FORSKARE: Ny hälsoinformation rörande de som haft mild covid-19

2022 04 02

Två år efter att pandemin inleddes blir nu effekterna av covid-19 allt tydligare.

Forskare och experter lägger mycket fokus på att studera hälsoeffekterna bland de som smittats av covid-19.

Löper högre risk

Det har länge varit känt att personer som lider av diabetes löper högre risk än andra att drabbas av allvarlig covid-19-infektion men nu kan man klarlägga ett nytt samband.

– De som drabbas av covid-19 löper också högre risk att själva drabbas av diabetes, rapporterar CNN.

Mild covidsmitta

En ny studie har granskat personer som har smittats av mild covid-19-infektion i Tyskland och studien visar att den gruppen löper hela 28 procent högre risk att diagnosticeras med diabetes typ 2 jämfört med personer som aldrig smittades.

Inom ett år

Resultatet stöds även av en studie som genomförts i USA. Den amerikanska studien visar att personer som smittats av coronaviruset och sedan tillfrisknat löper 40 procent högre risk att drabbas av diabetes inom ett år efter att man fick smittan

Två av 100

– Forskarna uppskattar att omkring två av 100 personer som smittades med covid-19 kommer att drabbas av diabetes, uppger CNN.

Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften The Lancet och den visar att även de som innan covid-19-smittan hade en låg risk att i framtiden drabbas av diabetes så ökade risken med 38 procent efter att de smittades.

276 procent högre risk

Desto allvarliga infektion man drabbats av ju större är risken att senare få diabetes visar forskningen.

Personer som fick vårdas på intensiven löper hela 276 procent högre risk att få diabetes, fastslår studien.

Mycket stor studie

– Risken finns kvar ett år efter att man smittades och även de som inte behövde sjukhusvård drabbas, säger doktor Ziyad Al-Aky som är chefsforskare på St Louis Health Care System i USA.

Den amerikanska studien inkluderar 180 000 personer som fick covid-19 och de har jämförts med en kontrollgrupp på över 4 miljoner människor.

Första gången

Det har varit känt i många år att studier indikerar att de som drabbats av olika former av luftinfektioner kan löpa högre risk att drabbas av diabetes.

Men enligt doktor Robert Gabbay, chefsforskare vid Amerikanska Diabetesförbundet, är detta första gången som studier påvisar så pass starka samband mellan diabetes och ett specifikt virus.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen