06jan26

FORSKARE: Risken för demens kan minska med enkel vana

2023 03 12

Forskning kring Alzheimers och andra demenssjukdomar är omfattande och leder ofta till nya intressanta råd och rön.

– Varje år insjuknar uppemot  25 000 personer i demenssjukdom, uppger statligt finansierade Svenskt Demenscentrum.

Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad.

Spännande resultat

Demenssjukdomar drabbar både de som blir sjuka och deras anhöriga då demens leder till glömska och personlighetsförändringar.

Men det pågår intensiv forskning i jakten på hur man kan minska riskerna.

– De här resultaten är spännande, säger Puja Agarwal som forskar vid Rush forskningsuniversitet i Chicago, till tidskriften Neurology.

Forskningsteamet har studerat 581 pensionärer med fokus på deras hjärnhälsa kopplat till deras kost.

Resultatet indikerar att det kan finnas stora möjligheter att på egen hand minska risken för demens bara genom en enkel vana avseende sitt dagliga livsmedelsintag.

Sex portioner per vecka

Studien indikerar att det räcker med en portion gröna bladgrönsaker per dag för att minska risken för demens och samtidigt föryngra hjärnan.

– Förbättringar av folks diet på bara ett område – som att äta mer än sex portioner gröna bladgrönsaker per vecka – kopplas till färre amyloidsamlingar i hjärnan, konstaterar Puja Agarwal.

Amyloid är protein som förbinds med demens och diabetes.

Forskarna framhöll också ett annat kostråd som gav färre amyloider.

– Att inte äta stekt mat, säger Puja Agarwal.

Spenat och grönkål

Den minskade mängden amyloider som var resultatet av en portion gröna blad om dagen motsvarade en föryngring av hjärnan med fyra år.

Det finns en mängd bladgrönsaker som är populära att lägga på tallriken:

-Spenat

-Grönkål

-Vattenkrasse

-Romansallad

-Mâchesallad

-Med mera 

19 år yngre hjärna

Skillnaden mellan de pensionärer som åt mycket gröna bladgrönsaker jämfört med de som åt få är enorm enligt studien.

– De som hade ätit mest, sju eller fler portioner per vecka, hade ansamlingar i hjärnan som motsvarade att vara nästan 19 år yngre jämfört med de som ätit bara en portion i veckan, rapporterar Daily Mail.

Demens tros bero på amyloidprotein i hjärnan som klumpar ihop sig och leder till skador på centrala nervceller, enligt tidningen.

Gröna bladgrönsaker är rika på antioxidanter som kan hjälpa till att skydda hjärnan från oxidativ stress vilket kopplas till bildandet av amyloiderna.

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen