Forskare förbryllad över svenska folkets åldrande

2023 11 03

– 70 är det nya 50.

Det fastslår forskaren Ingmar Skog i sin nya bok som passande heter ”70 är det nya 50”.

Boken är en sammanställning av den världsberömda H70-studien som innehåller mängder av befolkningsstudier på 70-åringar.

Stora förändringar 

Ingmar Skogs slutsats är tydlig.

Dagens 70-åringar är piggare än någonsin.

De har en fysisk och intellektuell kapacitet som 50-åringar hade för några generationer sedan. 

Dessutom noterar forskaren stora förändringar i attityder och till och med personlighet, bland annat:

- Många av dagens 70-plussare vill ut och resa och hitta på roliga saker medan de ännu känner sig unga

- De har mer och bättre sex

- De har blivit smartare

- De hör bättre

- De lever längre och risken för att drabbas av demens har minskat

”Otroligt fascinerande”

–  I studien har olika årskullar av 70-åringar studerats och följts upp. Det här har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att jämföra hälsan hos 70-åringar som föddes i början av 1900-talet med 70-åringar som föddes fyra decennier senare.

– Det är otroligt fascinerande, säger Ingmar Skog i ett uttalande.

Förvånad

I en intervju med SvD medger forskaren att han är förvånad över utvecklingen.

Det som förbryllar honom mest är att det blivit så enorma skillnader och på bara ett halvt sekel.

– Vilken statistik vi än använder blir de äldre bara piggare. Och det håller på att ske i hela världen, säger Ingmar Skog till tidningen.

Fakta Ingmar Skog

Ingemar Skog är professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Det är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa med drygt 170 forskare och forskningspersonal från 18 institutioner och sex fakulteter. Ingmar Skoog är också en flitigt anlitad föreläsare och förekommer ofta som expert i media, till exempel teveprogrammen Studio 65, som sänds både i vår och i höst i SVT, UR och P4, och Fyraåringarna på äldreboendet, 2020.

Ingmar Skoog sitter även med i regeringens äldreforskarråd och var med som expert för coronakommissionen och i arbetet för en ny äldreomsorgslag, samt var med i delegationen för senior arbetskraft.

Ingmar Skoog leder också den världsberömda H70-studien, en äldrestudie som har pågått i mer än ett halvt sekel.

Källa: Bokförlaget Polaris

Foto: Ravi Patel resp Mathias Konrath

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen