare i mätningarna.

UTGÅNGSLÄGE

Centerns 8,9 % i senaste Novus skulle vara det högsta resultatet för partiet på 33 år om det blev valresultat. Annie Lööfs utgångsläge är med andra ord formidabelt.

Info: De nämnda möjligheterna och hoten är inte nödvändigtvis partiets största möjligheter och hot inför valet. Urvalet har istället gjorts baserat på frågor som kommit i skymundan i politikens snabba värld.

Foto: Montage samt  Annie Lööf, FB

[yop_poll id="431"]

2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla 

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen