FORSKARE: Därför kan ljusare dagar ge negativa effekter

2023 03 21

Vårdagjämningen har inträffat i Sverige och dagarna är nu längre än nätterna.

Det är många som uppskattar mer dagsljus, det hjälper oss orka mer och vara gladare.

Däremot kan det ge negativa effekter för vissa, menar sömnforskaren Pernilla Garmy.

– Många mår bra av stabilitet, och snabba förändringar när det gäller dagsljus kan därför stressa en del människor och orsaka både vår- och höstdepressioner. Det finns ingen ”one size fits all”, säger hon till SvD.

Positivt för många

Det är många som upplever positiva effekter av ljusare dagar.

Ljusare morgnar påverkar vår ork under dagen, menar Garmy.

– Ljuset har förmågan att väcka hjärnan och aktivera vårt stresscentrum. Det blir en omedelbar effekt så fort ljuset når ögat. Det gör att vi kan upprätthålla vakenhet, klara av våra arbetsuppgifter lättare och vara mindre benägna till depressivitet, förklarar hon. 

Dock understryker Garmy att en del kan bli tröttare i början av våren då kroppen inte hänger med i omställningen.

Så många drabbas

Vårdepression drabbar omkring 3-5 procent av svenskar och ytterligare 10-12 procent mår dåligt av att det blir ljusare.

Årsbunden nedstämdhet kännetecknas av bland annat oro, ångest och sömnproblem.

För att lindra problemen rekommenderas fysisk aktivitet, att tillbringa tid utomhus och hjälp vid vårdcentralen ifall problemen blir för svåra.

Så definieras årstiderna

Vintern anländer till Sverige när det råder vintertemperatur i fem dygn i följd, alltså när dygnsmedeltemperaturen är 0 grader celsius eller lägre.

Våren anländer om det råder vårtemperatur sju dygn i följd, det vill säga över 0 grader celsius.

Olika definitioner

När dygnsmedeltemperaturen varit över 10 grader celsius fem dygn i följd har sommaren officiellt anlänt, medan hösten definieras av en dygnsmedeltemperatur under 10 grader i fem raka dygn.

– Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig från mars till maj, sommaren från juni till augusti, hösten från september till november och vintern från december till februari, framhåller SMHI.

Foto: A. Bhattacharya

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen