FORSKARE: Ny hälsoinformation rörande de som haft mild covid-19

2022 04 02

Två år efter att pandemin inleddes blir nu effekterna av covid-19 allt tydligare.

Forskare och experter lägger mycket fokus på att studera hälsoeffekterna bland de som smittats av covid-19.

Löper högre risk

Det har länge varit känt att personer som lider av diabetes löper högre risk än andra att drabbas av allvarlig covid-19-infektion men nu kan man klarlägga ett nytt samband.

– De som drabbas av covid-19 löper också högre risk att själva drabbas av diabetes, rapporterar CNN.

Mild covidsmitta

En ny studie har granskat personer som har smittats av mild covid-19-infektion i Tyskland och studien visar att den gruppen löper hela 28 procent högre risk att diagnosticeras med diabetes typ 2 jämfört med personer som aldrig smittades.

Inom ett år

Resultatet stöds även av en studie som genomförts i USA. Den amerikanska studien visar att personer som smittats av coronaviruset och sedan tillfrisknat löper 40 procent högre risk att drabbas av diabetes inom ett år efter att man fick smittan

Två av 100

– Forskarna uppskattar att omkring två av 100 personer som smittades med covid-19 kommer att drabbas av diabetes, uppger CNN.

Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften The Lancet och den visar att även de som innan covid-19-smittan hade en låg risk att i framtiden drabbas av diabetes så ökade risken med 38 procent efter att de smittades.

276 procent högre risk

Desto allvarliga infektion man drabbats av ju större är risken att senare få diabetes visar forskningen.

Personer som fick vårdas på intensiven löper hela 276 procent högre risk att få diabetes, fastslår studien.

Mycket stor studie

– Risken finns kvar ett år efter att man smittades och även de som inte behövde sjukhusvård drabbas, säger doktor Ziyad Al-Aky som är chefsforskare på St Louis Health Care System i USA.

Den amerikanska studien inkluderar 180 000 personer som fick covid-19 och de har jämförts med en kontrollgrupp på över 4 miljoner människor.

Första gången

Det har varit känt i många år att studier indikerar att de som drabbats av olika former av luftinfektioner kan löpa högre risk att drabbas av diabetes.

Men enligt doktor Robert Gabbay, chefsforskare vid Amerikanska Diabetesförbundet, är detta första gången som studier påvisar så pass starka samband mellan diabetes och ett specifikt virus.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen