Forskare förutspår “superkontinent” utan människor

2023 09 29

Människans framtid ser inte ljus ut.

Inte om du frågar forskare från University of Bristol i Storbritannien, som i en unik datorsimulering förutspått hur världen ser ut om hisnande 250 miljoner år.

Genom klimatmodeller som framställts med den allra senaste datatekniken har man tittat i spåkulan – och synen man fått se är minst sagt dyster.

Åtminstone ur ett mänskligt perspektiv.

Pangea Ultima

Forskarna ser framför sig en “superkontinent” – man kallar den för Pangea Ultima – som har utplånat människor och alla andra däggdjur.

Den förutspådda kontinenten skulle vara planetens enda världsdel efter att samtliga övriga sammanflutit.

– De fann att det skulle vara extremt varmt, torrt och praktiskt taget obeboeligt för människor och däggdjur som inte är utvecklade för att klara av långvarig exponering för överdriven värme, rapporterar CNN-korrespondenten Amy Woodyatt.

Regelbundna vulkanutbrott

Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Geoscience tidigare den här veckan.

Enligt experterna skulle Pangea Ultima behöva konfrontera regelbundna vulkanutbrott och en uppvärmd planet utan dess like.

– Solen skulle också bli ljusare, avge mer energi och värma jorden ytterligare, framhåller experterna i studien.

"Människan skulle dö ut"

Temperaturen på “superkontinenten” skulle ligga någonstans mellan 40 och 50 grader – ännu högre under dagtid.

– Människor – tillsammans med många andra arter – skulle dö ut, säger Alexander Farswort, seniorforskare vid University of Bristol och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Det skulle inte heller finnas någon mat eller några vattenkällor för däggdjur att leva på.

Åtgärder här och nu

Simuleringen av Pangea Ultima om 250 miljoner år må vara svår att ta in här och nu.

Men det är inget skäl att inte ta människoorsakade klimatförändringar på allvar – som redan nu leder till miljoner dödsfall runt om i världen varje år.

– Medan vi förutspår en obeboelig planet om 250 miljoner år upplever vi redan idag extrem värme som är skadlig för människors hälsa. Det är därför det är avgörande att få nettonollutsläpp så snart som möjligt, säger medförfattaren Eunice Lo, forskare i klimatförändringar och hälsa, i samma presssutskick.

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen