Forskare förutspår “superkontinent” utan människor

2023 09 29

Människans framtid ser inte ljus ut.

Inte om du frågar forskare från University of Bristol i Storbritannien, som i en unik datorsimulering förutspått hur världen ser ut om hisnande 250 miljoner år.

Genom klimatmodeller som framställts med den allra senaste datatekniken har man tittat i spåkulan – och synen man fått se är minst sagt dyster.

Åtminstone ur ett mänskligt perspektiv.

Pangea Ultima

Forskarna ser framför sig en “superkontinent” – man kallar den för Pangea Ultima – som har utplånat människor och alla andra däggdjur.

Den förutspådda kontinenten skulle vara planetens enda världsdel efter att samtliga övriga sammanflutit.

– De fann att det skulle vara extremt varmt, torrt och praktiskt taget obeboeligt för människor och däggdjur som inte är utvecklade för att klara av långvarig exponering för överdriven värme, rapporterar CNN-korrespondenten Amy Woodyatt.

Regelbundna vulkanutbrott

Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Geoscience tidigare den här veckan.

Enligt experterna skulle Pangea Ultima behöva konfrontera regelbundna vulkanutbrott och en uppvärmd planet utan dess like.

– Solen skulle också bli ljusare, avge mer energi och värma jorden ytterligare, framhåller experterna i studien.

"Människan skulle dö ut"

Temperaturen på “superkontinenten” skulle ligga någonstans mellan 40 och 50 grader – ännu högre under dagtid.

– Människor – tillsammans med många andra arter – skulle dö ut, säger Alexander Farswort, seniorforskare vid University of Bristol och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Det skulle inte heller finnas någon mat eller några vattenkällor för däggdjur att leva på.

Åtgärder här och nu

Simuleringen av Pangea Ultima om 250 miljoner år må vara svår att ta in här och nu.

Men det är inget skäl att inte ta människoorsakade klimatförändringar på allvar – som redan nu leder till miljoner dödsfall runt om i världen varje år.

– Medan vi förutspår en obeboelig planet om 250 miljoner år upplever vi redan idag extrem värme som är skadlig för människors hälsa. Det är därför det är avgörande att få nettonollutsläpp så snart som möjligt, säger medförfattaren Eunice Lo, forskare i klimatförändringar och hälsa, i samma presssutskick.

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen