FORSKARE: Ny hälsoinformation rörande de som haft mild covid-19

2022 04 02

Två år efter att pandemin inleddes blir nu effekterna av covid-19 allt tydligare.

Forskare och experter lägger mycket fokus på att studera hälsoeffekterna bland de som smittats av covid-19.

Löper högre risk

Det har länge varit känt att personer som lider av diabetes löper högre risk än andra att drabbas av allvarlig covid-19-infektion men nu kan man klarlägga ett nytt samband.

– De som drabbas av covid-19 löper också högre risk att själva drabbas av diabetes, rapporterar CNN.

Mild covidsmitta 

En ny studie har granskat personer som har smittats av mild covid-19-infektion i Tyskland och studien visar att den gruppen löper hela 28 procent högre risk att diagnosticeras med diabetes typ 2 jämfört med personer som aldrig smittades.

Inom ett år

Resultatet stöds även av en studie som genomförts i USA. Den amerikanska studien visar att personer som smittats av coronaviruset och sedan tillfrisknat löper 40 procent högre risk att drabbas av diabetes inom ett år efter att man fick smittan

Två av 100

– Forskarna uppskattar att omkring två av 100 personer som smittades med covid-19 kommer att drabbas av diabetes, uppger CNN.

Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften The Lancet och den visar att även de som innan covid-19-smittan hade en låg risk att i framtiden drabbas av diabetes så ökade risken med 38 procent efter att de smittades.

276 procent högre risk

Desto allvarliga infektion man drabbats av ju större är risken att senare få diabetes visar forskningen.

Personer som fick vårdas på intensiven löper hela 276 procent högre risk att få diabetes, fastslår studien.

Mycket stor studie

– Risken finns kvar ett år efter att man smittades och även de som inte behövde sjukhusvård drabbas, säger doktor Ziyad Al-Aky som är chefsforskare på St Louis Health Care System i USA.

Den amerikanska studien inkluderar 180 000 personer som fick covid-19 och de har jämförts med en kontrollgrupp på över 4 miljoner människor.

Första gången

Det har varit känt i många år att studier indikerar att de som drabbats av olika former av luftinfektioner kan löpa högre risk att drabbas av diabetes.
Men enligt doktor Robert Gabbay, chefsforskare vid Amerikanska Diabetesförbundet, är detta första gången som studier påvisar så pass starka samband mellan diabetes och ett specifikt virus.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen