06jan26

FORSKARE: Risken för demens kan minska med enkel vana

2023 03 12

Forskning kring Alzheimers och andra demenssjukdomar är omfattande och leder ofta till nya intressanta råd och rön.

– Varje år insjuknar uppemot  25 000 personer i demenssjukdom, uppger statligt finansierade Svenskt Demenscentrum.

Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad.

Spännande resultat

Demenssjukdomar drabbar både de som blir sjuka och deras anhöriga då demens leder till glömska och personlighetsförändringar.

Men det pågår intensiv forskning i jakten på hur man kan minska riskerna.

– De här resultaten är spännande, säger Puja Agarwal som forskar vid Rush forskningsuniversitet i Chicago, till tidskriften Neurology.

Forskningsteamet har studerat 581 pensionärer med fokus på deras hjärnhälsa kopplat till deras kost.

Resultatet indikerar att det kan finnas stora möjligheter att på egen hand minska risken för demens bara genom en enkel vana avseende sitt dagliga livsmedelsintag.

Sex portioner per vecka

Studien indikerar att det räcker med en portion gröna bladgrönsaker per dag för att minska risken för demens och samtidigt föryngra hjärnan.

– Förbättringar av folks diet på bara ett område – som att äta mer än sex portioner gröna bladgrönsaker per vecka – kopplas till färre amyloidsamlingar i hjärnan, konstaterar Puja Agarwal.

Amyloid är protein som förbinds med demens och diabetes.

Forskarna framhöll också ett annat kostråd som gav färre amyloider.

– Att inte äta stekt mat, säger Puja Agarwal.

Spenat och grönkål

Den minskade mängden amyloider som var resultatet av en portion gröna blad om dagen motsvarade en föryngring av hjärnan med fyra år.

Det finns en mängd bladgrönsaker som är populära att lägga på tallriken:

-Spenat

-Grönkål

-Vattenkrasse

-Romansallad

-Mâchesallad

-Med mera 

19 år yngre hjärna

Skillnaden mellan de pensionärer som åt mycket gröna bladgrönsaker jämfört med de som åt få är enorm enligt studien.

– De som hade ätit mest, sju eller fler portioner per vecka, hade ansamlingar i hjärnan som motsvarade att vara nästan 19 år yngre jämfört med de som ätit bara en portion i veckan, rapporterar Daily Mail.

Demens tros bero på amyloidprotein i hjärnan som klumpar ihop sig och leder till skador på centrala nervceller, enligt tidningen.

Gröna bladgrönsaker är rika på antioxidanter som kan hjälpa till att skydda hjärnan från oxidativ stress vilket kopplas till bildandet av amyloiderna.

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen