Forskare förutspår “superkontinent” utan människor

2023 09 29

Människans framtid ser inte ljus ut.

Inte om du frågar forskare från University of Bristol i Storbritannien, som i en unik datorsimulering förutspått hur världen ser ut om hisnande 250 miljoner år. 

Genom klimatmodeller som framställts med den allra senaste datatekniken har man tittat i spåkulan – och synen man fått se är minst sagt dyster.

Åtminstone ur ett mänskligt perspektiv.

Pangea Ultima

Forskarna ser framför sig en “superkontinent” – man kallar den för Pangea Ultima – som har utplånat människor och alla andra däggdjur.

Den förutspådda kontinenten skulle vara planetens enda världsdel efter att samtliga övriga sammanflutit. 

– De fann att det skulle vara extremt varmt, torrt och praktiskt taget obeboeligt för människor och däggdjur som inte är utvecklade för att klara av långvarig exponering för överdriven värme, rapporterar CNN-korrespondenten Amy Woodyatt.

Regelbundna vulkanutbrott

Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Geoscience tidigare den här veckan.

Enligt experterna skulle Pangea Ultima behöva konfrontera regelbundna vulkanutbrott och en uppvärmd planet utan dess like.

– Solen skulle också bli ljusare, avge mer energi och värma jorden ytterligare, framhåller experterna i studien.

"Människan skulle dö ut"

Temperaturen på “superkontinenten” skulle ligga någonstans mellan 40 och 50 grader – ännu högre under dagtid.

– Människor – tillsammans med många andra arter – skulle dö ut, säger Alexander Farswort, seniorforskare vid University of Bristol och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Det skulle inte heller finnas någon mat eller några vattenkällor för däggdjur att leva på.

Åtgärder här och nu

Simuleringen av Pangea Ultima om 250 miljoner år må vara svår att ta in här och nu.

Men det är inget skäl att inte ta människoorsakade klimatförändringar på allvar – som redan nu leder till miljoner dödsfall runt om i världen varje år.

 – Medan vi förutspår en obeboelig planet om 250 miljoner år upplever vi redan idag extrem värme som är skadlig för människors hälsa. Det är därför det är avgörande att få nettonollutsläpp så snart som möjligt, säger medförfattaren Eunice Lo, forskare i klimatförändringar och hälsa, i samma presssutskick.

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen