FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Små barns användande av skärmar har flera negativa effekter på barnen.

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen