FORSKARE: Risken för demens kan minska med enkel vana

2023 03 12

Forskning kring Alzheimers och andra demenssjukdomar är omfattande och leder ofta till nya intressanta råd och rön.

– Varje år insjuknar uppemot 25 000 personer i demenssjukdom, uppger statligt finansierade Svenskt Demenscentrum.

Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad.

Spännande resultat

Demenssjukdomar drabbar både de som blir sjuka och deras anhöriga då demens leder till glömska och personlighetsförändringar.

Men det pågår intensiv forskning i jakten på hur man kan minska riskerna.

– De här resultaten är spännande, säger Puja Agarwal som forskar vid Rush forskningsuniversitet i Chicago, till tidskriften Neurology.

Forskningsteamet har studerat 581 pensionärer med fokus på deras hjärnhälsa kopplat till deras kost.

Resultatet indikerar att det kan finnas stora möjligheter att på egen hand minska risken för demens bara genom en enkel vana avseende sitt dagliga livsmedelsintag.

Sex portioner per vecka

Studien indikerar att det räcker med en portion gröna bladgrönsaker per dag för att minska risken för demens och samtidigt föryngra hjärnan.

– Förbättringar av folks diet på bara ett område – som att äta mer än sex portioner gröna bladgrönsaker per vecka – kopplas till färre amyloidsamlingar i hjärnan, konstaterar Puja Agarwal.

Amyloid är protein som förbinds med demens och diabetes.

Forskarna framhöll också ett annat kostråd som gav färre amyloider.

– Att inte äta stekt mat, säger Puja Agarwal.

Spenat och grönkål

Den minskade mängden amyloider som var resultatet av en portion gröna blad om dagen motsvarade en föryngring av hjärnan med fyra år.

Det finns en mängd bladgrönsaker som är populära att lägga på tallriken:

-Spenat

-Grönkål

-Vattenkrasse

-Romansallad

-Mâchesallad

-Med mera

19 år yngre hjärna

Skillnaden mellan de pensionärer som åt mycket gröna bladgrönsaker jämfört med de som åt få är enorm enligt studien.

– De som hade ätit mest, sju eller fler portioner per vecka, hade ansamlingar i hjärnan som motsvarade att vara nästan 19 år yngre jämfört med de som ätit bara en portion i veckan, rapporterar Daily Mail.

Demens tros bero på amyloidprotein i hjärnan som klumpar ihop sig och leder till skador på centrala nervceller, enligt tidningen.

Gröna bladgrönsaker är rika på antioxidanter som kan hjälpa till att skydda hjärnan från oxidativ stress vilket kopplas till bildandet av amyloiderna.

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen